Halsbränna/reflux, patientrådgivning

Vad är reflux?

• Halsbränna betecknas på fackspråk som gastroesofageal reflux, eller bara reflux.
• Med reflux menas halsbränna eller bröstbränna och sura uppstötningar. En del personer får också en brännande smärta i mellangärdet, som ofta strålar uppåt bakom bröstbenet.
• Reflux betyder återflöde. I detta sammanhang är det syra från magsäcken som strömmar "baklänges" (uppåt) genom övre magmunnen och kommer upp i matstrupen. Slemhinnan i magen är konstruerad för att tåla syra, medan slemhinnan i matstrupen irriteras av syran. Detta utlöser smärta, och om uppstötningar förekommer ofta kan det orsaka inflammation i slemhinnan i matstrupen.
  • Se teckning över magsäck med sura uppstötningar

Förekomst

• Besvär med reflux är mycket vanligt. De flesta människor upplever detta någon gång, och många tar syrabindande läkemedel sporadiskt.
• Det har konstaterats att cirka 5–10 % av den vuxna befolkningen har dagliga problem med halsbränna, men bara var fjärde person med halsbränna kontaktar läkare.
• Även bland dem med betydande symtom är det många som behandlar sig själva, utan att söka läkarvård.
• Om läkarhjälp söks beror det oftast på att den behandling som de använder inte fungerar tillräckligt bra. Men oro för en allvarlig underliggande sjukdom kan också vara en viktig orsak.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

• Vanligaste orsaken är att man har ett bråck på övre magmunnen (hiatusbråck) som gör att det inte sluter tätt. Övervikt med högre buktryck kan förvärra.
• Tillståndet kan variera från enstaka och måttliga besvär, med normaldiagnos vid undersökning, till invalidiserande symtom i samband med inflammation av slemhinnan i matstrupen (esofagit).
• Magsår (ulcus pepticum):
  • Sår i tolvfingertarmen kan finnas i alla åldrar medan sår i magsäcken är vanligare hos äldre
  • Typiska symtom är perioder av obehag i övre delen av buken, som lindras vid matintag eller med antacida.
  • Nattlig smärta
  • Vanligare hos rökare
• Icke-organiska magbesvär i övre delen av buken (funktionell dyspepsi):
  • Förekommer i alla åldrar. Orsaken är okänd men när man väl är drabbad kan stress förvärra besvären
  • Symtomen kan variera, men ofta förekommer smärta, brännande känsla eller obehag i övre buken, tidig mättnadskänsla och illamående
• Alkoholinducerad refluxsjukdom:
  • Personer med högt alkoholintag skadar slemhinnan i nedre delen av matstrupen. Detta kan bland annat ge problem med både halsbränna och besvär från maggropen

Sällsynta orsaker

• Kärlkramp (angina pectoris):
  • Kärlkramp ger bröstsmärta i samband med fysisk ansträngning och snabb smärtlindring vid vila.
Gastroesofageal refluxsjukdom hos barn:
• Kan förekomma hos spädbarn och äldre barn
• Hos spädbarn kan symtomen vara ökad dregling eller kräkning. Men vid 4 månaders ålder dreglar två av tre friska barn, så förekomsten minskar kraftigt fram till sju månaders ålder
• Ätproblem med svårigheter att svälja, oförklarliga skrikanfall och kolikartade symtom kan förekomma
• Matstrupscancer (esofaguscancer):
  • Är ett tillstånd som drabbar främst personer över 70 år
  • Kännetecknas av ökande svårigheter att svälja, samt gradvis försvagats allmäntillstånd

Vad kan man göra själv?

• Receptfria antacida, H2 receptorblockerare och protonpumpshämmare hjälper bra mot besvär med halsbränna och sur mage.
• Följande livsstil rekommenderas som hjälp:
  • Undvik stora, feta, starkt kryddade eller sena måltider
  • Rök inte
  • Sov med många kuddar i en mera upprätt ställning om man har stora besvär på natten
  • Om man är överviktig bör man gå ned i vikt
  • Undvik åtsittande kläder – det kan minska tendensen till reflux
  • Avstå från sena och stora kvällsmål – för det ökar nämligen syraproduktionen på natten
  • Undvik mat som irriterar slemhinnan:
    • Citrusfrukter, tomater,, syrliga bär, läsk
  • Undvik arbetsställningar som kräver framåtböjning under längre tid

När ska man söka läkarhjälp?

• Vid besvär som inte lindras med protonpumpshämmare i normaldos och förändrad livsstil. Vid samtidig svart avföring, ofrivillig viktnedgång, aptitlöshet, smärta som strålar ut mot ryggen eller sväljningsbesvär.

Vad gör läkaren?

Tar reda på sjukdomshistorien (anamnesen)

Frågor som läkaren kan ställa:

• Hur länge har du haft problem?
• Är symtomen konstanta eller uppträder de periodvis?
• Vilka är symtomen?
• Hur intensiva är symtomen?
• Får symtomen några olyckliga konsekvenser?
• Har du nattliga besvär av halsbränna och sura uppstötningar?
• Har du svårt att svälja?
• Har du besvär med luftvägarna?
  • Hosta, heshet, nattliga andningssvårigheter eller astma?
• Använder du läkemedel regelbundet?
• Har du en hög alkoholkonsumtion?

Läkarundersökningen

• Din läkare kommer att bedöma om besvären med halsbränna kan orsakas av andra sjukdomar eller övervikt.

Andra undersökningar

• Blodprov har inte så stort värde i detta sammanhang.
• Gastroskopi, där man tittar ned i matstrupe och magsäck, kan ibland behövas göras för att få en säker diagnos och avgöra om det finns skador på slemhinnan i matstrupen (esofagit).

Remiss till specialistvård

• Vid remiss till gastroskopi kommer man att bedömas av en mag-tarmspecialist eller kirurg.