Netdoktor är en nyhets- och utbildningsportal som är inriktad på hälsa och medicin. Det medicinska innehållet granskas av läkare och det journalistiska materialet produceras av våra journalister.
Avslappningsteknik
Från och till behöver man koppla bort all den jäkt och stök som omger en. Det kan vara för att minska de skadliga effekterna av stress, eller för att lugna ned hjärnan för att kunna sova ordentligt.
Akut näs- och bihåleinflammation
Förkylningsvirus ger ofta en inflammation av slemhinnan som finns i näsa och bihålor. Inflammationen kan, förutom snuva och nästäppa, leda till besvär i form av smärta över bihålorna och huvudvärk. Symtomatisk behandling brukar räcka som behandling.
-
Hjärnfunktioner och skador
Hjärnan är uppbyggd på ett visst sätt. Skador på specifika delar av hjärnan ger därmed ofta specifika symtom.
-
Att förebygga stroke
Genom att förändra vissa ohälsosamma levnadsvanor kan man minska risken för stroke. Dessutom kan behandling av vissa tillstånd såsom högt blodtryck eller diabetes ge en lägre risk för stroke.
-
Immunsystemets funktion, antikroppars roll samt immunitet vid covid-19
Immunsystemet är komplext och innefattar många olika delar. Denna text förklarar immunsystemets uppbyggnad och dess väg för att bilda immunitet.
-
Postkontusionellt syndrom
Postkontusionellt syndrom är inte ovanligt efter en hjärnskakning. Besvären kan vara obehagliga, men går i de allra flesta fall över inom tre månader.
-
Epiduralblödning
Epiduralblödning kan vara ett mycket allvarligt tillstånd med behov av omedelbar inläggning på sjukhus för operation.
-
Sömnsvårigheter
-
Ytlig skada på hornhinnan (kornealerosion)
Små olyckor kan leda till att hornhinnan, det centrala yttre lagret av ögat, skadas. Ofta ger det smärta, tårflöde och svårt att titta mot ljus. Vanligen läker skadan utan problem men behandling rekommenderas för att förhindra komplikationer.
-
Råd efter hjärnskakning
De första dagarna efter en hjärnskakning bör man ta det lugnt och vila mycket.
Artiklar och intervjuer
-
Vaccin mot nya coronaviruset – så långt har man kommit i arbetet
Läs expertens svar här!
-
Covid-19: Råd till dig med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
Har du ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller mikroskopisk kolit - här är några råd till dig.
1 Kommentarer -
Självtest: Lider du av erektil dysfunktion (svårt att få stånd)?
Har du problem att få och bibehålla ditt stånd? Gör självtest här!
-
Minskad sexlust och erektionsproblem kan vara tecken på testosteronbrist
Lär dig mer om testosteronbrist (hypogonadism) på bara 10 minuter.
-
Mäns egna ord om testosteronbrist: ”Ångest, oro, inget sexliv.”
Impotens, minskad sexlust, nedstämdhet och minskad muskelmassa är några av symtomen som kan tyda på testosteronbrist, hypogonadism. Här berättar män med egna ord om hur de upplever sin testosteronbrist.
-
Läsarfråga: Kan pollenallergi göra att man får ont i halsen?
Remy Waardenburg, specialist i allmänmedicin svarar på frågor om pollenallergi.
-
7 vanliga frågor om testosteronbrist hos män
Vem drabbas av testosteronbrist, vilka är symtomen och hur vanligt är det? Här svarar Mikael Lehtihet, docent och överläkare vid medicinkliniken på Capio S:t Görans sjukhus, på sju vanliga frågor om testosteronbrist.
21 Kommentarer -
Covid-19: Ökar pollenallergi risken för allvarlig sjukdom?
Ökar risken för att bli smittad eller allvarligt sjuk av coronaviruset om man har pollenallergi?
-
Symtomfria med antikroppar kan träffa närstående i riskgrupp
Ett positivt antikroppstest kan skydda en själv och andra, i alla fall i ett halvår och mot svåra covid-19-symtom, det bedömer Folkhälsomyndigheten.
-
Minska dödligheten vid spridd bröstcancer - ny studie
Nu har de första studiedeltagarna – med spridd bröstcancer – rekryterats för att behandlas med kirurgi i hopp om att det ska hålla tillbaka sjukdomen.
-
Covid-19: så skiljer sig spridningen mellan olika yrkesgrupper
Antalet sjukdomsfall i covid-19 i Sverige skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper, visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har gjort.
-
Upprepad hudcancer har ökat kraftigt sedan 1960-talet
Det blir allt vanligare att personer som tidigare fått hudcancern malignt melanom får tillbaka samma cancertyp igen inom tio år. Antalet sådana fall är tio gånger vanligare idag, jämfört med siffror från 1960-talet.