Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Fakta | Mage & tarm

Akut diarré, symtomguide

Nästan alla fall av akut diarré läker av sig självt och ofta behövs ingen undersökning för att ta reda på orsaken. Bedömning av vätskebalansen är viktig framförallt hos spädbarn och äldre personer.


Uppdaterad den: 2023-01-25

Annons

Vad är akut diarré?

  • Diarré definieras som ändring i avföringen avseende:
    • Frekvens: ≥3 dagliga avföringar
    • Konsistens: lös eller vattnig
    • Mängd: >200 g/dygn eller >200 mL/dygn
  • Vid akut diarré är varaktigheten <2 veckor.
  • Akut diarré är nästan alltid orsakad av mikroorganismer som bakterier eller virus och kallas därför ofta "akut infektiös diarré".

Förekomst

  • Akut infektiös diarré är en av de vanligaste sjukdomarna i världen.
  • Mer än hälften av alla akuta tarminfektioner i Sverige antas vara virusrelaterade.

Bedömning av akut diarré

  • Många olika bakterier, virus eller parasiter kan orsaka diarré. 
  • Nästan alla fall av akut diarré läker av sig självt och ofta behövs ingen undersökning för att ta reda på vad som orsakar diarrén.
  • Akuta infektiösa tarmsjukdomar kan grovt delas in i tre typer:
    • Tarminfektion utan inflammation i tarmen:
      • Vattnig, ofta riklig avföring, ibland i kombination med illamående och kräkningar
      • Inget blod, var eller slem i avföringen
      • Vanligtvis ingen feber eller magkramper
      • Orsaken är virusinfektion, gifter från bakterier eller protozoinfektion (protozo = encellig organism, till exempel Giardia)
    • Tarminfektion med inflammation i tarmen:
      • Mikrober tränger in i tjocktarmens slemhinnor
      • Tillståndet kännetecknas av slemmig och blodig avföring, men mängden avföring är inte så stor
      • Vanligtvis finns också feber, buksmärtor och magkramper
      • De vanligaste orsakerna är campylobacter, salmonella, shigella och clostridium difficile
    • Sjukdom i hela kroppen, systemisk infektion:
      • Tillstånd som kännetecknas av feber och nedsatt allmäntillstånd
      • Magsmärtor och diarré kan förekomma
Annons
Annons

Vad kan vara orsaken?

Vanliga tarminfektioner

  • Tarminfektioner orsakade av virus:
    • Är den vanligaste orsaken till akut diarré, särskilt bland barn. Kan uppstå som epidemier, ofta på vintern
    • Inget blod, var eller slem i avföringen. Vanligtvis ingen feber eller magkramp
  • Campylobacterinfektion:
    • Orsakas ofta av smitta från utlandet. Särskilt i fågelprodukter, men även dricksvatten. Inkubationstiden är vanligen ett par dagar
    • Ger feber, influensaliknande symtom, buksmärtor, vattenburen diarré – ofta blod och slem
  • Salmonellainfektion:
    • Förekommer oftast i samband med besök i utlandet, smittar oftast från kött (kyckling). Inkubationstiden (tiden från att man smittats till att man blir sjuk) är 8–48 timmar
    • Ger akut diarré som kan vara blodig, huvudvärk, magsmärtor, illamående och feber
  • Shigellainfektion (dysenteri):
    • Främst en importerad smitta. Inkubationstiden är cirka 1–3 dagar
    • Börjar vanligtvis plötsligt som svår diarré med feber, illamående, kräkningar – eventuellt med blod och slem i avföringen
  • Yersiniainfektion:
    • Orsakas oftast av smitta från förorenad mat eller dricksvatten
    • Ger feber, buksmärtor, diarré på 1–3 veckor. En del får ledinflammation och hudutslag (knölros)
  • Matförgiftning:
    • Orsakas av förgiftning från livsmedel som är förorenade med bakterier, och eventuellt bakterier som producerar toxiner (gifter)
    • Inkubationstiden är 1–6 timmar för kräkning, 6 timmar till ett dygn för diarré och tillståndet varar i 1–3 dagar
    • Ger illamående, kräkningar, buksmärta, diarré
  • Tarminfektion till följd av antibiotikabehandling:
    • Vissa får diarré i samband med en antibiotikakur
    • Diarré som börjar under eller efter avslutad antibiotikabehandling, särskilt i samband med sjukhusvård kan vara Clostridium difficile-infektion

Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom

  • Ulcerös kolit:
    • Förekommer oftast bland ungdomar och yngre vuxna. Är en kronisk inflammation i tjocktarmen – involverar nästan alltid ändtarmen (rektum) och kan sprida sig till den högra delen av tjocktarmen eller hela tjocktarmen, men inte till tunntarmen
    • Ger mycket frekvent tarmtömning (5–15 gånger per dag) med blod, var och slem i avföringen, ofta krampaktiga smärtor i ändtarmen och påverkat allmäntillstånd
  • Crohns sjukdom:
    • Förekommer oftast bland ungdomar och yngre vuxna. Inflammationen kan finnas både i tjocktarmen och tunntarmen
    • Symtomen är varierande, men kännetecknas av oblodig diarré och molande smärta

Vad kan man göra själv?

Vätsketillförsel

  • Det viktigaste är att se till att man får i sig tillräckligt med vätska.
  • I de flesta fall räcker det att dricka mycket och regelbundet.
  • Vätskeersättning som finns på apoteket kan tas i små täta portioner.
  • Vätskeersättning kan även frysas in och krossas/ätas som isglass.
  • Drycker som innehåller mycket socker eller sötningsmedel kan ge diarré. Om sådan dryck intas bör den därför spädas till (minst) hälften med vatten.
  • Isglass kan vara ett alternativt sätt att få i sig vätska.
  • Barn behöver inte sluta att dricka mjölk under akutfasen. Små barn som ammar bör fortsätta med det.

Förskola

  • Barn med akuta diarrétillstånd kan återgå till förskolan två dygn efter att de är symtomfria. Det gäller även blöjbarn.
  • Barn som i vanliga fall har en tendens till lös avföring behöver inte hållas borta från förskolan. Det är föräldrarna som ska avgöra om barnet har ett onormalt diarrétillstånd.
  • Vid diarrétillstånd där man misstänker livsmedelsöverförd mikrob (till exempel efter utlandsresa) bör barnet undersökas av läkare och det bör kontrolleras om några andra barn på förskolan har symtom.

Övriga råd

  • Börja äta normalt så snabbt som möjligt vid diarré.
  • Livsmedel baserade på stärkelse (ris, havre, morötter, majs etc) har en bindande verkan och kan minska diarré.
Annons
Annons

När ska man söka vård?

  • De flesta fall av akut diarré är ofarliga och går över av sig själva.
  • Spädbarn med svår diarré som är sjuka och medtagna bör bedömas av sjukvårdspersonal omedelbart.
  • Vuxna med långvarig eller svår diarré tillsammans med nedsatt allmäntillstånd, bör också undersökas.

Utredning

Sjukdomshistorien

  • Under utredningen kan man få svara på följande frågor:
    • Hur länge har du haft diarré?
    • Har du någon aning/fundering om vad som kan vara orsaken till diarrén?
    • Är du sjuk, utmattad, har feber?
    • Har du varit utomlands eller ätit importerade livsmedel?
    • Antal tarmtömningar om dagen?
    • Är avföringen riklig?
    • Är avföringen vattnig?
    • Finns det blod och/eller slem i avföringen?
    • Har du kramp i ändtarmen?
    • Är det illamående och kräkningar som dominerar?
    • Har du nyligen behandlats med antibiotika?

Undersökningar

  • Bedömning av vätskebalansen är viktig hos spädbarn och äldre personer.
  • Vid långvarig diarré och akut svår diarré kan olika blodprover vara användbara. I sådana fall kan man få lämna avföringsprov för att orsaken till infektionen ska kunna identifieras.

Remiss

  • Barn eller vuxna med tecken på allvarlig uttorkning eller kraftigt försvagat allmäntillstånd bör remitteras till sjukhus för vätskebehandling.

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons