Fakta | Mage & tarm

Akut diarré, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2018-11-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är akut diarré?

  • Diarré definieras som ändring i avföringen avseende:
    • Frekvens: ≥3 dagliga avföringar
    • Konsistens: lös eller vattnig
    • Mängd:>200 g/dygn eller >200 ml/dygn
  • Vid akut diarré är varaktigheten <2 veckor.
  • Akut diarré är nästan alltid orsakad av mikroorganismer som bakterier eller virus och kallas därför ofta "akut infektiös diarré".

Förekomst

  • Akut infektiös diarré är en av de vanligaste sjukdomar vi drabbas av.
  • Mer än 50 % av alla akuta tarminfektioner i Sverige antas vara virusrelaterade.
  • I utvecklingsländerna var diarré på 1990-talet den vanligaste dödsorsaken hos barn under fem år. 2015 har siffran sjunkit till den fjärde vanligaste dödsorsaken för åldersgruppen och antalet dödsfall bland barn till följd av diarréer har minskat med en tredjedel mellan 2005 och 2015.

Bedömning av akut diarré

  • Många olika bakterier, virus eller parasiter kan vara orsaken.
  • Predisponerande faktorer är dåliga sanitära förhållanden, konsumtion av smittbärande livsmedel och användning av antibiotika, det senare minskar kroppens eget försvar mot virus och bakterier.
  • Cirka 95 % av alla akuta diarréer är självbegränsande.
  • Undersökning för att ta reda på vilka bakterier som har orsakat infektionen är sällan nödvändigt.
  • Akuta infektiösa tarmsjukdomar kan grovt indelas i tre typer:
    • Tarminfektion utan inflammation i tarmen:
      • Vattnig, ofta riklig avföring, ibland i kombination med illamående och kräkningar
      • Inget blod, var eller slem i avföringen
      • Vanligtvis ingen feber eller magkramp
      • Orsaken är virusinfektion, gifter från bakterier eller protozoinfektion (protozo = encellig organism, till exempel Giardia)
    • Tarminfektion med inflammation i tarmen:
      • Mikrober tränger in i tjocktarmens slemhinnor
      • Tillståndet kännetecknas av slemmig och blodig avföring, men mängden avföring är inte påfallande stort
      • Vanligtvis också feber, buksmärtor och magkramp
      • De dominerande orsakerna är campylobactersalmonellashigella och clostridium difficile
    • Sjukdom i hela kroppen, systemisk infektion:
      • Tillstånd som kännetecknas av feber och nedsatt allmäntillstånd
      • Magsmärtor och diarré kan förekomma

Vad kan vara orsaken?

Vanliga specifika tarminfektioner

  • Tarminfektioner orsakade av virus:
    • Är den vanligaste orsaken till akut diarré, särskilt bland barn. Kan uppstå som epidemier, ofta på vintern
    • Inget blod, var eller slem i avföringen. Vanligtvis ingen feber eller magkramp
  • Campylobacterinfektion:
    • Orsakas ofta av smitta från utlandet. Särskilt i fjäderfäprodukter, men även dricksvatten. Inkubationstiden är vanligen ett par dagar
    • Ger feber, influensaliknande symtom, buksmärtor, vattenburen diarré – ofta blod och slem
  • Salmonellainfektion:
    • Förekommer oftast i samband med besök i utlandet, smittar oftast från kött (kyckling). Inkubationstiden är 8–48 timmar
    • Ger akut diarré som kan vara blodig, huvudvärk, magsmärtor, illamående och feber
  • Shigellainfektion (dysenteri):
    • Främst en importerad smitta. Inkubationstiden är cirka 1–3 dagar
    • Börjar vanligtvis plötsligt som svår diarré med feber, illamående, kräkningar – eventuellt med blod och slem i avföringen
  • Matförgiftning:
    • Orsakas av förgiftning från livsmedel som är förorenade med bakterier, och eventuellt bakterier som producerar toxiner (gifter)
    • Inkubationstiden är 1–6 timmar för kräkning, 6 timmar till ett dygn för diarré och tillståndet varar i 1–3 dagar
    • Ger illamående, kräkningar, buksmärta, diarré
  • Yersiniainfektion:
    • Orsakas oftast av inhemsk smitta från förorenad mat eller dricksvatten – i de flesta fall sporadiskt
    • Ger feber, buksmärtor, diarré på 1–3 veckor. 10–30 % får ledinflammation, 30 % får knölros
  • Tarminfektion till följd av antibiotikabehandling:
    • Vissa får diarré i samband med antibiotikakur
    • Diarré som börjar under eller efter avslutad antibiotikabehandling, särskilt i samband med sjukhusvård kan vara Clostridium difficile-infektion
    • I sällsynta fall orsakar Clostridium difficile-infektion pseudomembranös kolit 

Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom

  • Ulcerös kolit:
    • Förekommer oftast bland ungdomar och yngre vuxna. Är en kronisk inflammation i tjocktarmen – involverar nästan alltid ändtarmen (rektum) och kan sprida sig till den högra delen av tjocktarmen eller hela tjocktarmen, men inte till tunntarmen
    • Ger mycket frekvent tarmtömning (5–15 gånger per dag) med blod, var och slem i avföringen, ofta krampaktiga smärtor i ändtarmen och påverkat allmäntillstånd
  • Crohns sjukdom:
    • Förekommer oftast bland ungdomar och yngre vuxna. Är en fläckvis (segmentell) inflammation i tarmväggen – 25 % har bara inflammation i tjocktarmen, 50 % har inflammation i både tjocktarmen och tunntarmen och 25 % har bara inflammation i tunntarmen
    • Symtomen är varierande, men kännetecknas av oblodig diarré, molande koliksmärta och bildning av anal abscess och fistlar runt ändtarmen

Vad kan man göra själv?

Vätsketillförsel

  • Det viktigaste är att säkerställa en tillräcklig vätsketillförsel. Detta gäller särskilt för små barn och äldre personer.
  • I de flesta fall räcker det att dricka mycket och regelbundet.
  • Saltsockerlösningar som med 1–2 % glukos och elektrolyter i måttliga koncentrationer är det bästa (finns på apoteket). Vätskan ges i små täta portioner. Smaken kan förbättras med osötad juice.
  • Drycker som innehåller mycket socker eller sötningsmedel kan ge diarré. Om sådan dryck intas bör den därför spädas till (minst) hälften med vatten.
  • Barn behöver inte sluta att dricka mjölk under akutfasen. Bröstbarn ammas som vanligt.

Förskola

  • Barn med akut diarrétillstånd kan återgå till förskolan två dygn efter det att de är symtomfria. Det gäller även blöjbarn.
  • Barn som i vanliga fall har en tendens till lös avföring behöver inte hållas borta från förskolan. Det är föräldrarna som ska avgöra om barnet har ett onormalt diarrétillstånd.
  • Vid diarrétillstånd där man misstänker livsmedelsöverförd mikrob (till exempel efter utlandsresa) bör barnet undersökas av läkare och det bör kontrolleras om några andra barn på förskolan har symtom.

Övriga råd

  • Börja äta normalt så snabbt som möjligt vid diarré.
  • Livsmedel baserade på stärkelse (ris, havre, morötter, majs etc) har en bindande verkan.

När ska man söka läkarhjälp?

  • De flesta fall av akut diarré är ofarliga och går över av sig själva.
  • Spädbarn med svår diarré som är sjuka och medtagna bör undersökas av läkare.
  • Vuxna med långvarig eller svår diarré tillsammans med nedsatt allmäntillstånd, bör också undersökas av läkare.

Vad gör läkaren?

Tar reda på sjukdomshistorien (anamnesen)

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har du haft diarré?
  • Har du någon aning om vad som kan vara orsaken till diarrén?
  • Är du sjuk, utmattad, har feber?
  • Har du varit utomlands eller ätit importerade livsmedel?
  • Antal tarmtömningar om dagen?
  • Är avföringen riklig?
  • Är avföringen vattnig?
  • Finns det blod och slem i avföringen?
  • Har du kramp i ändtarmen?
  • Är det illamående och kräkningar som dominerar?
  • Har du nyligen behandlats med antibiotika?

Läkarundersökningen

  • Bedömning av vätskebalansen är viktig hos spädbarn och äldre personer.

Andra undersökningar

  • Är vanligtvis inte nödvändigt.
  • Vid långvarig diarré och akut svår diarré kan olika blodprover vara användbara. I sådana fall kan man få lämna avföringsprov för att läkaren ska kunna identifiera orsaken till infektionen.

Remiss till sjukhus

  • Barn eller vuxna med tecken på allvarlig uttorkning eller kraftigt försvagat allmäntillstånd bör läggas in för vätskebehandling.

Annons
Annons
Annons