Artikel | Bröstcancer

Olika typer av bröstcancer, symtom och mammografi

Bröstcancer kan delas in i olika typer, exempelvis hormonkänslig, HER2-positiv, inflammatorisk eller trippelnegativ bröstcancer. Här får du en sammanfattning om de olika typerna samt en kort beskrivning över vad bröstcancer är och vilka symtom man kan behöva vara uppmärksam på. 


Publicerad den: 2021-02-15
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Olika typer av bröstcancer, symtom och mammografi
Annons
Varför får man bröstcancer?

Det är flera olika faktorer som samspelar i utvecklingen av bröstcancer. Det är exempelvis gener (ärftlighet), tätheten i brösten (ökad mängd körtlar och bindväv) och hormoner. Levnadsvanor kan också ha en inverkan, såsom övervikt, rökning och intag alkohol. 

Bröstcancer uppstår nästan alltid i körtelgångarna eller i de mjölkproducerande delarna. Varje år drabbas närmare 8 000 svenska kvinnor och 40-50 män av bröstcancer.

Svenska bröstcancerpatienter har mycket god prognos och majoriteten av dem blir botad, men det är en vanlig kvinnosjukdom och spridd bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken hos svenska kvinnor före pensionsåldern. (Se film om spridd bröstcancer längre ner i artikeln).

Annons
Annons

Vilka symtom ger bröstcancer?

En nytillkommen knöl i bröstet eller en knöl som känns i armhålan kan vara tecken på bröstcancer. Men det finns också många olika godartade knutor som är vanligare än cancerknölar. En knöl i bröstet behöver därför inte betyda att man drabbats av cancer. 

Det finns även en del andra mindre vanliga symtom som kan uppkomma vid bröstcancer. Bröstet kan bli svullet eller få en oförklarlig rodnad. Bröstvårtan eller huden på bröstet kan ha dragit sig inåt i bröstet och huden kan då likna apelsinskal. Andra tecken är att sår inte läker som de ska, eller om det kommer blodiga/bruna eller genomskinlig vätska ur bröstvårtan.

Vad är mammografi och screeningprogram?

Mammografi görs för att med röntgen söka efter sjukliga förändringar i brösten. Den görs antingen genom screeningprogrammet, eller när personer söker för symtom som kan tyda på bröstcancer.

Screeningprogram innebär att många människor i ett samhälle kallas till en undersökning för att man i ett tidigt skede ska kunna upptäcka en viss typ av sjukdom. I Sverige kallas alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografi vartannat år. Det finns flera olika nationella screeningprogram i Sverige, exempelvis för livmoderhalscancer som erbjuds till kvinnor mellan 23–64 år. Hos Socialstyrelsen kan du läsa mer om olika nationella screeningprogram som finns i Sverige. 

Vad är kontrastmammografi?

Det finns också en typ av mammografi som kallas för kontrastmammografi eller kontrastförstärkt mammografi, vilket kan göras för att med röntgen få en ännu tydligare bild än vid vanlig mammografi. Än så länge har metoden inte fått så bred användning i Sverige, men intresset är växande, både i Sverige och internationellt.

Varför erbjuds inte mammografi genom screeningprogrammet till kvinnor över 74 år?

Det finns pågående diskussioner om vilka förbättringar man skulle kunna göra för att fler bröstcancerfall ska kunna upptäckas snabbare. En sådan förändring skulle kunna vara att öka åldersspannet på vilka som blir kallade till mammografi. Kanske kommer även kvinnor över 74 år i framtiden kallas till mammografi genom screeningprogrammet.

Ett annat sätt att utföra mammografiscreening i framtiden skulle kunna vara att göra den mer individanpassad, alltså att man istället för enbart ålder skulle kunna utgå från olika individers risk att utveckla bröstcancer. 

Annons
Annons

Bra eller dåligt med screeningprogram?

När ett screeningprogram tas fram måste de positiva effekterna vägas mot de negativa. För att ett screeningprogram ska rekommenderas behövs ett starkt vetenskapligt stöd om att det kommer bidra till tillräckligt stora hälsovinster och att de överväger de negativa effekterna. 

De positiva effekterna kan exempelvis vara att en specifika sjukdom upptäcks snabbare hos fler individer i ett samhälle, vilket bidrar till att fler får behandling i ett tidigt skede av sjukdomen. Men det finns också negativa effekter av screeningprogram såsom överdiagnostik, överbehandling och onödig oro. Man behöver också räkna på hur kostnadseffektivt ett screeningprogram är i relation till behovet. Hos Socialstyrelsen kan du läsa mer om screeningprogram och hur de tas fram.

Olika typer av bröstcancer

Det finns olika typer av bröstcancer och de skiljer sig en del gällande prognos och behandling. För att få så bra behandling som möjligt behöver man därför ta reda på vilken typ av bröstcancer man har. I prover kan man se vilka biologiska egenskaper tumören har, såsom hur utbredd den är, hur snabbt den växer och hur känslig den är för vissa läkemedel. 

Det all cancer har gemensamt är att det blivit ett fel i enskilda cellers gener någonstans i kroppen. Generna (eller arvsmassan som det också kallas) finns i cellens kärna och styr olika funktioner, såsom celldelningen. Tumörer bildas när mutationer sker i funktionerna som styr celldelningen, vilket gör att cellerna börjar dela sig och växa okontrollerat.

Bröstcancer in sit

In situ är ett förstadium till cancer som oftast kan botas. De flesta som har in situ-cancer får oftast inga symtom alls, men mammografi kan upptäcka cancer in situ.

Bröstcancer uppstår nästan alltid i körtelgångarna eller i de mjölkproducerande delarna. Bildningen av bröstcancer, liksom all cancer, sker i flera steg och under en längre tid. Först när cancercellerna är helt utvecklade kan de växa invasivt och börja sprida sig vidare i kroppen. Ibland hittas bröstcancer i ett skede då cellerna bara kan växa lokalt, och det är då det kallas för in situ.

Andra ord som kan används för att beskriva bröstcancer in situ är: cancer som växer på platsen, in-situ-cancer eller icke-invasiv cancer.

Hormonkänslig bröstcancer

Den vanligaste typen av bröstcancer kallas för hormonkänslig bröstcancer, som innebär att cancercellerna stimuleras av östrogen och progesteron. Många av de som drabbats av hormonkänslig bröstcancer behöver inga andra mediciner efter operationen än tabletter som hämmar det könshormonet östrogen.

Varje år drabbas närmare 8 000 svenska kvinnor, varav cirka 85 procent har hormonkänslig bröstcancer.

HER2-positiv bröstcancer

HER2, Human Epidermal Growth Factor Receptor 2, är en receptor på cellytan som är involverad i cellens tillväxt och celldelning. Vid HER2-positiv cancer finns det för många HER2-receptorer, och det gör att tillväxtsignalerna i cellerna blir för starka och det orsakar i sin tur tumörtillväxt. 

Varför vissa utvecklar en HER2-positiv bröstcancer vet man inte idag. Det man vet är att cellerna som har extra mycket HER2 på cellytan får förmågan att dela sig snabbare. 

Cirka 15 procent av all bröstcancer är HER2-positiv bröstcancer.

Inflammatorisk bröstcancer

Inflammatorisk bröstcancer är en mycket sällsynt bröstcancertyp som gör att bröstet blir svullet och ömt. Andra orsaker till att ett bröst blir inflammerat är dock betydligt vanligare. 

Varför inflammatorisk bröstcancer uppstår har med cancercellernas tillväxt att göra. 

Cancercellerna vid inflammatorisk bröstcancer är en snabbväxande variant, som när de delar på sig i snabb fart kan blockera de tunnaste lymfbanorna. Stopp i lymfbanorna gör att bröstet blir svullet, spänt, ömt, rött och varmt. 

Trippelnegativ bröstcancer

Trippelnegativ bröstcancer är inte lika vanligt som hormonkänslig bröstcancer. 

Namnet ”trippelnegativ” kommer från att cancercellerna saknar tre typer av receptorer på cellytan, de för: östrogen, progesteron och HER2. Avsaknaden av dessa receptorer gör att det inte är aktuellt att använda mediciner som riktar sig specifikt mot dem. 

Eftersom behandlingsalternativen är mer begränsade vid trippelnegativ bröstcancer jämfört med andra typer, är överlevnaden också generellt lägre. Men det finns många faktorer som påverkar prognosen, till exempel tumörstorlek och tecken till spridning.

Metastaserad bröstcancer – när cancern spridit sig i kroppen

Cancer som spridit sig ut i kroppen och bildat dottertumörer (metastaser), bortom de närmaste lymfkörtlarna, kallas för metastaserad bröstcancer eller spridd bröstcancer.  Spridd bröstcancer innebär i de flesta fall att cancern inte kan botas. Men det finns många möjligheter till att få en bra behandling och i leva i flera år med spridd bröstcancer. 

Här kan du höra Maria Ekholm, överläkare på onkologkliniken i Jönköping, berätta mer om spridd bröstcancer:

 

Webbaserad utbildning om spridd bröstcancer (gratis)

Just nu kan du gå en webbaserad utbildning om spridd bröstcancer och lära dig mer om:

  • Vad spridd bröstcancer innebär och hur den uppstår

  • Vilka olika typer av bröstcancer som finns

  • Hur diagnosen ställs

  • Vilka behandlingar som finns

  • Vilka rättigheter man har som patient

   Gå till utbildningen  

 

 

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu