mammografi
Fakta | Bröstcancer

Mammografi

Mammografi görs för att med röntgen söka efter sjukliga förändringar i brösten. Den görs antingen i ett så kallat screening-program för kvinnor eller på kvinnor och män som söker för symtom från bröstkörtlarna som ger sjukdoms-misstanke, främst bröstcancer.


Backlund Magnus foto Gunilla Sonnebring
Publicerad den: 2021-02-11
Författare: Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen

Annons

Under huden, framför bröstmusklerna, består brösten av körtelvävnad, fett, och bindväv. Bröstkörtlarna är uppbyggda av delar som är förberedda för att kunna producera mjölk, och som sedan övergår i körtelgångar. Körtelgångarna samlar sig i större kanaler som mynnar ut i bröstvårtan. Bröstcancer uppstår nästan alltid i dessa körtelgångar eller i de mjölkproducerande celler. Varje år drabbas mer än 8 000 svenska kvinnor och 40-50 män.

För att göra undersökningen får du klä av dig på överkroppen och ett bröst i taget placeras emot på en digital röntgenplatta. Idag räcker det med mycket små stråldoser. Man kan känna obehag, men hela undersökningen är över på några få minuter. Nya metoder har införts, såsom tomosyntes och kontrastförstärkt mammografi, som kan öka möjligheterna att skilja friskt från sjukt och hitta bröstcancer tidigt. Men ingen av de nya metoderna har ännu införts som standard i Sverige i screeningen.

Annons
Annons

Screening

Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas rutinmässigt vartannat år till mammografi. I de flesta fall kommer röntgenläkaren granska bilderna efter några dagar, varför besked om resultatet kan dröja. Några få procent får då veta att de behöver komma tillbaka för kompletterande utredning. Det kan vara enbart extra mammografi-bilder, men kan också innebära tomosyntes, ultraljud och MRI (Magnetic Resonance Imaging) och/eller biopsi. Det är viktigt att veta att kallas tillbaka för extra utredning inte behöver betyda att det finns någon cancer. Men att det finns en osäkerhet eller misstanke som kräver extra uppmärksamhet och noggrannhet.

Då och då har nyttan med screeningen debatterats, men Socialstyrelsen har, i en sammanvägning av olika faktorer, bedömt det vetenskapliga underlaget att det räddar liv som gott. Den svenska mammografi-screeningen står sig mycket väl också i ett internationellt perspektiv. Samtidigt pågår diskussioner om vilka förbättringar som kan göras, till exempel om åldersintervallen bör ändras.

Mammografi vid symtom

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en misstänkt knöl i ett bröst eller i armhåla. Finns symtom eller tecken som ger misstanke är vanligen läkarundersökning följt av mammografi starten på utredningen. Socialstyrelsen ger en generell avrådan från mammografi under graviditet och man brukar också avstå från mammografi hos kvinnor under 25 år. Dessa generella rekommendationer handlar mindre om eventuella risker med strålningen, mer om hur mycket som går att se med mammografi i dessa situationer. Då finns alternativet att börja med ultraljud. Sedan kan man ibland behöva gå vidare med MRI, men det vanligaste tillägget i utredningen är att det tas en biopsi. Det görs enklast i samband med ultraljudet, men om det är så att det misstänkta området inte riktigt syns med ultraljud behöver biopsin tas via MRI (MR-ledd biopsi) eller via mammografi (brukar kallas STEP, stereotaktiskt punktion).

Läs mer om bröstcancer

Annons
Annons