Screening med mammografi och ålder
Mammografiscreening görs för att hitta bröstcancer tidigare än om alla kvinnor skulle gå och vänta på att få misstänkta symtom. Den svenska mammografi-screeningen står sig mycket väl i ett internationellt perspektiv. Samtidigt pågår diskussioner om förbättringar kan göras, till exempel att ändra åldersintervallen.
Mammografiscreeningens historia
När mammografi-screeningen infördes i Sverige var den från början inte nationellt heltäckande. Vid starten varierade också åldersgränserna mellan regionerna, men sedan många år nu är det kvinnor mellan 40 och 74 år som kallas vartannat år till mammografi.
Växlingar i det svenska upplägget avspeglar sig också i andra länder. Där har gjorts olika bedömningar och rekommendationerna varierar därför mellan länder, både för ålder och hur ofta kvinnorna ska kallas. Inte någonstans har det varit aktuellt att kalla män, hos män är bröstcancer alldeles för ovanligt för att det skulle vara rimligt.
Val av åldersintervall
I Sverige har vi ända sedan 1960-talet kännedom om antal insjuknade i olika cancerformer, tack vare Cancerregistret. Det har gett oss kunskaper om att antalet insjuknade i bröstcancer ökat för varje decennium. Det i sin tur anses bero på att befolkningen ökat och att medelåldern hos kvinnor stigit, men också på vissa livsstilsfaktorer som har med kost, vikt och hormoner att göra.
Cancerregistret ger också tydliga data om vid vilka åldrar olika cancerformer är vanligast. Bröstcancer har en stark koppling till ålder, ju äldre man blir desto större risk. Och det diagnostiseras bröstcancer även hos 90-åringar. Den vanligaste åldern för en kvinna att diagnostiseras med bröstcancer är dock 60-70 år. Färre än fem procent är yngre än 40 år och bröstcancer är mycket ovanligt före 30 års ålder.
Så utifrån åldersfördelningen av bröstcancer, och vetskapen om att tidig upptäckt kan rädda liv, gäller beslutet tills vidare att inkludera just 40-74-åringar. Tidiga studier, innan mammografi-screeningen blev nationellt heltäckande, och uppföljande studier har visat att screeningen räddar liv. Samtidigt förändras befolkningens ålderssammansättning liksom det allmänna hälsoläget, varför man har börjat titta på nyttan av att ändra åldersintervallen för screeningprogrammet.
Mammografiscreeningens utveckling framåt
Medellivslängden hos svenska kvinnor har fortsatt att stiga. Det anses främst kopplas till förbättrad överlevnad i hjärtkärlsjukdomar, men också för flera vanliga cancerformer. Vad gäller hjärtinfarkt och stroke så drabbas svenska kvinnor, i genomsnitt, av lindrigare varianter jämfört med tidigare, samtidigt som behandlingarna förbättrats. Alltså lever fler kvinnor längre och ”hinner” få andra sjukdomar i större utsträckning, till exempel bröstcancer. Det innebär också att möjligheten, och nyttan av, att behandla en bröstcancer hos en äldre kvinna har ökat. Givet kunskapen att relativt få kvinnor drabbas av bröstcancer före 40 års ålder, så är det främst en höjning bortom 74 år, snarare än en sänkning av 40-årsgränsen, som diskuteras.
En nyare studie har visat att dödligheten i bröstcancer minskade med 20 procent bland gruppen kvinnor i ålder 70–74 när de blev erbjudna mammografi, jämfört med dem som endast bjudits in till undersökning upp till 69 års ålder. Om en förlängning till exempelvis 79 års ålder skulle visa på liknande vinster är inte studerat, så det måste i så fall till sådan forskning för att ta reda på det. En annan tänkbar utveckling, som det däremot forskas om redan, är om mammografiscreeningen skulle kunna vara mer individanpassad och baseras mer på risk för bröstcancer, inte bara på ålder.
Men tills vidare gäller alltså beslutet att inkludera 40-74-åringar. Och även om förtroendet för mammografiscreeningen generellt är högt, och majoriteten kommer när de blir kallade, så pågår också projekt för att öka hörsamheten till kallelserna ytterligare, med intentionen att kunna rädda ännu fler liv.
Läs mer om bröstcancer och godartade knölar i brösten