Inflammatorisk bröstcancer
Inflammatorisk bröstcancer är en sällsynt variant av bröstcancer. Den kännetecknas av att bröstet blir svullet och ömt. Eftersom det är vanligt med sådana besvär hos kvinnor uppstår ofta frågor och oro kring detta. Lyckligtvis är andra orsaker till att ett bröst blir inflammerat betydligt vanligare.
Bröstcancer drabbar var nionde svensk kvinna, varav majoriteten blir botade. Inflammatorisk kallas bröstcancern när den växer på ett sådant sätt att bröstet relativt snabbt svullnar upp och förändringar kan ses ända ut i huden. Inflammatorisk bröstcancer utgör bara någon procent av all bröstcancer och uppträder oftast hos relativt unga kvinnor. Dock är bröstcancer generellt en ovanlig sjukdom före 40 års ålder och mycket sällsynt före 30.
Orsaker till inflammatorisk bröstcancer
Flera faktorer samspelar, såsom gener, livsstil, hormoner och bröstens täthet och påverkar risken att drabbas av bröstcancer. Den specifika orsaken till inflammatorisk bröstcancer har med cancercellernas växtsätt att göra. Typiskt, så är det en snabbväxande variant och när cellerna delar sig så snabbt kan de tillsammans blockera de tunnaste lymfbanorna. Stopp i de lymfbanorna gör att bröstet börjar svullna. Bröstet blir då successivt mer spänt och kan bli ömt, rött och varmt.
Symtom
Inflammatorisk bröstcancer utgörs alltså av en snabbväxande form av bröstcancer. På enstaka veckor förändras bröstet och uppvisar tecken på inflammation (svullnad, rodnad, ömhet, värmeökning). Klåda kan också förekomma. De snabba förändringarna inne i bröstet kan också leda till att bröstvårtan blir indragen eller platt och att bröstets övriga hud ser prickig ut som små, små hål, likt ett apelsinskal.
Symtomen gör att tillståndet förstås kan förväxlas med vanlig bröstinflammation, som är betydligt mer vanligt förekommande. Sådan, helt godartad, inflammation kan ses vid mjölkstockning under amning eller vid varböld eller en infektion i själva huden, som vid rosfeber eller borrelia. Dessa inflammationer går ofta över av sig själva men kan ibland behöva tömmas ut och/eller behandlas med antibiotika. Tveka inte att kontakta sjukvården om du får symtom från brösten som du känner dig osäker på.
Diagnostik
Vid misstanke om bröstcancer görs först en klinisk undersökning där läkaren känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan. Diagnostiken vid misstanke om inflammatorisk bröstcancer skiljer sig egentligen inte från utredning vid annan misstanke om bröstcancer. Det är beredskap för trippeldiagnostik som gäller (läkarundersökning, mammografi/ultraljud, punktion). Eftersom mammografi kan vara mindre tillförlitligt vid just inflammatorisk bröstcancer är det extra viktigt att ge möjlighet till ultraljud eller MR, om den kliniska misstanken finns.
Behandling
Bröstcancerns egenskaper avgör val av behandling. Eftersom inflammatorisk bröstcancer ofta är snabbväxande blir det oftare än annars aktuellt med cytostatika (”cellgifter”) före operationen. Resten av behandlingarna avgörs av effekten av cytostatikan och vilka övriga egenskaper cancern har.
Det kan bli aktuellt också med antiöstrogena läkemedel, medicin som riktar sig mot en markör som kallas HER2 och strålbehandling.
Prognos
Som grupp har svenska bröstcancerpatienter mycket god prognos och majoriteten blir botad. Ändå är det en så vanlig kvinnosjukdom att spridd bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken hos svenska kvinnor före pensionsåldern. Bröstcancer är lättare att behandla ju tidigare den upptäcks, det gäller även för inflammatorisk bröstcancer.
Att få ett cancerbesked
Att få besked om att man har cancer innebär en chock för många, även om reaktionen kan variera stort mellan individer. Det är helt naturligt att bli ledsen, orolig, vilsen och trött. En del tycker det är bra att få diskutera med närstående, andra tycker det är påfrestande att berätta. Tveka dock inte att diskutera med läkare och kurator och annan vårdpersonal och ställ alla frågor du vill få svar på. Vissa tycker det känns bra att få träffa andra i samma situation. Då kan du exempelvis ta kontakt med Bröstcancerförbundet.
