Vad är hormonkänslig bröstcancer?
Fakta | Bröstcancer

Hormonkänslig bröstcancer

Det finns flera olika sorters bröstcancer och den vanligaste är så kallad hormonkänslig bröstcancer. Många av de med hormonkänslig bröstcancer behöver inga andra mediciner efter operationen än tabletter som hämmar det kvinnliga könshormonet östrogen.


Backlund Magnus foto Gunilla Sonnebring
Publicerad den: 2021-01-12
Författare: Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen

Annons

 

Bröstet består av körtelvävnad, omsluten av fett, och bindväv. Körtlarna är uppbyggda av en inre del som kan producera mjölk, och som sedan övergår i små körtelgångar. Körtelgångarna samlar sig i större kanaler som mynnar ut i bröstvårtan. Bröstcancer uppstår nästan alltid i körtelgångarna eller i de mjölkproducerande delarna. Varje år drabbas närmare 8 000 svenska kvinnor, varav cirka 85 procent har så kallad hormonkänslig bröstcancer.

Orsaker till bröstcancer

Jämfört med många andra cancerformer vet vi relativt mycket om vad som ökar och minskar risken för just bröstcancer. Flera olika faktorer samspelar, såsom: 

  • Gener

  • Hormoner

  • Bröstens täthet

  • Livsstilen (bland annat övervikt, rökning och alkohol ökar risken). 

  • Risken att drabbas ökar även med stigande ålder

Bröstens körtlar påverkas av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Många menstruerande kvinnor känner av det cykliskt med såväl bröstspänning som variation i bröststorlek. Att hormonerna kan påverka körtlarna beror på att cellerna i brösten, helt naturligt, har mottagarmolekyler (”receptorer”) för just östrogen och progesteron. 

Östrogen spelar en viktig roll också för utvecklingen av bröstcancer. Det verkar däremot inte vara någon ”obalans” i hormoner eller en ”för hög” östrogennivå som orsakar bröstcancer. Det är snarare så att när en bröstcell börjar ”spåra ur” och stegvis utvecklas till en cancercell så är närvaron av östrogen av betydelse. Vi vet också att risken för bröstcancer är något större för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och klimakteriet kommer sent i livet. Från stora befolkningsstudier vet vi också att graviditeter och amning har en skyddande effekt, men att allt detta har en ytterst liten påverkan på den enskilda kvinnans risk. 

Annons
Annons

Symtom

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är att känna en ny knöl i bröstet eller armhålan. Knölen är ofta hård och kan antingen vara öm eller oöm. En diffus ömhet i ena eller båda brösten är sällan tecken på bröstcancer, om man inte samtidigt känner en avvikande knöl i samma område. 

Ett mindre vanligt symtom på bröstcancer är att bröstvårtan eller huden på bröstet dras in. En oförklarlig rodnad eller svullnad av bröstet, eller ett sår som inte läker och som uppstått utan att man skadat sig, kan också vara tecken på bröstcancer. Samma gäller blodig, brunaktig eller genomskinlig vattnig vätska som kommer spontant ur bröstvårtan. Inget av dessa symtom säger något om bröstcancern är hormonkänslig eller inte. 

Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom förekommer vid bröstcancer, men ofta beror symtomen på helt normala eller godartade tillstånd i bröstkörteln, bröstens hud eller armhålan. Kontakta vården om du själv misstänker att du kan ha bröstcancer.

Annons
Annons

Diagnostik

Vid misstanke om bröstcancer görs först en klinisk undersökning där läkaren känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan. Därefter görs en bröströntgen (mammografi), som kan behöva kompletteras med ultraljud, eller i undantagsfall, magnetkameraundersökning (MR). Nyare mammografi-metoder kallas tomosyntes (skiktröntgen av brösten) och kontrastmammografi.

Om det finns en misstänkt knöl att känna och/eller om något misstänkt område syns på mammografin ska dessutom cellprov tas (med tunn nål, så kallad finnålspunktion). Med dessa tre sätt att undersöka, så kallad trippeldiagnostik (läkarundersökning, röntgen, punktion), vill man avgöra om det är godartat (benignt) eller elakartat (malignt). 

Finnålspunktionen kan, efter bedövning, kompletteras med att en bit “knipsas” bort, så kallad mellannåls- eller grovnåls-biopsi. Ibland uppstår ändå osäkerhet och då kan läkarna behöva göra en mindre operation för att få en säker diagnos.

Behandling

Oftast behandlas bröstcancer först med kirurgi, då den del av bröstet som innehåller tumören opereras bort. Denna bröstbevarande kirurgi innebär således att den del av bröstet som inte är drabbat behålls. Den delen behöver strålbehandlas efter operationen för att avdöda eventuella kvarvarande cancerceller. Är tumören större kan dock hela bröstet behöva tas bort.

Dessutom opereras oftast någon eller några lymfkörtlar i armhålan bort. Vid små tumörer kan operationen i armhålan ersättas av ett prov från den lymfkörtel som sitter närmast bröstet. 

Cancerns egenskaper avgör mycket av prognosen samt vilka tilläggsbehandlingar som behövs för att öka chansen till bot. Undersökningarna görs i mikroskop då bland annat exakt tumörutbredning, tillväxthastighet och känslighet för vissa läkemedel, bedöms. 

Vid hormonkänslig bröstcancer blir det alltid aktuellt med antiöstrogen behandling. Det kan ske på olika sätt, oftast med läkemedel. Tamoxifen är det äldsta läkemedlet mot bröstcancer. Det behöver brytas ner i levern till mer aktiva ämnen. Dessa, bland annat ett ämne kallat endoxifen, hämmar östrogenet som cirkulerar i kroppen genom att blockera östrogenets mottagarmolekyler (”receptorer”) på cellerna. Andra sätt att hämma östrogen är att operera bort äggstockarna (ovanligt i Sverige idag) eller ”stänga av” äggstockarna med medicin eller stoppa slutsteget av produktionen av östrogen med så kallade aromatashämmare. Det finns flera olika aromatashämmande läkemedel och de används i första hand till kvinnor som passerat klimakteriet.

Även om det är en hormonkänslig bröstcancer och antiöstrogen behandling sätts in kan det bli aktuellt med mediciner som riktar sig mot en markör som kallas HER2 (Läs mer om HER2-positiv bröstcancer här).  Även cytostatika (”cellgifter”) kan bli aktuellt som behandling av bröstcancern, antingen före eller efter operationer.

Prognos

Som grupp har svenska bröstcancerpatienter mycket god prognos och majoriteten blir botad. Det gäller även gruppen med hormonkänslig bröstcancer, men ett observandum är att hormonkänslig bröstcancer kan komma tillbaka efter avslutad behandling, ibland så sent som efter 15-20 år. 

Att få ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer innebär en chock för många, även om reaktionen kan variera stort mellan individer. Det är helt naturligt att bli ledsen, orolig, vilsen och trött. En del tycker det är bra att få diskutera med närstående, andra tycker det är påfrestande att berätta. Tveka dock inte att diskutera med läkare och kurator och annan vårdpersonal och ställ alla frågor du vill få svar på. Vissa tycker det känns bra att få träffa andra i samma situation. Då kan du exempelvis ta kontakt med Bröstcancerförbundet.

Mer om bröstcancer