Fakta | Bröstcancer

Kontrastmammografi

Kontrastmammografi, även kallat kontrastförstärkt mammografi, görs för att med röntgen få en ännu tydligare bild än med vanlig mammografi. Än så länge har metoden inte fått en bred användning i Sverige, men intresset är växande, både i Sverige och internationellt.


Backlund Magnus foto Gunilla Sonnebring
Publicerad den: 2021-02-11
Författare: Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen

mammografi, kvinnligt bröst.
Annons

När en kvinna blir undersökt med mammografi i screeningen görs det med bilder i två olika vinklar per bröst. Om en kvinna söker för symtom från brösten som kan vara tecken på bröstcancer inleds utredningen nästan alltid med en läkarundersökning följd av en mammografi. 

Då brukar bilder tas ur tre olika vinklar. Oavsett om en mammografi görs i screening-programmet eller på grund av symtom så kan olika bildundersökningar behöva läggas till. Det kan handla om extra mammografi-bilder, tomosyntes (”skiktröntgen” av bröstet), ultraljud, MRI (Magnetic Resonance Imaging), galaktografi eller kontrastmammografi. 

HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om dina rättigheter här!

Vad är kontrastmammografi 

Kontrastmammografi, även kallat kontrastförstärkt mammografi är än så länge inte breddinförd i Sverige, men intresset är växande, både i Sverige och internationellt. Det finns flera möjliga fördelar med metoden men den innebär också lite mer krav på förberedelser än inför en vanlig mammografi. 

Metoden har utvecklats för att få en ännu tydligare bild än vid vanlig mammografi. Studier tyder på att kontrastmammografi är lika bra på att hitta cancer i brösten som MRI, som anses vara den mest tillförlitliga tilläggsmetoden idag. 

För att få till den förbättrade bildkvaliteten används ett röntgen-kontrastmedel som används innehåller jod. Samma jod-kontrastmedel används sedan många år vid exempelvis datortomografi av hjärna och lungor. 

Annons
Annons

Hur går kontrastmammografi till? 

Före undersökningen sätts en nål i armvecket och så injiceras det jodhaltiga röntgenkontrastmedlet. Efter ett par minuter tas bilderna på liknande sätt som vid en vanlig mammografi och i en vanlig mammografi-apparat, men med en särskild teknisk lösning. Det tas nämligen bilder med två olika energimängder. Den ena avtecknar bröstvävnaden bäst, den andra kontrastmedlet bäst. Datorsystemet gör sedan en samlad bild och på så sätt avbildas extra tydligt områden med särskilt mycket ansamling av kontrastmedlet, till exempel en cancer.

När det intravenösa kontrastmedlet injiceras, kan en värmekänsla i hela kroppen eller en förändrad smak i munnen upplevas och/eller en plötslig, men övergående, känsla av att behöva gå på toaletten. Dessa vanliga biverkningar brukar avta inom ett par minuter. Om en sådan akut reaktion skulle uppstå finns det beredskap med läkare och sjuksköterskor med akut- läkemedel för att stoppa den allergiska reaktionen. 

Jod-kontrastmedel kan också vara skadligt för njurarna varför särskild hänsyn tas till det och att beräkna en lägre dos kontrastmedel. 

Framtiden för kontrastmammografi 

Den allmänna uppfattningen är att kontrastmammografi kan tillföra något viktigt när misstänkt bröstcancer utreds. Men att det behövs mer forskning och utveckling för att ta reda på exakt hur. En möjlig användning i framtiden skulle kunna vara i screeningen att lägga till det för de med hög brösttäthet. Redan idag används det annars mest som ett alternativ till MRI.

Läs mer om bröstcancer och godartade knölar i bröstet