Kontrastmammografi
Kontrastmammografi, även kallat kontrastförstärkt mammografi, görs för att med röntgen få en ännu tydligare bild än med vanlig mammografi. Än så länge har metoden inte fått en så bred användning i Sverige, men metoden är godkänd och intresset är i växande, både i Sverige och internationellt.
När en kvinna blir undersökt med mammografi i screeningen görs det med bilder i två olika vinklar per bröst. Om en kvinna söker för symtom från brösten som kan vara tecken på bröstcancer inleds utredningen nästan alltid med en läkarundersökning följd av en mammografi. Då brukar bilder tas ur tre olika vinklar. Oavsett om en mammografi görs i screening-programmet eller på grund av symtom så kan olika bildundersökningar behöva läggas till. Det kan handla om extra mammografi-bilder, tomosyntes (”skiktröntgen” av bröstet), ultraljud, MRI (Magnetic Resonance Imaging), galaktografi eller kontrastmammografi.
Vad är kontrastmammografi
Kontrastmammografi, även kallat kontrastförstärkt mammografi, är en av de nyaste metoderna för att diagnostisera bröstcancer. Den introducerades för drygt tio år sedan och även om metoden inte är breddinförd i Sverige så används den på några kliniker.
För att få till den förbättrade bildkvaliteten används ett röntgen-kontrastmedel som innehåller jod. Samma jod-kontrastmedel används sedan många år vid exempelvis datortomografi av hjärna och lungor.
Hur går kontrastmammografi till?
Före undersökningen sätts en nål i armvecket och så injiceras det jodhaltiga röntgen-kontrastmedlet. Efter ett par minuter tas bilderna på liknande sätt som vid en vanlig mammografi, i en vanlig mammografi-apparat, men med en särskild teknisk lösning. Det tas nämligen bilder med två olika energimängder. Den ena avtecknar bröstvävnaden bäst, den andra kontrastmedlet bäst. Datorsystemet gör sedan en samlad bild och på så sätt avbildas extra tydligt områden med särskilt mycket ansamling av kontrastmedlet, till exempel en cancer.
När det intravenösa kontrastmedlet injiceras, kan en värmekänsla i hela kroppen eller en förändrad smak i munnen upplevas och/eller en plötslig, men övergående, känsla av att behöva gå på toaletten. Dessa vanliga biverkningar brukar avta inom ett par minuter. Om en sådan akut reaktion skulle uppstå finns det beredskap med läkare och sjuksköterskor med akut- läkemedel för att stoppa den allergiska reaktionen.
Jod-kontrastmedel kan också vara skadligt för njurarna varför särskild hänsyn tas till det när man beräknar rätt dos kontrastmedel.
Framtiden för kontrastmammografi
Den allmänna uppfattningen är att kontrastmammografi kan tillföra något viktigt när misstänkt bröstcancer utreds. Idag används det mest som ett alternativ till MRI. Det kommer sannolikt behövas ännu mer forskning och utveckling för att bättre ta reda på när kontrastmammografi är det bästa alternativet. Bland annat planeras en studie på 420 kvinnor på Södersjukhuset i Stockholm. En möjlig bredare användning i framtiden skulle kunna vara att i screeningen lägga till kontrastmammografi för de med hög brösttäthet.
