Blod i urinen, patientrådgivning


Publicerad den: 2013-01-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är blod i urinen?

  • Den medicinska benämningen på blod i urinen är hematuri.
  • Man skiljer mellan blod som kan ses med blotta ögat (makroskopisk hematuri) och blod som upptäcks vid test med urinsticka eller vid mikroskopisk undersökning av urinen (mikroskopisk hematuri).
  • Betydelsen av mikroskopisk hematuri är osäker.
  • Forskning har visat att graden av hematuri inte säger något om hur allvarlig den underliggande orsaken är.

Förekomst

  • Mikroskopisk hematuri:
    • Endast cirka 2 % av personerna med mikroskopisk hematuri utan symtom har någon underliggande sjukdom
  • Makroskopisk hematuri:
    • De vanligaste orsakerna är infektion (30–50 %), prostatasjukdom (20–30 %) och cancer (5–10 %)
    • Sten i urinvägarna, skador och njursjukdom är mer sällsynta orsaker

Vad är orsaken till blod i urinen?

Vanliga orsaker

  • Blödning från slidan:
    • Hos kvinnor kan det vara svårt att avgöra om blödningen kommer från slidan eller från urinvägarna
    • Förklaringen kan vara menstruation, ägglossningsblödning, oregelbunden menstruation eller sjukdom i underlivet
  • Urinvägsinfektion:
    • Är den vanligaste orsaken till blod i urinen, även om blod i urinen inte är ett framträdande drag vid urinvägsinfektion
    • En infektion åtföljs som regel av sveda vid vattenkastning och täta blåstömningar
    • Urinprov kan visa bakterier och var i urinen
  • Urinrörskatarr hos kvinnor:
    • Infektion i det korta urinröret som leder ut urinen från urinblåsan
    • Åtföljs oftast av svåra obehag vid blåstömning, men kan också förekomma utan sådana besvär
  • Urinrörskatarr hos män :
    • Infektion i mannens långa urinrör som leder ut urinen från urinblåsan
    • Åtföljs oftast av svåra obehag vid blåstömning, men kan också förekomma utan sådana besvär
  • Sten i urinvägarna:
    • Är vanligast i åldersgruppen 30–50 år och 80 % är män
    • Intensiva, anfallsvisa smärtor som kan stråla ut mot rygg, ljumske, pung respektive blygdläppar. Ibland täta blåstömningar, svårighet att vara stilla, illamående och eventuellt kräkningar
    • Smärtan kan komma snabbt och försvinner snabbt om stenen flyttar sig
  • Förstorad prostata:
    • Äldre män har en förstorad prostatakörtel som trycker mot urinröret och gör att urinstrålen blir svagare
    • Detta kan ibland leda till småblödningar i urinröret

Sällsynta orsaker

  • Skada på urinröret:
    • Exempelvis pojkar som faller ner mot cykelstången, något som kan orsaka en plötslig sträckning av urinröret
    • Kan ge sprickor och synlig blödning, senare ärrbildning och förträngning av urinröret, vilket kan öka risken för senare blödningar
  • Skada på njurarna:
    • Slag, spark eller fall med direkt skada på njurarna kan ge sprickbildningar i njurvävnaden och blödning
  • Njurbäckeninflammation:
    • Även om man kan påvisa blod i urinen överskuggas sjukdomsbilden ofta av andra symtom
    • Sveda vid vattenkastning, täta blåstömningar och allmänsymtom präglar sjukdomsbilden
  • Njurinflammation (glomerulonefrit):
    • Är vanligast hos barn och kan uppstå efter en luftvägsinfektion
    • Symtomen varierar från symtomfrihet till livshotande akut njursvikt, oftast med trötthet, svaghet, huvudvärk, svullnad i benen och runt ögonen, rödfärgad urin
  • Blåscancer:
    • Vanligast i 60-årsåldern och något vanligare hos män
    • Blod i urinen är det dominerande symtomet. Få patienter har obehag vid blåstömning
  • Prostatacancer:
    • Ger typiska prostataproblem vid vattenkastning som startsvårigheter, svag stråle, känsla av dålig tömning, avbruten vattenkastning, behov att pressa/trycka på, efterdropp, sveda eller smärta
    • Andra symtom kan vara ryggsmärtor, blod i urinen och allmänsymtom som trötthet och viktnedgång
  • Njurcancer:
    • Vanligast i 60-årsåldern och något vanligare hos män
    • Bortsett från blod i urinen och ibland flanksmärtor har man få symtom tidigt under sjukdomsförloppet
  • Tumör i urinledare eller njurbäcken:
    • Sällsynt tillstånd där huvudsymtomen är blod i urinen och eventuellt smärtor
    • Cirka 15–40 % uppger flanksmärtor

Vad kan du göra själv?

  • Kvinnor bör försöka avgöra om blödningen kommer från slidan eller urinröret.
  • Frånsett detta är blod i urinen inte något du kan göra något åt själv.
  • Orsaken kan vara urinvägsinfektion som medför blödning. En del får ofta sådana infektioner och har fått medicin av sin läkare som de kan ta på egen hand.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Synligt blod i urinen är ett symtom som kräver läkarvård ganska omgående.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

  • Genom din beskrivning av sjukdomshistorien får läkaren nödvändiga uppgifter för att kunna ställa diagnosen, även om detta är något som bör utredas vidare.

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Är du säker på att blodet kommer från urinen?
  • Hur länge har du märkt detta? Hur ofta?
  • Har du andra symtom eller tecken?
    • Speciellt: Gör det ont när du kissar?
    • Har du plötsliga, anfallsvisa smärtor som strålar ner i pungen/blygdläpparna?
  • Brukar du ha problem med blåstömningen? För män: År urinstrålen kraftig eller svag?
  • Hur är ditt allmäntillstånd?
  • Har du tidigare haft någon sjukdom eller något problem med njurar/urinvägar/underliv?
  • Har du varit utsatt för skada mot underlivet, flanken eller ryggen de senaste dagarna?
  • Har du nyligen haft en halsinfektion?
  • Har du några andra sjukdomar?
  • Använder du läkemedel?

Läkarundersökningen

  • Läkaren undersöker magen, eventuellt underlivet, och känner kanske på prostatakörteln via ändtarmen.
  • Läkaren dunkar över njurarna för att avgöra om du är öm där.

Andra undersökningar

  • Urinprov och blodprover:
    • Urinprovet bör helst vara morgonurin. Ta provet från mitten av urinstrålen, det vill säga vänta en sekund eller så efter att det har börjar rinna innan du tar provet
  • Ultraljud eller andra bildundersökningar som röntgen och CT.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • För undersökning med ultraljud, röntgen eller CT.
  • Fynden kan krävare vidare utredning av specialist vid sjukhuset.
  • I undantagsfall kan det bli aktuellt med inläggning.

Annons
Annons
Annons