Ont eller obehag i övre delen av magen, symtomguide
Ont eller obehag i övre delen av magen är vanligt och ofta ofarligt. Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och vid framträdande symtom bör man kontakta vården.
Vad är ont eller obehag i övre delen av buken?
- I medicinsk terminologi används termen dyspepsi:
- Ihållande eller återkommande smärta eller obehag, lokaliserat till övre delen av magen
- Obehaget kan innebära tidig mätthetskänsla, uppkördhet och/eller illamående
- Om sura uppstötningar och halsbränna är de viktigaste symtomen anses tillståndet bero på reflux
Förekomst
- Dyspepsi förekommer i perioder hos 20–40 % av den vuxna befolkningen. Många av dessa söker aldrig vård för besvären.
- Finns i alla åldrar.
- Bland dem som gastroskoperas (en slang med kamera förs ner i magsäcken) för sådana besvär har man sett att:
- 15 procent har magsår
- 10–15 procent har inflammation i matstrupen
- 1 procent har cancer i magsäcken
- 50–70 procent har inga synliga tecken på någon sjukdom
Bedömning av obehag i övre delen av buken
- Dyspepsi är ett symtomkomplex med tillstånd av överlappande symtom, vilket gör det svårt att göra en definitiv diagnos baserad på endast medicinsk historia.
Vanliga orsaker:
- Funktionell dyspepsi:
- Dyspepsi där man inte hittar någon kroppslig orsak till symtomen
- Hos en majoritet av patienterna med funktionell dyspepsi tror man att tillståndet orsakas av en ökad aktivitet eller ökad stress i matsmältningssystemet, i kombination med överkänslighet och ökad reaktion på nervsignaler från området.
- Funktionell dyspepsi och magproblem förvärras ibland om man mår psykiskt dåligt
- Magsår:
- Framförallt hos äldre personer och bland användare av läkemedel mot inflammation (NSAID) och salicylater.
- Gastroesofageal refluxsjukdom:
- Typiska symtom är halsbränna, sura uppstötningar och ibland en brännande smärta i mellangärdet
- Förekommer främst hos medelålders och äldre. Är vanligare bland överviktiga, och under graviditet
- Tillståndet kan variera från enstaka och måttliga till svåra besvär
- Biverkning av medicinering:
- Salicylater och antiinflammaoriska läkemedel och kortison kan ge både dyspepsi och magsår
-
Gallsten:
- Förekommer både hos unga, medelålders och äldre – hos kvinnor tre gånger så ofta som hos män
- Episoder av ihållande smärta i flera timmar med anfall av intensiva kolikartade smärtor i flera minuter, vanligtvis under revbenen på höger sida, eventuellt också med utstrålande smärta bakåt ryggen eller mot höger skuldra
- Små eller ingen andra symtom utöver anfallen
- Hög alkoholkonsumtion:
- Missbruk av alkohol
- Obehag i övre buken i form av smärta, illamående, kräkningar, sura uppstötningar
Sällsynta orsaker
- Cancer i magsäcken (ventrikelcancer):
- Förekommer hos äldre
- Ofta ospecifika symtom som tidig mättnadskänsla och övermättnad efter måltid, minskad aptit, trötthet, sjukdomskänsla, viktnedgång, kräkningar
- Hjärtsjukdom:
- Förvärras av ansträngning, tecken på kärlkramp
- Om det även finns andningssvårigheter och svullnad i benen är detta tecken på hjärtsvikt
Vad kan man göra själv?
- Det beror på vilka symtom man har och hur intensiva de är.
- Vid måttliga besvär kan man testa om det finns särskilda typer av livsmedel som man reagerar på och undvika dessa under perioder med magbesvär.
- Regelbunden livsstil och hälsosam kost kan ibland hjälpa.
Vill du få mer kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD?
Genom att prenumerera på vårt kunskapsbrev om IBD får du tillgång till användbara tips och råd som kan förbättra din vårdupplevelse och öka din trygghet. Vi delar även information om olika behandlingsalternativ och presenterar de senaste forskningsrönen inom området.
När ska man söka vård?
- Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och vid framträdande symtom bör man kontakta läkare.
- Om man är orolig för att symtomen beror på en allvarlig sjukdom bör man söka vård.
Delta i enkätundersökning om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Vi vill gärna höra om dina erfarenheter och din sjukdomshistoria för att bättre förstå hur IBD-vården fungerar och hur det är att leva med IBD - Svara på enkäten »
Utredning
Sjukdomshistorien
Vanliga frågor
- Hur länge har besvären funnits?
- Är symtomen konstanta eller uppträder de periodvis?
- Lindras symtomen av mat, dryck eller antacida?
- Har du besvär på natten?
- Använder du läkemedel?
- salicylater, NSAID eller kortison?
- Har du mycket besvär med halsbränna och sura uppstötningar?
- Upplever du mycket stress?
- Besväras du av muskelsvärk?
- Har du sämre matlust? Har du gått ned i vikt?
- Är du orolig för allvarlig sjukdom?
Undersökningar
- Ofta tas blodprover.
- Ibland tas avföringsprov eller utandningsprov för att bedöma om "magsårsbakterien" Helicobacter pylori finns.
- Gastroskopi, där en slang med kamera förs ner i magsäcken, görs framförallt hos personer med dyspepsi som är över 50 år.
- Ibland kan det vara relevant med andra undersökningar som ultraljud eller datortomografiundersökning.