Fakta | Mage & tarm

Ont eller obehag i övre delen av buken, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2016-10-20
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är ont eller obehag i övre delen av buken?

  • I medicinsk terminologi används termen dyspepsi:
    • Ihållande eller återkommande smärta eller obehag, lokaliserat till övre delen av buken.
    • Obehaget kan innebära tidig mätthetskänsla, uppkördhet och/eller illamående
  • Om sura uppstötningar och halsbränna/bröstbränna är de viktigaste symtomen anses tillståndet bero på reflux.

Förekomst

  • Dyspepsi förekommer i perioder hos 20–40 % av den vuxna befolkningen. Många av dessa söker aldrig läkarhjälp.
  • Finns i alla åldrar. Vissa studier visar på något sjunkande prevalens med åren, samt att tillståndet är vanligare hos kvinnor.

Bedömning av obehag i övre delen av buken

  • Dyspepsi är ett symtomkomplex med tillstånd av överlappande symtom, vilket gör det svårt att göra en definitiv diagnos baserad på endast medicinsk historia.

Vanliga orsaker:

  • Funktionell dyspepsi:
    • Dyspepsi där man inte funnit någon kroppslig orsak till symtomen.
    • Hos en majoritet av patienterna med funktionell dyspepsi tror man att tillståndet orsakas av en ökad aktivitet eller ökad stress i matsmältningssystemet, i kombination med överkänslighet och ökad reaktion på nervsignaler från området.
    • Funktionell dyspepsi och magproblem förvärras ibland om man mår psykiskt dåligt
  • Gastroesofageal refluxsjukdom:
    • Typiska symtom är halsbränna, bröstbränna, sura uppstötningar och ibland en brännande smärta i mellangärdet
    • Förekommer främst hos medelålders och äldre. Är vanligare bland överviktiga, och under graviditet
    • Tillståndet kan variera från enstaka och måttliga till invalidiserande besvär
  • Biverkning av medicinering:
    • Salicylater och antiinflammaoriska läkemedel kan ge både dyspepsi och magsår
  • Gallsten:
    • Förekommer både hos unga, medelålders och äldre – hos kvinnor tre gånger så ofta som hos män
    • Episoder av ihållande smärta i flera timmar med anfall av intensiva kolikartade smärtor i flera minuter, vanligtvis under revbenen på höger sida, eventuellt också med utstrålande smärta bakåt ryggen eller mot höger skuldra
    • Små eller ingen andra symtom utöver anfallen
  • Hög alkoholkonsumtion:
    • Missbruk av alkohol
    • Obehag i övre buken i form av smärta, illamående, kräkningar, sur mage
  • Magsår:
    • Framförallt hos äldre personer och bland användare av läkemedel mot inflammation (NSAID) och salicylater.

Sällsynta orsaker

  • Cancer i magsäcken (ventrikelcancer):
    • Förekommer hos äldre
    • Ofta vaga symtom som tidig mättnadskänsla och övermättnad efter måltid, minskad aptit, trötthet, sjukdomskänsla, viktnedgång
  • Hjärtsjukdom:
    • Förvärras av ansträngning, tecken på kärlkramp
    • Om det även finns andningssvårigheter och svullnad i benen är detta tecken på hjärtsvikt

Vad kan du göra själv?

  • Det beror på vilka symtom du har och hur intensiva de är.
  • Vid måttliga besvär kan du testa om det finns särskilda typer av livsmedel som du reagerar på och undvika dessa under perioder med magbesvär.
  • Regelbunden livsstil och hälsosam kost kan ibland hjälpa.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och framträdande symtom bör du kontakta läkare.
  • Är du orolig för att det finns en allvarlig sjukdom, bör du också kontakta läkare.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har besvären varat?
  • Är symtomen konstanta eller uppträder de periodvis?
  • Lindras symtomen av mat, dryck eller antacida?
  • Har du besvär på natten?
  • Använder du läkemedel?
    •  salicylater och NSAID?
  • Har du mycket besvär med halsbränna och sura uppstötningar?
  • Upplever du mycket stress?
  • Besväras du av muskelsvärk?
  • Har du sämre matlust? Har du gått ned i vikt?
  • Är du orolig för allvarlig sjukdom?

Läkarundersökningen

  • Läkarundersökning görs för att bedöma om det finns underliggande undersökning till dyspepsi. 

Andra undersökningar

  • Ofta tas blodprover.
  • Ibland tas avföringsprov för att bedöma om "magsårsbakterien" helicobacter pyloris finns.
  • Gastroskopi, där läkaren tittar in i magen, görs framförallt hos personer med dyspepsi som är över 50 år.
  • Vid behov kan det vara relevant med andra undersökningar som ultraljud och datortomografi (CT).

Annons
Annons
Annons