Fakta | Mage & tarm

Mikroskopisk kolit

I en svensk undersökning såg man att 10 % av patienterna med oblodig diarré som genomgått koloskopi hade mikroskopisk kolit.

Uppdaterad den: 2019-07-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är mikroskopisk kolit?

Mikroskopisk kolit är en inflammation i tjocktarmen. Tillståndet kännetecknas av långvarig, vattnig och oblodig diarré utan bakterie- eller virusinfektion. Ungefär hälften har magsmärtor. Röntgenundersökning är normal och detsamma gäller koloskopi (undersökning av insidan av tarmen) som visar till synes normala slemhinnor. Vid undersökning med mikroskop visar dock vävnadsprover av slemhinnan att det finns inflammatoriska förändringar.

Fram till nyligen har man trott att mikroskopisk kolit är ovanligt, men tillståndet tycks vara underdiagnostiserat. Tillståndet beskrevs första gången 1976 i Sverige. Dess förekomst tycks öka, vilket troligen delvis beror på att diagnosen fått ökad uppmärksamhet. I en svensk undersökning såg man att 10 % av patienterna med oblodig diarré som genomgått koloskopi hade mikroskopisk kolit. Patienter med mikroskopisk kolit verkar genomgående vara äldre, ofta över 60 år.

Orsak

Orsaken till mikroskopisk kolit är okänd. Man tror att tillståndet beror på en immunologisk reaktion i slemhinnan. Experterna är osäkra på vad det är som är den utlösande faktorn – galla, giftämnen (toxiner), mikrober? Man har också antytt att läkemedel som NSAID och protonpumpshämmare (syrahämmande läkemedel) kan vara delaktiga. Forskarna har också sett att ju kraftigare inflammationen i slemhinnan är, desto kraftigare är diarrén.

Annons
Annons

Mikroskopisk kolit är vanligare hos personer med autoimmuna sjukdomar som ledinflammationer (artrit), hög ämnesomsättning (hypertyreos), diabetes mellitus, hudsjukdomen sklerodermi och celiaki. Forskarna har sett att upp till 25 % av patienterna med celiaki också har mikroskopisk kolit, men denna blir inte bättre av glutenfri kost som själva celiakin blir.

Diagnos

En viktig uppgift för läkaren vid kronisk diarré är att utesluta andra orsaker till långvarig diarré, som ulcerös kolit, Crohns sjukdom, tjocktarmscancer, divertikelsjukdom och celiaki. Läkaren ställer diagnosen baserat på en anamnes med långvarig (flera veckor) oblodig diarré med vattnig avföring. Provtagning av avföringen visar inte på bakterier som orsak till diarrén. Koloskopin är normal, men vävnadsprover från tjocktarmens slemhinna visar på inflammation.

Ofta uppfattas tillståndet till en början som en infektion av bakterier eller virus, men till skillnad från en infektion så kvarstår diarrén vid mikroskopisk kolit.

Annons
Annons

Behandling

Tillståndet går ofta över av sig själv, och ofta behövs ingen läkemedelsbehandling. Vid lindriga besvär kan läkemedel mot diarré (till exempel loperamid) provas. Vid svåra och långdragna besvär kan det vara aktuellt att använda budesonid, vilket är det enda läkemedlet som har dokumenterad effekt på tillståndet. Denna behandling kan ges upp till åtta veckor. Många får återfall efter avslutad kur, och underhållsbehandling med budesonid i låg dos kan då övervägas. 

Prognos

Tillståndet går ofta över spontant, även om man kan ha mycket ont. Förloppet varierar med omväxlande förbättring och försämring hos 30 till 60 %. Prognosen är god för de allra flesta. Det finns ingen ökad risk för cancer eller dödlighet jämfört med den allmänna befolkningen.


Annons
Annons
Annons