Fakta | IBD

Fulminant kolit


Uppdaterad den: 2019-05-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är fulminant kolit?

Tjocktarmen

Fulminant kolit är en allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela, tjocktarmen.

Inflammationen, som oftast börjar i tarmens slemhinna, sprider sig till tarmens muskelskikt och kan sedan sprida sig till utsidan av tarmen.

I en sådan situation blir tarmen mindre rörlig och börjar expandera. Detta innebär en betydande risk för att tarmen spricker (perforation) och/eller utsöndring av giftiga ämnen i kroppen (toxisk megakolon).

Annons
Annons

Fulminant kolit är ett livshotande tillstånd.

Symtom och tecken

Det mest typiska symtom och tecken är:

  • Upprepade tarmtömningar med blodig diarré.
  • Mer än sex tarmtömningar per dag.
  • Symtomen uppträder både dag och natt.
  • Man får feber och försämrat allmäntillstånd.
  • Så småningom blir man uttorkad, man får blodbrist och man ser blek ut.
  • Pulsen är snabb.

Orsak

Den vanligaste orsaken till fulminant kolit är ulcerös kolit. Men tillståndet kan också orsakas av Crohns sjukdom, antibiotikainducerad kolit och infektioner med olika typer av bakterier.

Annons
Annons

Vid ulcerös kolit kan en försämring utlösas av en röntgenundersökning av tjocktarmen med kontrast, eller koloskopi som utförs i en allvarlig fas, eller genom infektioner eller användning av läkemedel (NSAID, antibiotika).

Diagnos

För att bedöma svårighetsgraden tas blodprover. Blododlingar görs också, för att se om det finns bakterier i blodet.

Avföringen undersöks grundligt för att se om det finns infektion med bakterier eller parasiter.

Röntgen av magen kan ge viktig information om tarmens tillstånd. Man försöker också undersöka tarmen med hjälp av ett rör som försiktigt förs in i ändtarmen (rektoskopi eller sigmoidoskopi).

Övervakning

Eftersom tillståndet är allvarligt hålls man under observation och övervakning. Tillståndet kan bli så kritiskt att man måste opereras.

Det görs regelbundna mätningar av puls, blodtryck, temperatur, antal tarmtömningar och vätskebalans. Blodprov tas dagligen, och det kan också bli nödvändigt med röntgen av magen dagligen.

Behandling

Om man får behandling i ett tidigt skede, kommer man att först pröva läkemedelsbehandling. Man får vätska direkt in i blodet, och det krävs oftast blodtransfusion. Ofta ges kortison och andra läkemedel för att förhindra bildning av blodproppar. Om tillståndet förbättras trappas intensiteten i behandlingen ned. Om tillståndet däremot inte förbättras inom några dagar kan det bli aktuellt med kirurgi.

Kirurgi utförs när det finns risk för att tarmen spricker (eller har spruckit), om man har kraftiga blödningar och om effekt av läkemedelsbehandling inte är tillräcklig. I regel innebär operationen att merparten av tjocktarmen tas bort, och att nedre delen av tunntarmen (ileum) förs ut genom huden (ileostomi) för en tid. Ändtarmen sluts i den övre delen. Efter cirka tre månader opereras man igen och då skarvas tunntarmen och ändtarmen ihop (ileorektal anastomos). Man kan då tömma tarmen på vanligt sätt igen och behöver inte använda stomipåsen. I vissa fall kan dock sjukdomsbilden vara så allvarlig att man också måste ta bort ändtarmen i samband med akut kirurgi.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons