Fakta | IBD

Fulminant kolit


Uppdaterad den: 2013-01-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är fulminant kolit?

Tjocktarmen

Fulminant kolit är en allvarlig inflammation i hela eller stora delar av tjocktarmen.

Inflammationen, som oftast börjar i tarmens slemhinna, sprider sig till tarmens muskelskikt och kan sedan sprida sig till utsidan av tarmen.

I en sådan situation blir tarmen mindre rörlig och börjar expandera. Detta innebär en betydande risk för att tarmen spricker (perforation) och/eller utsöndring av giftiga ämnen i kroppen (toxisk megakolon).

Annons
Annons

Fulminant kolit är ett livshotande tillstånd.

Symtom och tecken

Det mest typiska symtom och tecken är:

  • Upprepade tömninga med blodig diarré.
  • Mer än sex tömningar per dag.
  • Symtomen uppträder både dag och natt.
  • Man får feber och försämrat allmäntillstånd.
  • Så småningom blir man uttorkad, hemoglobinhalten sjunker och man ser blek ut.
  • Pulsen är snabb.

Orsak

Den vanligaste orsaken till fulminant kolit är ulcerös kolit. Men tillståndet kan också orsakas av Crohns sjukdom, antibiotika-inducerad kolit och infektioner med olika typer av bakterier.

Annons
Annons

Vid ulcerös kolit kan en försämring utlösas av en röntgenundersökning av tjocktarmen med kontrast, eller koloskopi som utförs i en allvarlig fas, eller genom infektioner eller användning av läkemedel (NSAID, antibiotika).

Undersökningar

För att bedöma svårighetsgraden tas ett antal blodprover. Blododlingar görs också, för att se om det finns bakterier i blodet.

Avföringen undersöks grundligt för att se om det finns infektion med bakterier eller parasiter.

Röntgen av buken kan ge viktig information om tarmens tillstånd. Man försöker också försiktigt kika in i tarmen (rektoskopi eller sigmoidoskopi). Ultraljud kan också vara till hjälp.

Övervakning

Eftersom tillståndet är allvarligt hålls man under observation och övervakning. Medicinska gastroenterologer och kirurger samarbetar tätt, eftersom tillståndet kan bli så kritiskt att man måste opereras.

Det kommer att göras regelbunden uppföljning av puls, blodtryck, temperatur, antal tarmtömningar och vätskebalans. Blodprov tas dagligen, och det kan också bli nödvändigt med röntgen av buken dagligen.

Behandling

Om man får behandling i ett tidigt skede, kommer man att först pröva medicinsk behandling. Man får vätska direkt in i blodet, och det krävs oftast blodtransfusion. Ofta ges kortikosteroider och läkemedel för att förhindra bildning av blodproppar. Om tillståndet förbättras trappas intensiteten i behandlingen ned. Om tillståndet däremot inte förbättras inom några dagar kan det bli aktuellt med kirurgi.

Kirurgi utförs när det finns risk för att tarmen spricker (eller har spruckit), på grund av kraftiga blödningar och bristen på effekt av den medicinska behandlingen. I regel medför operationen till att merparten av tjocktarmen tas bort, och att nedre delen av tunntarmen (ileum) förs ut genom huden (ileostomi) för en tid. Ändtarmen sluts i den övre delen. Efter cirka tre månader opereras man igen och då skarvas tunntarmen och ändtarmen ihop (ileorektal anastomos). Man kan då tömma tarmen på vanligt sätt igen och behöver inte använda stomipåsen. I vissa fall kan dock sjukdomsbilden vara så allvarlig att man också måste ta bort ändtarmen i samband med akut kirurgi.

Efterkontroll

Efter utskrivning från sjukhuset måste man komma tillbaka för kontroll. Vid tillfälligt ingrepp med utläggning av tarmen (ileostomi) sker den första kontrollen efter 1 månad. Sedan får man komma för en ny kontroll efter 2–3 månader.

Om tillståndet har lugnat sig får man en tid för kirurgi med inoperation av tarmen igen. Om man fortfarande inte är bra måste man behandlas med läkemedel i 2–3 veckor innan man kan opereras igen.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons