Fakta | IBD

Fulminant kolit

Fulminant kolit är en allvarlig inflammation av tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.

Uppdaterad den: 2019-12-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är fulminant kolit?

Tjocktarmen

Fulminant kolit är en allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela, tjocktarmen.

Inflammationen, som oftast börjar i tarmens slemhinna, sprider sig till tarmens muskelskikt och kan sedan sprida sig till utsidan av tarmen.

I en sådan situation blir tarmen mindre rörlig och börjar expandera. Detta innebär en betydande risk för att tarmen spricker (perforation) och/eller utsöndring av giftiga ämnen i kroppen (toxisk megakolon).

Annons
Annons

Fulminant kolit är ett livshotande tillstånd.

Symtom och tecken

Det mest typiska symtom och tecken är:

  • Upprepade tarmtömningar med blodig diarré.
  • Mer än sex tarmtömningar per dag.
  • Symtomen uppträder både dag och natt.
  • Man får feber och försämrat allmäntillstånd.
  • Så småningom blir man uttorkad, man får blodbrist och man ser blek ut.
  • Pulsen är snabb.

Orsak

Den vanligaste orsaken till fulminant kolit är ulcerös kolit. Men tillståndet kan också orsakas av Crohns sjukdom, antibiotikainducerad kolit och infektioner med olika typer av bakterier.

Annons
Annons

Vid ulcerös kolit kan en försämring utlösas av en koloskopi som utförs i en allvarlig fas, eller genom infektioner eller användning av läkemedel (NSAID, antibiotika).

Diagnos

För att bedöma svårighetsgraden tas blodprover. Blododlingar görs också, för att se om det finns bakterier i blodet.

Avföringen undersöks grundligt för att se om det finns infektion med bakterier eller parasiter.

Datortomografiundersökning av magen kan ge viktig information om tarmens tillstånd. Man försöker också undersöka tarmen med hjälp av ett rör som försiktigt förs in i ändtarmen (rektoskopi eller sigmoidoskopi).

Övervakning

Eftersom tillståndet är allvarligt krävs observation och övervakning. Tillståndet kan bli så kritiskt att patienten måste operera med kort varsel.

Det görs regelbundna mätningar av puls, blodtryck, temperatur, antal tarmtömningar och vätskebalans. Blodprov tas dagligen, och det kan också bli nödvändigt med datortomografiundersökning av magen dagligen.

Behandling

Om patienten kommer tidigt till behandling prövas först läkemedelsbehandling. Den består av vätska direkt in i blodet, och ofta krävs blodtransfusion. Läkemedel som förebygger blodproppar ges och ibland ges också antibiotika.

Höga doser kortison är den viktigaste akutbehandlingen vid svår ulcerös kolit, med god effekt hos cirka 70 %. Patienter som ligger på sjukhus med svår akut kolit får kortison direkt i blodet (intravenöst) med övergång till tablettbehandling efter 5–7 dagar. 1/3 av patienterna blir dock inte bättre med kortisonbehandling.

För patienter som inte svarar på kortisonbehandling, eller om kortisondoserna inte kan minskas utan att symtomen återkommer, finns andra läkemedelsalternativ. Då brukar man prova infliximab, eller i sällsynta fall ciklosporin, 50–90 % blir bättre på dessa behandlingar.

 

Kirurgi utförs när det finns risk för att tarmen spricker (eller har spruckit), om man har kraftiga blödningar och om effekten av läkemedelsbehandling inte är tillräcklig. I regel innebär operationen att merparten av tjocktarmen tas bort, och att nedre delen av tunntarmen (ileum) förs ut genom huden (ileostomi) under en tid.

Ändtarmen sluts i den övre delen. Efter några månader görs en ny operation då tunntarmen skarvas ihop med ändtarmen (ileorektal anastomos). Patienten kan då tömma tarmen på vanligt sätt igen och behöver inte använda stomipåsen. I vissa fall kan dock sjukdomsbilden vara så allvarlig att man också måste ta bort ändtarmen i samband med akut kirurgi.


Annons
Annons
Annons