Fakta | IBD

Ulcerös kolit och risken att få cancer i tjocktarmen

Det är en något ökad risk för personer med ulcerös kolit att utveckla cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Risken ökar ju längre man har haft sjukdomen och med utbredningen i tjocktarmen.

Uppdaterad den: 2013-01-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk sjukdom i ändtarmen och tjocktarmen. Många har bara besvär från ändtarmen, medan vissa har inflammation i delar av eller hela tjocktarmen. Sjukdomen orsakar inflammation och utveckling av sår i tjocktarmen slemhinnor.

Symtom

Typiska symtom är:

  • Blodig diarré
  • Buksmärtor
  • Viktnedgång 

Sjukdomen kan ha ett skiftande förlopp, med bättre och sämre perioder.

Annons
Annons

Ökad risk för cancer

Risken för cancer ökar med hur länge man haft sjukdomen och hur utbredd sjukdomen är i tjocktarmen. Om endast den nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen är angripna, är risken för cancer inte ökad. Om hela tjocktarmen är angripen ökar dock risken för cancer mer än tio gånger jämfört med den normala förekomsten.

Långtidsbehandling med salazopyrin eller 5-aminosalicylsyra ger betydligt lägre risk för cancerutveckling.

Risken för cancer i tjocktarm/ändtarm börjar att öka 8–10 år efter symtomdebut hos patienter som har inflammation i hela tjocktarmen. I en studie hade 2,5 % efter 20 års sjukdom, och 7,6 % efter 30 års sjukdom, utvecklat cancer. Patienter med vänstersidig kolit hade liknande risk för cancer som dem med kolit i hela tarmen, men deras ökade risk för cancer kom först efter 15–20 år.

Annons
Annons

I vissa fall förekommer det tidiga förändringar i de yttre cellerna i tjocktarmens slemhinna. Dessa förändringar kallas "dysplasi". Patienter med dysplasi är mer benägna att utveckla cancer än de utan sådana förändringar. Läkarna letar efter tecken på dysplasi under koloskopin (undersökning av tjocktarmen med ett smalt, böjligt instrument) och vid undersökning av de vävnadsprover (biopsier) som tas i samband med koloskopi.

Uppföljning

Om den ulcerösa koliten är begränsad till ändtarmen finns det ingen större ökning av risken för cancer och inget behov av extra kontroller.

För patienter med en mer utbredd sjukdom upprättas en plan för kontroller. Planen för cancerövervakningen är under ständig debatt, men följande verkar vara ett program som många sjukhus följer:

  • Patienter med utbredd sjukdom börjar övervakas med koloskopi 8–10 år efter att sjukdomen börjat och därefter minst vartannat år.
  • Kontroll innebär att koloskopi utförs. I samband med undersökningen tas många biopsier. Om biopsierna påvisar dysplasi och det inte finns tecken på aktiv inflammation, görs en ny kontroll med nya biopsier efter 3–12 månader. Tidsintervallet kan variera med graden av dysplasi.
  • Om dysplasi påvisas vid flera kontroller, eller allvarlig dysplasi påvisas, övervägs en förebyggande åtgärd med avlägsnande av tjocktarmen (kolektomi) för att förhindra utveckling av cancer eller avlägsna befintlig, men inte påvisad, cancer.

Studier tyder på att cancerrisken är betydligt lägre för patienter som behandlats med långvarig salazopyrin eller 5-ASA. Det föreslås därför att regelbunden kontroll av patienter med koloskopi bör innefatta:

  • Patienter som inte kan långtidsbehandlas med salazopyrin eller 5-ASA.
  • Patienter med tidig debut av total kolit.
  • Patienter med långt sjukdomsförlopp och samtidig ärftlig risk för kolorektal cancer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons