Fler får ulcerös kolit – men färre behöver opereras
Idag drabbas tio gånger fler av tarmsjukdomen ulcerös kolit än på 60-talet, det visar en studie som gjorts vid Örebro universitet. Samtidigt behöver allt färre av patienterna genomgå operation.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är ett samlingsnamn för sjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De vanligaste symptomen är magsmärtor, lös avföring och viktnedgång.
Färre genomgår operation
Carl Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, har undersökt hur det har gått för personer som fick diagnosen ulcerös kolit mellan åren 1963 och 2010 i Örebro. I studien deltog 1000 personer.
Det visade sig att risken för att behöva genomgå en operation har minskat. Av de som fick diagnos innan år 1975 blev var femte patient tvungen att genomgå en operation. Mellan 1991 och 2005 var det endast 12 procent.
– Det kan betyda att våra nya behandlingar faktiskt fungerar, säger Carl Eriksson.
Rökning och ulcerös kolit
Samtidigt som det är kraftigare behandlingar som minskar inflammation och symtom, så är det allt fler som drabbas av sjukdomen ulcerös kolit. Idag drabbas tio gånger fler av tarmsjukdomen än på 60-talet.
Tidigare har man trott att rökning rent av skyddar mot att utveckla ulcerös kolit. En ny avhandling vid Umeå universitet visar att rökare inte bara ökar risken att drabbas av Crohns sjukdom, utan även tarmsjukdomen ulcerös kolit.
Människors livsstil kan vara en förklaring till varför tarmsjukdomen har ökat.
Utbildning och patientundersökning: Lär dig mer om tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom på bara 10 minuter »
– Det är svårt att säga varför ulcerös kolit ökar så mycket, men det kan vara många orsaker, genetiska och miljöfaktorer, säger Carl Eriksson.
Läs mer: Aferesbehandling ur ett patientperspektiv
Bland annat berättar Carl Eriksson att man har sett att det är ovanligt med inflammation i tarmen på östra halvan av klotet. Något som visar på att våra levnadsvanor här i väst kan vara skyldiga.
– Om föräldrar har immigrerat till västvärlden, kan man se att immigranternas barn sedan får lika stor risk att drabbas som de andra som bor i landet. Medan föräldrarna själva, som har kvar sina levnadsvanor, inte har samma risk.
En annan anledning till att ulcerös kolit ökat så pass mycket kan vara att sjukvården blivit bättre på att identifiera patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Men även om man tar hänsyn till det så har det skett en tydlig ökning menar Carl Eriksson.
Läs mer: IBD-vård med fokus på mer än tarmen efterfrågas
- Örebro universitet - https://www.oru.se/nyheter/ulceros-kolit/
Kommentera denna artikel
Jag fick ulcerös proktik 2015 i samband med rökavvänjning. Jag valde då att börja röka på nytt.
2016 fick jag ett ultimatum av min dotter angående min rökning/ o träffa mitt barnbarn. Jag slutade med hjälp av hälsocentral. Efter 1 månad blev jag jättesjuk. Fick då diagnos total ulcerös kolit. Valde rökning igen. Nu 2020 har jag idén om att sluta med rökning igen. Pratade denna gång med min magdoktor. Har fått börja med lanvis som ett slags skydd.Ganska låg dos. Hoppas att jag inte blir sjuk igen . Är rökfri nu,sen kort tid
Om jag har tagit min metrojektpenna för nära naveln vad kan då hända
Jag fick diagnosen ulcerös kolit i februari i år sen dess har har jag haft tre kortison behandlingar och nu ville dom ge mig en fjärde efter att fått en skov igen. Jag fick massa andra biverkningar med kortisonet så jag neka till den fjärde behandlingen. Nu vet jag inte vad jag ska göra, har haft 4 olika mediciner som inte har hjälpt mig. Känner mig frustrerad
Fick ulcerös kolit 2014 skulle börja med kortisonklyschor.fick kort därefter hål i tjocktarm o fick ta bort den och fick stomi .Hoppet jag hade var att få den nedlagt men fick hål i samband med operation.så då fick jag stomi permanent och har bara två m tunntarm kvar o en bit av ändtarm.
Bra
Inga har kommenterat på denna sida ännu