Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är ett samlingsnamn för sjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De vanligaste symptomen är magsmärtor, lös avföring och viktnedgång.
Färre genomgår operation
Carl Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, har undersökt hur det har gått för personer som fick diagnosen ulcerös kolit mellan åren 1963 och 2010 i Örebro. I studien deltog 1000 personer.
Det visade sig att risken för att behöva genomgå en operation har minskat. Av de som fick diagnos innan år 1975 blev var femte patient tvungen att genomgå en operation. Mellan 1991 och 2005 var det endast 12 procent.
– Det kan betyda att våra nya behandlingar faktiskt fungerar, säger Carl Eriksson.
Rökning skyddar mot ulcerös kolit
Men samtidigt som det är kraftigare behandlingar som minskar inflammation och symptom, så är det allt fler som drabbas av sjukdomen ulcerös kolit. Idag drabbas tio gånger fler av tarmsjukdomen än på 60-talet. En orsak kan vara att vi röker mindre, menar Carl Eriksson.
– Det finns ju två inflammatoriska tarmsjukdomar, ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Och om man röker vid Cronhns sjukdom så blir man sämre, men vid ulcerös kolit verkar det skydda. Om man röker så brukar det nästan fungera som en behandling, det hjälper mot besvären. Det vet man erfarenhetsmässigt, säger han.
Läs mer: Aferesbehandling ur ett patientperspektiv
Trots det rekommenderar inte Carl Eriksson patienter med ulcerös kolit att börja röka.
– Rökningar har så mycket andra biverkningar så man behandlar det på andra sätt i stället, säger han.
Det kan dessutom finnas en hel del andra förklaringar till att tarmsjukdomen har ökat, så som livsstil.
– Det är svårt att säga varför det ökar så mycket, men det kan vara många orsaker, genetiska och miljöfaktorer.
Läs mer: IBD-vård med fokus på mer än tarmen efterfrågas
Bland annat berättar Carl Eriksson att man har sett att det är ovanligt med inflammation i tarmen på östra halvan av klotet. Något som visar på att våra levnadsvanor här i väst kan vara skyldiga.
– Om föräldrar har immigrerat till västvärlden, kan man se att immigranternas barn sedan får lika stor risk att drabbas som de andra som bor i landet. Medan föräldrarna själva, som har kvar sina levnadsvanor, inte har samma risk.
En annan anledning till att ulcerös kolit ökat så pass mycket kan vara att sjukvården blivit bättre på att identifiera patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Men även om man tar hänsyn till det så har det skett en tydlig ökning menar Carl Eriksson.