Fakta | Mage & tarm

Magsår med perforation


Uppdaterad den: 2013-02-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Ett magsår uppstår i magsäcken eller i tolvfingertarmen (duodenum). Såren kan vara ganska ytliga eller också kan det gå hål genom slemhinnan ned till underliggande muskelvävnad i magsäcken eller tarmväggen. Det kan även gå hål på blodådror som kan finnas i såret. Då blir resultatet ett blödande magsår. I sällsynta fall kan hålet gå rakt genom hela väggen så att det blir ett hål i magsäcken eller i tolvfingertarmen. På fackspråk kallas detta för en perforation, eller ett perforerat magsår. Både blödningar och perforation är livshotande komplikationer av magsår.

Hur vanligt är det med perforerat magsår?

Trots den förbättrade medicinska behandlingen av magsår, och det minskande antalet människor som får magsår orsakade av Helicobacter pylori, har förekomsten av möjliga livshotande magsårskomplikationer inte minskat. Den främsta anledningen tycks vara ökande användning av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och ökad incidens av magsårskomplikationer i samband med NSAID-användning, särskilt bland äldre.

Orsak

Det finns två huvudsakliga orsaker till magsår: infektion med bakterien Helicobacter pylori och användning av läkemedel (NSAID) som skadar magslemhinnan. Magsår orsakade av bakterien Helicobacter pylori utgör 75 % av alla magsår medan 25 % får magsår som biverkning vid användning av läkemedel.

Annons
Annons

Det finns inga kända predisponerande faktorer för utveckling av magsårskomplikationer, däremot finns vissa gemensamma drag: Patienter med komplicerade magsår är mer mottagliga för andra komplikationer. De flesta komplicerade sår är kroniska – med en massa ärrvävnad – och tränger djupt in i väggen, fräter hål på blodkärlen eller bildar genomgående hål, så kallad perforation, där magsyra kan komma in i bukhålan och orsaka allvarlig bukhinneinflammation. Typiskt för många patienter med komplicerade sår är en lång historia av återkommande magsår. Men vissa patienter har få eller inga symtom förrän en komplikation inträffar.

NSAID är som sagt den stora syndabocken. Detta är läkemedel som används bland annat mot förslitningsskador i den muskuloskeletala apparaten, vilket blir vanligare med stigande ålder. Förutom att dämpa inflammatoriska förändringar i leder och muskler har NSAID också en smärtstillande effekt vilket innebär att många patienter som utvecklar magsår till följd av NSAID-användning bara känner lite obehag i magtrakten, eftersom smärta och obehag kamoufleras av den analgetiska effekten av NSAID. När ett magsår börjar blöda, eller när det går hål på magsäcken, upplever patienterna ofta att det "kommer från ingenstans", utan någon förvarning.

Vad händer när det går hål på magsäcken?

I de flesta fall med perforation av magsår läcker innehåll från magsäcken/tolvfingertarmen (galla, matrester och bakterier) in i bukhålan och orsakar bukhinneinflammation (peritonit), med ökad risk för infektioner och bildning av bölder. Förutom blodförgiftning (sepsis) kan det orsaka lågt blodtryck och försätta patienten i chock. Snabb diagnos är avgörande eftersom prognosen är utmärkt under de första sex timmarna, men försämras och kan orsaka dödsfall om den görs mer än tolv timmar senare.

Annons
Annons

Vilka är symtomen på perforerat magsår?

Många av patienterna har haft magsår tidigare och de flesta har svår buksmärta i början, med ömhet upptill i magen. Alla rörelser framkallar buksmärtor. Äldre patienter som har nedsatt immunförsvar, har försvagade muskler eller använder NSAID eller smärtstillande medel kan till en början ha minimala symtom och tecken. I en studie av patienter över 60 år med perforerat magsår hade endast 70 % buksmärtor. Vissa patienter talar om obehag i övre buken, aptitlöshet, illamående och kräkningar.

I tidig fas – upp till två timmar efter sjukdomsdebuten – präglas sjukdomshistorien (anamnesen) av plötsliga magsmärtor som först känns i den övre delen av buken och senare mer allmänt lokaliserad smärta. Snabb och svag puls, kalla armar och ben och låg kroppstemperatur är typiska symtom. Smärtan kan stråla ut till höger eller båda axlarna. Buken börjar kännas stram.

Nästa fas omfattar vanligtvis perioden från två till tolv timmar efter insjuknandet. Buksmärtan kan avta, vilket kan misstolkas som att patienten är på väg att bli bättre. Smärtan är oftast generell, ofta kraftigt förvärrad av rörelse och magen känns mycket hård.

Den tredje fasen inträffar vanligtvis mer än tolv timmar efter insjuknandet. Buken ökar då i omfång medan buksmärta, ömhet och det hårda i buken känns mindre. Patienten får feber och försätts i chock. En akut kollaps uppstår eftersom bukhinneinflammation utvecklas.

Diagnos

Sjukdomshistorien kan vara typisk och i samband med karakteristiska resultat vid läkarundersökning är diagnosen säker. När patienten kommer till sjukhus visar röntgen av buken att det finns luft i buken utanför magsäcken/tarmarna. I fall av misstänkt perforation görs ingen gastroskopi. CT eller ultraljud av buken är lämpliga undersökningar.

Behandling

Kirurgi krävs oftast, men hos vissa patienter läker läckaget snabbt ihop och då behövs ingen kirurgi. Tidig behandling består av införsel av sond till magsäcken, smärtkontroll, aggressiv vätskebehandling och antibiotika. Vid kirurgi stängs såret genom att sy ihop såret, så kallat rafi, numera sällan i kombination med ingrepp på nerverna till magsäcken. Det händer också att kirurger någon gång utför ingrepp på nerverna till magsäcken och gör en mindre operation av magmunnen.

Prognos

Med rätt och tidig behandling är prognosen ganska god. Vid sen behandling och sköra patienter är prognosen sämre.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons