Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Fakta | Mage & tarm

Magsår

Magsårssjukdom är i huvudsak en infektionssjukdom orsakad av bakterien Helicobacter pylori (Hp). En del av magsåren beror på frätande läkemedel som NSAID eller acetylsalicylsyra (ASA).

Uppdaterad den: 2014-02-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är magsår?

Magsår

Magsår är sår i slemhinnan i magsäcken eller i övre tolvfingertarmen. De flesta magsår orsakas av bakterien Helicobacter pylori (Hp) – magsårsbakterien. Magsår kan också beror på frätande effekt av läkemedel som innehåller NSAID eller acetylsalicylsyra (ASA).

Ungefär 10 procent av befolkningen utvecklar magsår under sin livstid, men förekomsten avtar i vår del av världen. I takt med att levnadsstandarden förbättrats infekteras allt färre med Hp, och förekomsten av magsår minskar därför. Bland alla som har infektion med Hp är det bara cirka 15–20 procent som någonsin kommer att utveckla magsår. Så infektion med Hpär inte synonymt med magsår. 

Symtom

Symtomen på magsår kommer i perioder, varierar kraftigt och kan vara svåra att känna igen. Symtomens intensitet varierar över dygnet och från dag till dag. Det vanligaste symtomet är magsmärtor som lindras av att äta och att ta syrahämmande läkemedel. Men nästan hälften känner inte att det finns något samband med måltid. Buksmärtor som gör att man vaknar på natten är också ganska typiskt. Vissa har också sura uppstötningar eller halsbränna. Illamående, kräkningar, tidig mättnadskänsla och minskad aptit är mer uttalade vid sår i magsäcken än i tunntarmen. Om såret blöder, kan man få symtom på blodbrist (anemi). Detta märks genom att man blir trött och får dålig kondition.

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Annons
Annons

Orsak

De flesta fall av magsår orsakas som sagt av infektion med Hp-bakterien. Denna bakterie lever endast i den sura miljön som finns på slemhinnan i människans magsäck och i övre tolvfingertarmen, där den bidrar till inflammation och sårutveckling. Så länge denna bakterie finns i magen, finns det risk för att nya sår uppstår. Denna risk ökar om man röker.

Cirka 25 procent av magsår i magsäcken, och en liten del av såren i tolvfingertarmen, beror på biverkningar av NSAID eller ASA. Dessa läkemedel försämrar slemhinnans skyddande effekt i magsäcken.

Magsår bildas när slemhinnan är försvagad på grund av Hp-infektion eller effekt av frätande läkemedel. Avsaknad av skyddande slem och andra faktorer gör att slemhinnan utsätts för magsyra och enzymet pepsin. Då bildas ett sår. Såret tränger ned i den underliggande muskelvävnaden i magsäck eller tolvfingertarm. Magsår är oftast mer än 5 mm i diameter. Det kan också gå hål på blodådror som kan finnas i såret. Då blir resultatet ett blödande magsår.

Annons
Annons

Diagnos

Vid undersökning av magen finns ofta en påtaglig ömhet vid tryck upptill och på mitten av magen. 

Blodprover kan behövas för att bedöma om det finns blodbrist och för att utesluta andra sjukdomar, exempelvis gallbesvär.  För att ta reda om det finns en Hp-infektion tas antingen blodprov, avföringsprov eller ett utandningsprov. Om provet bekräftar infektion och man har smärta i övre buken erbjuds man behandling mot Hp, eller gastroskopi om läkaren anser att detta är nödvändigt. Om provet är negativt finns det mycket liten risk att man har magsår – om man inte har använt läkemedel som kan orsaka magsår.

Den enda undersökning som kan bekräfta magsår med säkerhet är gastroskopi. Vid gastroskopi förs en flexibel slang ned i magen genom munnen och matstrupen, med en lampa och kamera i änden.

Behandling

Den vanligaste behandlingen är en så kallad trippelbehandling. Den består av läkemedel som kraftigt minskar produktionen av syra (protonpumpshämmare) och två typer av antibiotika (som dödar bakterier). Det finns olika kombinationer av läkemedel, och de har ungefär samma effekt. Behandlingstiden är 7–14 dagar. 

Det är mycket viktigt att följa behandlingsföreskrifterna. Om man slarvar med att ta tabletterna ökar risken för att behandlingen misslyckas. Om man följer behandlingsföreskrifterna till punkt och pricka, finns det 85–90 procents chans att bli av med Hp-bakterien. 

En tid efter behandlingen görs ett nytt Hp-test för att se om Hp-bakterien har försvunnit. Om Hp finns kvar görs en ny trippelbehandling. I vissa fall blir det aktuellt med en kontrollgastroskopi och då kan prov tas för Hp för odling och resistensbestämning, så att man kan avgöra vilka antibiotika som fungerar bäst.

Personer med magsår som inte har en Hp-infektion behöver inte antibiotika utan behandlas bara med protonpumpshämmare. Om man tar läkemedel som NSAID eller ASA bör man om möjligt sluta med dessa.

I sällsynta fall kan det bli aktuellt med kirurgi. Den vanligaste orsaken till kirurgi är att magsåret blöder kraftigt.

Prognos

Typiskt för magsår är att de återkommer igen och igen om inte Hp tas bort. Det är cirka 75 procent risk för att en person som har haft magsår får ett nytt sår inom ett år om Hp-infektionen finns kvar. Om Hp behandlas är risken för nytt magsår bara cirka 1 procent.

 


Annons