Fakta | Mage & tarm

Magsår


Uppdaterad den: 2014-02-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är magsår?

Magsår (ulkus pepticum) är sår i slemhinnan (mukosa) i magen eller i övre tolvfingertarmen (duodenum). Typiskt för magsår är att de återkommer igen och igen. Cirka 75 % risk för att en person som har haft magsår får ett nytt sår inom ett år. Vi använder därför termen ulkussjukdom för sår i magsäcken och tolvfingertarmen.

Magsår uppfattas i dag vara en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Helicobacter pylori (Hp) – magsårsbakterien. Vi uppskattar att 99 % av sår i tolvfingertarmen (duodenalsår) och 75 % av alla magsår (ventrikelsår) orsakas av infektion i slemhinnan med Hp. 25 % av sår i magsäcken beror på frätande effekt av läkemedel som innehåller salicylater och NSAID på slemhinnan i magen.

Förekomst

Ungefär 10 % av befolkningen utvecklar magsår under sin livstid, men denna förekomst avtar i vår del av världen – särskilt när det gäller duodenalsår. I takt med att levnadsstandarden förbättras infekteras allt färre med Hp, och prevalensen av magsår minskar därför.

Annons
Annons

Magsår är i dag nästan lika vanligt bland kvinnor som män. Duodenalsår är vanligast i åldrarna 30–55 år, medan ventrikelsår är vanligast i åldrarna 55–70 år.

20–50 % av befolkningen är infekterade med Hp-bakterien. Förekomsten ökar med åldern och är högst bland de äldsta. Bland alla som har infektion med Hp är det ändå bara cirka 15–20 % som någonsin kommer att utveckla magsår. Så infektion med Hp är inte synonymt med vare sig magsår eller magsäckscancer. Bara ett fåtal människor får magsår och ännu färre drabbas av magsäckscancer.

Animering av magsår

Orsak

De flesta fall av magsår orsakas som sagt av infektion med bakterien Hp. Denna bakterie lever endast i den sura miljön som finns på slemhinnan i människans magsäck och i övre tolvfingertarmen, där den bidrar till inflammation och sårutveckling. Så länge denna bakterie finns i magen, finns det risk för att nya sår uppstår. Denna risk ökar om du röker.

Annons
Annons

Magsyra är en nödvändig faktor för magsår, men människor som får magsår behöver inte ha högre syraproduktion än andra. Man kan ändå lindra symtom och undvika magsår helt och hållet genom användning av läkemedel som minskar syraproduktionen i magen. Dessa läkemedel kallas H2-blockerare och protonpumpshämmare (PPI).

Cirka 25 % magsår och en liten del av såren i tolvfingertarmen beror på biverkningar av antiinflammatoriska läkemedel eller salicylater (läs om magsår orsakade av frätande läkemedel). Dessa läkemedel hämmar försvaret av slemhinnan i magen.

Magsår bildas när slemhinnan är försvagad på grund av infektion med Hp eller effekt av frätande läkemedel. Avsaknad av skyddande slem och andra faktorer gör att slemhinnan utsätts för magsyra och enzymet pepsin. Då bildas ett sår. Såret tränger ned i den underliggande muskelvävnaden i magsäck eller tolvfingertarm. Magsår är oftast mer än 5 mm i diameter. Det kan också gå hål på blodådror som kan finnas i såret. Då blir resultatet ett blödande magsår.

Symtom

Symtomen på magsår kommer i perioder, varierar kraftigt och kan vara svåra att känna igen. Symtomens intensitet varierar över dygnet och från dag till dag. Det vanligaste symtomet på sjukdomen är buksmärtor som lindras genom att äta, ta syrahämmande eller syraneutraliserande läkemedel. Men nästan hälften känner inte att det finns något samband med måltid. Buksmärtor som väcker dig på natten är också ganska typiskt för detta tillstånd. Vissa har också sura uppstötningar eller halsbränna. Illamående, kräkningar, tidig mättnadskänsla och minskad aptit är mer uttalade vid ventrikelsår än vid duodenalsår. Om såret blöder, kan patienten ha symtom på blodbrist (anemi). Detta märks genom att patienten blir blek, svag och yr.

Nästan en fjärdedel av patienterna med peptisk ulkussjukdom upplever komplikationer av sjukdomen. En stor grupp utgörs av äldre och NSAID-användare. Komplikationer som blödningar, hål i magen (perforation) och förträngning av magsäckskanalen (retention) kan uppstå. Det är viktigt att notera att bland patienter med komplikationer av NSAID-användning har upp till 60 % inga symtom förrän en komplikation inträffar. Anledningen till detta är att NSAID:er har smärtstillande effekt, som döljer symtomen.

  • Blödande magsår. Drabbar cirka 15–20 % av alla med magsår. Även om de flesta patienter med blödande magsår känner smärta eller obehag i övre delen av buken i förväg, säger upp till 20 % av dem att de inte har haft symtom innan blödningen började. Ett blödande magsår kan leda till uppkräkning av blod (hematemes) och tjärliknande avföring som en följd av kraftiga blödningar (melena), och så småningom utveckling av blodbrist (anemi). Även om det finns få människor som dör av ulkussjukdom i våra dagar, är blödande magsår den vanligaste orsaken.
  • Perforation. Drabbar cirka 1–2 % av alla med magsår. Om magsåret orsakar hål (så kallad perforation) i magen förvärras tillståndet dramatiskt, med enorma magsmärtor. Vissa känner en smärta som strålar ut mot ryggen. Detta är ett livshotande tillstånd.
  • Retention. Förekommer hos mindre än 5 % av alla med magsår. Markant illamående och kräkningar tyder på förträngning av magsäckskanalen. Magsår medför inflammatoriska förändringar och svullnad i nedre delen av magsäcken. Konsekvensen är att magen behöver längre tid att tömmas, du känner dig övermätt och blir också mätt tidigare.
  • Cancer i magsäcken. Cirka 5 % magsår är elakartade (cancer). Duodenalsår är i praktiken aldrig elakartade. I många fall finns det bara ett sätt att avgöra om det är cancer genom att ta vävnadsprov från såret vid gastroskopi. Vävnadsprovet undersöks sedan i mikroskop för att upptäcka eventuella cancerogena förändringar. Det är därför viktigt att göra gastroskopi, med biopsiprovtagning, av misstänkta magsår. I praktiken betyder detta att människor över 50–55 år med smärta i övre buken bör genomgå gastroskopi.

Diagnos

Även om sjukdomshistorik (anamnes) är viktigt har den ett begränsat diagnostiskt värde vid magsår. En studie från Trondheim visade att läkare som ställer diagnos enbart på basis av sjukdomshistoria, blir diagnosen korrekt i endast 25 % av fallen.

Sjukdomshistorien ger fortfarande misstanke om diagnos, men symtomen kan variera kraftigt från patient till patient. Ibland upptäcks ett magsår även om symtomen har varit mycket svaga.

Vid läkarundersökning av magen visar sig ofta en påtaglig ömhet om det finns magsår, vid tryck upptill och på mitten av buken. En läkarundersökning är också viktig för att utesluta andra sjukdomar i magen.

Blodprover och avföringsprov används för att avgöra om du är smittad med Hp. Om provet bekräftar infektion, och du har smärta i övre buken, kommer du att erbjudas behandling mot Helicobacter, eller gastroskopi om läkaren anser att detta är nödvändigt. Om provet är negativt finns det mycket liten risk att du har magsår – om du inte har använt läkemedel som kan orsaka magsår.

Den enda undersökning som kan upptäcka magsår med säkerhet är gastroskopi. Vid gastroskopi förs en flexibel slang ned i magen genom munnen och matstrupen, med en lampa och videokamera i änden.

Behandling

Efter upptäckt av magsårsbakterien har behandlingen av magsår genomgått en dramatisk förändring. Förr försökte man hålla ulkussjukdomen i schack med syrahämmande mediciner. Men idag kan vi bota magsår. Genom att avlägsna Hp-bakterien minskar risken för nya magsår till bara några få procent. Det finns fortfarande ingen perfekt medicin, så vi måste kombinera tre (oftast) eller fyra läkemedel som ges samtidigt.

Den vanligaste behandlingen är en så kallad trippelbehandling. Den består av läkemedel som kraftigt minskar produktionen av syra (protonpumpshämmare, PPI) och två typer av antibiotika (som dödar bakterier). Det finns många olika kombinationer av läkemedel, och de har ungefär samma effekt. Behandlingstiden är 7–14 dagar. Enligt de senaste rönen är optimal tid för trippelbehandling minst 14 dagar.

Det är mycket viktigt att följa behandlingsföreskrifterna. Om du slarvar med att ta tabletterna, ökar risken för att behandlingen misslyckas. Om du följer behandlingsföreskrifterna till punkt och pricka, finns det 85–90 % chans att bli av med bakterien. Det är vanligt med biverkningar, särskilt i form av diarré under behandlingen mot Hp. Enligt forskning verkar tillägg av youghurtliknande produkter (probiotika) under trippelkuren minska biverkningar, och då särskilt diarré.

Patienter med okomplicerad ulkussjukdom behöver inte gå på kontroll efter trippelkuren. Om behandlingen har fungerat, kommer du att bli bra. Men om symtomen kommer tillbaka bör du kontakta din läkare, eftersom behandlingen eventuellt kan ha misslyckats. Då kan det blir aktuellt att göra en ny gastroskopi, med bakterieprov, och testa vilka antibiotika som fungerar bäst.

Magsårspatienter som inte har en infektion med magsårsbakterien behöver inte antibiotika utan behandlas bara med protonpumpshämmare (PPI).

Kirurgisk behandling har blivit ovanlig sedan magsårsbakterien upptäcktes. Kirurgi kan bli nödvändigt i vissa fall, om bakterien inte kan utrotas. Kirurgi utförs också vid blödande magsår eller hål (perforation) i magen (akut behandling).

Prognos

Magsår är ett kroniskt återkommande tillstånd om inte magsårsbakterien tas bort. Den stora majoriteten av dem som behandlats med trippelterapi, blir kvitt magsåret och återhämtar sig helt. Efter framgångsrik behandling är risken att få magsår igen cirka 1–5 % per år, jämfört med tidigare 75 %. Magsåret är med andra ord botad efter en trippelkur.


Annons
Annons
Annons