Professorerna har skrivit en handbok till dig med typ 2-diabetes

Man skulle nog kunna beskriva boken ”Koll på diabetes typ 2 - Symtom, behandlingar & allt du kan göra själv” som en uppslagsbok för personer som lever med typ 2-diabetes. Professorerna och författarna Harriet Wallberg och Kerstin Brismar såg att det fanns ett behov av en sådan bok – de tog därför saken i egna händer och skrev den.


Publicerad den: 2021-05-11
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

bok2
Annons


Harriet Wallberg är läkare, specialist i klinisk fysiologi och professor i fysiologi vid Karolinska Institutet, som bland annat forskat på hur livsstilen och dygnsrytmen påverkar blodsockret hos personer med typ 2-diabetes. 

Kerstin Brismar är senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet som tillsammans med sitt forskarteam bland annat tagit fram ett blodprov som kan visa på om man har hög risk att få typ 2-diabetes. Hon har också studerat varför olika diabeteskomplikationer uppstår och vad man kan göra för att förebygga dem. 

Nu delar professorerna med sig av sin kunskap om diabetes i boken Koll på diabetes typ 2 - Symtom, behandlingar & allt du kan göra själv, och Netdoktor har intervjuat en av författarna, nämligen Kerstin Brismar. 

Annons
Annons

Har du diabetesmakulaödem eller åldersförändringar i gula fläcken (våt AMD)? Nu söker vi dig till en fokusgrupp! Läs mer »

Fanns ett behov av en diabetesbok

Kerstin berättar att hon tidigare, för några år sedan, varit med och skrivit en bok om diabetes. Då var det en bok som Karolinska Institutets förlag University Press gav ut, som handlade både om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Men efter tredje upplagan lades förlaget ner och boken försvann. 

– Så det fanns ju ett behov av en bok för patienter och för allmänheten, säger Kerstin Brismar. 

Som bokens titel skvallrar om får man bland annat lära sig om vad som händer i kroppen vid typ 2-diabetes, vad sjukdomen beror på och hur man kan minskar riskerna för diabeteskomplikationer. Man får även veta vad som skiljer olika typer av diabetes åt, såsom typ 1-diabetes och typ 2-diabetes, men även undergrupper såsom LADA, MODY och graviditetsdiabetes och varför det är viktigt att veta vilken form man själv lever med.

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område
Annons
Annons

Författarna ger även råd om hur man ska äta, när man ska äta och på vilken tid på dygnet som motion ger bäst effekt på blodsockret. 

– Vi vill ju inte skrämmas eller ge pekpinnar, vi vill ge hopp och visa på vilka möjligheter som finns. I boken får man stöd och tips och kunskap om varför man ska göra si eller så för att må bättre, eller vad man ska göra för att till och med slippa få diabetes om man har prediabetes, säger Kerstin. 

Boken har också kapitel som är riktade till specifika grupper med typ 2-diabetes, såsom kvinnor, äldre och personer med ätstörningar. De olika kapitlen kan därför intressera både nydiagnostiserade och de som redan känner sig pålästa på ämnet. I den här intervjun får vi ett litet smakprov på bokens innehåll.   

Covid-19 och typ 2-diabetes

Ett kapitel många förmodligen är extra intresserade av just nu är det som handlar om covid-19 och typ 2-diabetes. 

Det viktigaste man ska ha kunskap om gällande typ 2-diabetes och coronaviruset är att man har en ökad risk att drabbas av en svårare variant av covid-19, menar Kerstin som också har en teori om varför personer med typ 2-diabetes oftare drabbas av svår covid-19.

– Vi vet idag att högt blodsocker och okänslighet för insulin ger oss ett sämre immunförsvar och högre risk att bilda blodproppar, även i ett förstadium till diabetes. Det bidrar till att man är extra känslig i den här gruppen. Men man har sett att om man har ett stabilt och bra blodsocker, ett bra långtidsblodsocker, HbA1c, har man också mindre risk att drabbas av svår covid, säger hon.

De som har särskilt hög risk att drabbas av komplikationer vid covid-19 är personer som har kombinationen typ 2-diabetes, övervikt och högt blodtryck, vilket är kopplat till insulinresistens.  

Diabetesläkemedel har visat sig ge ett visst skydd mot svår covid-19

Vissa diabetesläkemedel har visat sig ha en skyddande effekt mot covid-19, menar Kerstin. Dels har vissa studier visat att de personer som står på metformin, som förbättrar insulinkänsligheten, får ett bättre utfall om de skulle smittas av coronaviruset. En annan medicin som i studier visat sig ha skyddande effekt är DPP4-hämmare, som har effekt på vissa delar av immunförsvaret förutom på leverns sockerproduktion.

Vaccin och typ 2-diabetes

Blodsockerkontroll är alltså en viktig del i att förebygga svår coronainfektion, och det är även vaccination. Eftersom personer med typ 2-diabetes är i riskgrupp och har ökad risk att drabbas hårt av en coronainfektion, råder Kerstin Brismar personer med typ 2-diabetes att vaccinera sig. 

– Om man haft blodpropp bör man inte ta Astras vaccin, eftersom det ökar risken för blodpropp. Annars ska man absolut vaccinera sig, eftersom man då skyddar sig från att dö av covid-19. Vaccination rekommenderas, säger hon. 

Innan vaccination brukar man som patient få svara på frågor rörande blodproppar och då kan man berätta om man exempelvis haft blodpropp tidigare. På så sätt kan vården avgöra vilket vaccin man ska ta och inte. 

Allvarliga komplikationer vid typ 2-diabetes: Det här behöver du veta »

Typ 2-diabetes är alltid ärftligt

Något som genomsyrar Kerstin och Harriets bok är vikten av hälsosamma levnadsvanor. 

Bra mat och motion kan förebygga sjukdomen eller göra så att prediabetes inte utvecklas till typ 2-diabetes. Prediabetes är ett tillstånd med förhöjda blodsockervärden där man inte uppfyller kriterier för typ 2-diabetes men man har en högre risk att utveckla sjukdomen.

Hos personer som redan har typ 2-diabetes kan förbättrade levnadsvanor ge bra blodsockerkontroll, vilket i sin tur minskar risken för komplikationer. Blodsockerkontroll kan också leda till att man inte behöver ta lika mycket läkemedel. 

Men trots att sjukdomen oftast kopplas till levnadsvanor har personer med typ 2-diabetes ett starkt ärftligt anlag, menar Kerstin. 

– Ingen får typ 2-diabetes utan ärftliga anlag, såvida man inte tagit bort bukspottkörteln. Men då är det inte typ 2-diabetes längre, säger hon. 

Man ärver i många fall flera olika faktorer som kan påverka sjukdomsutvecklingen. Övervikt och fetma är exempelvis ofta ärftligt, vilket inte handlar om att man i en familj har bristande karaktär, utan att man helt enkelt har sämre förbränningsförmåga eller sämre mättnadskänsla än andra. Hur bra förmågan ens kropp har att kompensera övervikt med insulin beror också på ens arv. Oförmåga att producera tillräckligt med insulin i rätt tid är den vanligaste ärftliga orsaken till typ 2-diabetes.

Viss forskning visar också att personer som har typ 2-diabetes eller som har risk att utveckla sjukdomen har ett annat rörelsemönster än andra, de går och rör sig långsammare än andra, menar Kerstin.  

– Så om man har de här anlagen så måste man ju vara extra noggrann att bevaka sin viktuppgång och sina levnadsvanor, säger hon.  

Netdoktors reporter: Så om man inte har något som helst anlag för typ 2-diabetes så kan man inte få sjukdomen menar du?

– Risken är otroligt liten då. Om man ändå skulle utveckla diabetes skulle det vara något epigenetiskt, vilket också sker tyvärr. Våra gener kan ju påverkas av vår miljö, säger Kerstin. 

Kost och typ 2-diabetes 

När det kommer till kost och typ 2-diabetes finns det många skilda åsikter om vad som fungerar och inte, och det pågår hela tiden heta diskussioner i ämnet. Det finns dock ingen specifik diet vid typ 2-diabetes som fungerar för alla personer med typ 2-diabetes, och det beror på att alla människor är olika och har olika förutsättningar. 

I boken lyfter författarna Socialstyrelsens fyra olika kostråd som alternativ: traditionell diabeteskost, medelhavskost, måttlig lågkolhydratkost och traditionell diabeteskost med lågt GI. Alla dessa koster har positiva effekter på blodsockret, blodfetter och vikten.

Dessa fyra koster utgår från är att man ska försöka äta färre snabba kolhydrater och istället äta mer långsamma kolhydrater. Snabba kolhydrater kräver nämligen ett snabbt insulinsvar, vilket inte fungerar vid diabetes. Långsamma kolhydrater finns exempelvis i många grönsaker och baljväxter, medan snabba kolhydrater finns i godis, glass, vitt bröd och vitt ris. 

– Principen är densamma för de här kosterna, men man får anpassa kosten efter hur man är som person, vad man gillar och hur fysiskt aktiv man är, säger Kerstin.

Eftersom typ 2-diabetes är en livslång sjukdom behöver man också hitta en kosthållning som man kan hålla sig till under lång tid framöver. Dieter som upplevs som ansträngande och tråkiga kommer förmodligen också vara svåra att hålla under längre tid. Man får helt enkelt testa sig fram och försöka hitta en hälsosam kosthållning som passar en själv bäst. 

boktyp2

Kerstin föredrar själv en blandning av nordisk kost och medelhavskost

Den kost som Kerstin själv föredrar är en blandning av ny nordisk kost och medelhavskost.  Ny nordisk kost innebär att man byter ut medelhavsprodukter mot nordiska, som till exempel rapsolja istället för olivolja. Annars utgår kosterna från liknande principer och innehåller sådant som mycket grönsaker, baljväxter, svamp, frukt och bär samt fet fisk. Själv äter Kerstin lax och sill varje vecka, berättar hon. 

Om man vill äta kött ska man göra det i mindre mängd och då gärna vilt, ren och älg. 

– Det är jättebra mat tycker jag. Den mår alla bra av och diabetespatienter mår superbra av det här, säger Kerstin. 

En annan typ av kosthållning som Kerstin kan rekommendera till personer med typ 2- diabetes är fasta i olika former. 

– 5:2-metoden fungerar jättebra på patienter med typ 2-diabetes, säger Kerstin som själv gjort studier på två dagars fasta och på 5:2 fastan. Båda visade att två dagars fasta gav bättre blodsockernivåer. 

Står man på insulin eller på SU-preparat, som ökar den egna insulinproduktionen, måste man dock först rådgöra med sin behandlande läkare och få speciella råd. Orsaken till att man ska vara försiktig med fasta vid insulin eller SU-preparat är att man kan få alldeles för lågt blodsocker. Kerstin avråder från fasta om man behandlas med insulin eller SU preparat.

Fasta med ätfönster – en kortare typ av fasta

En annan typ av fasta som också ger positiva effekter på blodsockret är den när man har ett ätfönster under några timmar under dagen och fastar i cirka 13–14 timmar under exempelvis natten och förmiddagen. 

– Det man har sett i studier är att om man lyckas fasta i mer än tolv timmar, så har det jättepositiva effekter på våra cellers ämnesomsättning. För våra celler behöver vila och återhämta sig. Och då är det bra att inte stoppa i sig någonting alls mellan middag och frukost, förutom vatten, te eller kaffe. Inga kalorier, säger Kerstin. 

Träna på eftermiddagen och ta korta promenader efter måltiderna

En annan sak som man kan ha med sig är att det är bättre för blodsockret att vara fysisk aktiv (få högre puls och ökad andning) på eftermiddagen än på morgonen. 

– För blodsockret blir mycket bättre hela nästa dag om man gör det på eftermiddagen. Det har med vår dygnsrytm att göra. Vi kan alltså påverka vår ämnesomsättning dygnet efter också, säger Kerstin.

Ett annat tips som Kerstin bjuder på är att det visat sig vara bättre för blodsockret att promenera tio minuter direkt efter varje måltid än att promenera exempelvis 30 minuter i ett sträck. 

– För när du börjar använda dina muskler använder du också det socker du stoppat i dig, vilket då göra att blodsockret minskar. Och då får det ett bättre utgångsläge för nästa måltid, säger hon. 

När och hur ska man mäta sitt blodsocker?

Vilka livsmedel som påverkar blodsockret negativt eller inte kan också skilja sig från person till person. Därför är det bra att testa sig fram och mäta sitt blodsocker för att se hur man själv reagerar på olika typer av livsmedel, menar Kerstin.

Ett bra blodsockervärde betyder att blodsockernivåerna helst ska ligga lägre än 7 före alla måltider, inte bara efter fasta på morgonen. 

– Om man är helt frisk ska blodsockret vara tillbaka på samma värde två timmar efter måltiden. Om man har diabetes kan man tillåta att det stiger upp till 8, men det ska helst inte vara högre än så två timmar efter måltid, säger Kerstin. 

Netdoktors reporter: Vilka tider på dagen  ska man mäta sitt blodsocker?

– Dels ska man titta på var ens fasteblodsocker ligger, för det säger en hel del om hur mycket insulin man har som kan stänga av leverproduktionen av socker. Mycket av blodsockret kommer ju från levern och inte bara från det vi äter. Det kommer från två olika håll kan man säga, det vi har lagrat och det vi stoppar i oss. 

Fasteblodsockret behöver man inte kontrollera varje dag, men det är bra att ha koll på det, menar Kerstin. Om det har stigit och ligger högre än normalt kan det betyda att man äter för sent på kvällen, men det kan också vara en indikation på att en infektion är på gång att bryta ut.

– Blodsockret stiger faktiskt innan man känner att man är sjuk, säger hon.

Om man däremot vill veta hur olika typer av livsmedel, såsom sushi, pannkaka eller potatis påverkar ens blodsocker, ska man testa sitt blodsocker före måltiderna och en och en halv till två timmar efter sin måltid. 

Sötningsmedel eller inte? 

Kan sötningsmedel ha några negativa effekter för personer med typ 2-diabetes eller inte? Det kanske låter som en lätt fråga, men det är faktiskt en klurig fråga att svara på, menar Kerstin. 

– Man är lite kluven i den frågan. Det finns studier som visar att de allra vanligaste sötningsmedlen som vi haft länge inte är skadliga, att de inte orsakar högt blodsocker, någon cancer eller andra sjukdomar. Samtidigt har man sett att sötningsmedel som hjärnan uppfattar som väldigt söta, såsom exempelvis tillsatt fruktos eller andra mycket söta medel, kan skapa ett sockersug, vilket är negativt, säger Kerstin. 

Större mängder av tillsatt fruktos har även visat sig påverka leverns fettproduktion och kan på sikt leda till leverförfettning och insulinresistens, vilket i sin tur kan höja blodsockernivåer. Det här gäller dock inte fruktos i frukt, utan fruktos som tillsätts i så kallade sockerfria produkter. Kerstin anser att man bör använda sötningsmedel sparsamt.

Menstruationscykeln påverkar blodsockret

Att typ 2-diabetes är en sjukdom som påverkar olika individer på olika sätt är också ett annat ämne som lyfts i boken. Alla har vi olika förutsättningar utifrån arv, kön, ålder och övriga sjukdomar och hälsotillstånd. 

Hos kvinnor påverkar exempelvis hormoner som östrogener och progesteron (gulkroppshormon) diabetesen och blodsockerkontrollen. Östrogen gör att man bli mer känslig för insulin, medan progesteron gör att insulinkänsligheten minskar. Menstruationscykeln påverkar därför blodsockret hos kvinnor. 

Före ägglossning produceras störst mängd av östrogen. Efter ägglossning och fram till mensen stiger nivåerna av progesteron, vilket gör en mindre insulinkänslig. Kroppen behöver därför mer insulin. När mensen kommer sjunker nivåerna av progesteron igen och insulinkänsligheten ökar.

Kvinnor som behandlas med insulin behöver därför hålla koll och justera dosen så att de inte riskerar att få för lågt blodsocker. Men eftersom insulinkänsligheten under menstruationscykeln kan variera mycket kan även kvinnor utan insulinbehandling märka av det här fenomenet, berättar Kerstin.

– Sedan är det så intressant för det här behöver inte hända vid varje menstruationscykel, för vi har ju inte alltid ägglossning och vi producerar lite olika mängd östrogen och progesteron. Så det skiljer sig från gång till gång. Men nästan alla kvinnor med diabetes har upplevt detta och vissa väldigt mycket, säger hon. 

Dessa hormoner kan även påverka när en kvinna utvecklar diabetes, i vilken ålder. När östrogenproduktionen i yngre åldrar går på högvarv får kvinnor ett visst skydd mot diabetes då det gynnar insulinkänsligheten och påverkar även andra hormoner som gör att de inte får diabetes lika lätt. Risken ökar dock med åldern, särskilt efter klimakteriet eftersom mängden östrogen minskar. 

– Så vi får vanligtvis vår diabetes senare i livet eftersom vi har ett skydd i våra östrogener så länge de finns där, säger Kerstin.

Har man däremot andra riskfaktorer kan man så klart även som kvinna utveckla sjukdomen i yngre åldrar. 

Diabetesen kan komma tillbaka efter graviditetsdiabetes

Som gravid kvinna kan man drabbas av så kallad graviditetsdiabetes efter 12-14 veckan. Orsaken till det är att behovet av insulin ökar under barnets och moderkakans utveckling. Om kroppen då inte kan öka produktionen av insulin, kommer nivåerna av blodsocker att öka och man har då utvecklat graviditetsdiabetes. Oftast ”försvinner” diabetes efter graviditeten, men den kan komma tillbaka efter fem till tio år eller mer. 

– Diabetesen kan komma tillbaka om man går upp i vikt när man blir äldre, eller när ens östrogener, som ger ett skydd mot diabetes, minskar, säger Kerstin. 

Framtidens diabetesläkemedel

Som avslutning kikar vi in i framtiden för att få ett hum om vilka behandlingar och läkemedel som kan komma att finnas för personer med typ 2-diabetes om några år. 

– Det är jättemycket intressant på väg. Det pågår utveckling av nya läkemedel, bland annat läkemedel som kan komma att ersätta motion. De ska ge samma positiva effekter som motion ger till personer som inte kan motionera. Motion har ju många positiva effekter för hälsan, säger Kerstin och fortsätter:

– Det vi inte kanske kommer kunna göra är att påverka de positiva effekter som motion har på hjärnan, det vill säga att vi kan bli av med ångest och depressionssymtom när vi motionera. Men när det gäller metabolismen, alltså ämnesomsättningen, så kan vi nog ersätta det med läkemedel, säger hon. 

Andra läkemedel som vi kan komma att se i framtiden är läkemedel som kan reglera aptiten, som alltså ska minska suget efter exempelvis mat och sötsaker. Ett annat framtida läkemedel som kan komma på marknaden är insulin i kapselform. 

– Jag har själv varit med i en sådan studie och det fungerar faktisk jättebra. Det man vill åstadkomma är att insulin ska öka i blodet precis när vi äter, och tar vi då en insulintablett som tas upp samtidigt som vi äter så har vi den ideala regleringen. För det är den första insulinfrisättningen som vi vill komma åt, säger hon. 


Boken Koll på diabetes typ 2 - Symtom, behandlingar & allt du kan göra själv ges ut av Bonnier Fakta och kom ut den 9 mars 2021. Boken finns även som ljudbok.

Gå webbaserad utbildning om typ 2-diabetes

Hos Netdoktor kan du just nu också gå en webbaserad utbildning om typ 2-diabetes, helt kostnadsfritt. Gå till utbildningen genom att klicka här!

 


Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Louise 2021-06-24 17:01 (4 månader sen)

    Tack