Fakta | Diabetes typ 1

Typ 1-diabetes, en översikt


Uppdaterad den: 2018-10-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är typ 1-diabetes?

Typ 1-diabetes är en sjukdom med ihållande förhöjt blodsockervärde som beror på brist på det blodsockersänkande hormonet insulin. Det är en livslång sjukdom som kräver regelbunden tillförsel av insulin.

Typ 1-diabetes kan debutera i alla åldrar, men i regel sker det före 40 års ålder. Det finns cirka 50 000 patienter med typ 1-diabetes i Sverige. Sjukdomen drabbar 40–49 barn per 100 000 i åldersgruppen 0–14 år. Sverige har, näst efter Finland, världens högsta frekvens av diabetes hos barn. I Storbritannien är motsvarande siffra 18–20 barn per 100 000.

För barn 0–14 år har förekomsten av typ 1-diabetes ökat från 22 per 100 000 år 1978, till 49 per 100 000 år 2015. De senaste åren har förekomsten av typ 1-diabetes för barn upp till 9 år minskat något men ökat i gruppen 10–17 år och även totalt sett.

Annons
Annons
Animation om diabetes

Symtom

Typ 1-diabetes framträder i regel första gången mycket plötsligt med högt blodsockervärde. 

Vanliga symtom vid debut är: 

  • Ett nedsatt allmäntillstånd.
  • Ökad törst. 
  • Ökad urinproduktion. 
  • Viktnedgång.
  • Vara omtöcknad eller utveckla koma.

I den akuta fasen andas patienten snabbt och djupt (hyperventilation) och det kan lukta aceton om andedräkten. Det beror på att blodet blir surare (lågt pH-värde) vartefter som det produceras så kallade ketonkroppar. Ketonkroppar produceras som en följd av fettnedbrytning vilket orsakas av bristande insulintillförsel. Eftersom insulin är nödvändigt för att socker ska transporteras in i kroppens celler måste kroppen förbränna fett istället för socker. Och en sidoprodukt av fettförbränningen är att det bildas "sura" ketonkroppar.
Allvarlig insulinbrist med ketonbildning kan utvecklas till en så kallad Diabetisk ketoacidos (DKA). Ketoacidos är ett livshotande tillstånd.

Annons
Annons

Vid alltför lågt blodsockervärde på grund av alltför stor insulindos eller utebliven måltid kan man se personlighetsförändringar och insulinkoma (medvetslöshet).

Orsak

Typ 1-diabetes är en ren insulinbristsjukdom. Den beror på att kroppens immunsystem angriper insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Efter hand förlorar dessa celler sin förmåga att producera insulin. Utvecklingen sker gradvis men symtomen visar sig vanligtvis ganska snabbt – inom bara några veckor.

Socker är kroppens huvudsakliga energikälla (bränsle). Hormonet insulin har en central roll i kontrollen av sockeromsättningen. Insulinet bidrar bland annat till att socker kan transporteras in i cellerna. Insulinet hjälper alltså sockret in i cellerna vilket ger energi, men samtidigt bidrar insulinet till att hålla blodsockret normalt.

Hos många finns det en ärftlig mottaglighet för att få diabetes. Risken för diabetes ökar vid förekomst av vissa vävnadstyper, särskilda proteiner som sitter på ytan på kroppens celler. De som har en särskilt ofördelaktig vävnadstypskombination löper 15 % större risk för att utveckla typ 1-diabetes någon gång i livet, jämfört med 1 % för normalbefolkningen. 

Diagnos

Diagnosen typ 1-diabetes ställs med hjälp av blodsockermätningar. Gränsen för diagnos är ett fastande blodsocker lika med eller högre än 7 mmol/l. Det behövs två prover för att vara säker på diagnosen. Vid höga blodsockervärden och insulinbrist förekommer samtidigt en metabol acidos (surt pH i blodet). 

Behandling

Målet med behandlingen är att skapa symtomfrihet och god livskvalitet. Behandlingen syftar också till att förhindra både akuta komplikationer som allvarlig hypoglykemi (alltför lågt blodsocker) eller hyperglykemi (för högt blodsocker). Dessutom bidrar behandlingen till att minska förekomsten av sena diabetes–komplikationer.

Centrala delar av behandlingen av typ 1-diabetes är:

  • En hälsosam kost. 
  • Tillräcklig motion. 
  • Avhållsamhet från tobaksrökning. 
  • Tillförsel av insulin via insulinpenna eller insulinpump.

Personer med diabetes bör, liksom alla människor, ha en sund kosthållning. Personer med diabetes bör öka intaget av omättat fett (vegetabiliskt fett och fett från fisk) istället för mättat fett (bland annat från kött och köttprodukter). De bör minska intaget av kost med snabba kolhydrater som mjölk, ljust bröd, potatis och socker och istället äta grövre spannmålsprodukter med ett högt innehåll av kostfiber. 

Fysisk aktivitet minskar blodsockernivån och kan göra att blodsockret sjunker snabbare. Ofta behövs en anpassad dos insulin eller ökat intag av mat i samband med fysisk aktivitet. Precis som för personer utan diabetes har fysisk aktivitet en mängd positiva effekter för personer med diabetes.

När man inleder insulinbehandling återhämtar sig ofta kroppens egen insulinproduktion något. I den här fasen räcker det att tillföra små doser insulin om blodsockerkontrollen är god. Bättringsfasen kan pågå i månader eller något år för att sedan övergå i nästan total insulinbrist som kräver allt större insulindoser. Målet med insulinbehandlingen är att uppnå lämpliga insulindoser under hela dygnet.

Alla personer med typ 1-diabetes ska kunna mäta sitt blodsocker. Tillsammans med sitt diabetes team, vanligen bestående av diabetesläkare (i vissa fall specialist i allmänmedicin) och diabetessköterska bör man med jämna mellanrum få sin mätteknik kontrollerad och sin blodsockermätare kalibrerad (justerad).

Det är en bra idé att föra dagbok över mätningarna. Blodsockret ska mätas flera gånger per dag:

  • Före måltider. 
  • Före läggdags.
  • Före större fysiska ansträngningar.

Med hjälp av dessa blodsockervärden kan man styra och rätta till insulindoserna. Upprepade blodsockermätningar är därför helt avgörande för hur bra behandlingen blir.

Många patienter använder kolhydraträkning för att anpassa insulindoserna och förbättra sin metabola (ämnesomsättning) kontroll. Kolhydraträkning kan med fördel användas även när insulin doseras med penna.

Flertalet patienter idag med typ 1–diabetes har så kallat kontinuerlig blodsockermonitorering. Med denna teknik ser man utöver det aktuella blodsockervärdet också en trendpil som visar om värdet sjunker eller stiger samt hastigheten av denna förändring. Man kan också värdera hur blodsockerkontrollen varit tidigare. Allt detta gör det möjligt att fatta bra beslut och då blodsockervärden visas var 5-15:e minut beroende på fabrikat, ger detta också en möjlighet att lägga till kolhydrater eller rätta till insulindoserna för att skapa en så jämn blodsockernivå som möjligt.

Personer med typ 1-diabetes ska kontrolleras regelbundet. Uppföljningen omfattar egenkontroll och regelbundna kontroller på diabetesmottagningar vid sjukhusets mottagning.

Rutinkontrollerna består av mätning av blodtryck, vikt, HbA1c (blodprov), prover för mätning av blodfetter och njurfunktion, fotundersökning (årligen) samt att svara på patientens frågor. Årskontrollen bör fokusera på uppgifter som samlas in i nationella kvalitetsregistret (NDR). Vid kontrollerna sker undersökning av:

  • Blodtryck.
  • Hjärta och lungor. 
  • Kärlsystem (puls i benen).
  • Nervfunktion i fötterna.
  • Fettämnen i blodet.
  • Njurfunktion. 
  • Urinanalys.
  • Eventuellt EKG.

När man har typ 1-diabetes bör man gå på regelbunden kontroll hos ögonläkare. I regel sker sådana kontroller var tredje månad men kan glesas ut och ersättas med andra typer av uppföljning (till exempel HbA1c blodprov, telemedicin) beroende på lokala och individuella förutsättningar.

Prognos

En god blodsockerkontroll minskar risken för sena diabetes–komplikationer.

Dålig kontroll av diabetes hos barn och ungdom riskerar deras normala tillväxt och utveckling och kan ge sena diabetes–komplikationer. Dålig kontroll under många år ökar risken för tidig utveckling av hjärt– kärlsjukdomar, hjärtinfarkt, stroke och cirkulationsrubbningar i benen. 

Många med diabetes har ett för högt blodtryck och för höga blodfetter. Rökstopp, behandling med medicin som sänker det höga blodtrycket och blodfetterna är lika viktigt som behandling med insulin.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons