Insulinbehandling, typ 2-diabetes
Insulinbehandling kan bli nödvändig vid typ 2-diabetes. Behandlingen sker i samråd med sjukvården och det är viktigt att kontrollera sina blodsockervärden regelbundet.
Vad är insulin?
Insulin är ett hormon som reglerar kroppens blodsockernivå. Insulin produceras i bukspottkörteln och kommer ut i blodet. Om blodsockernivån stiger, ökar bukspottkörtelns utsöndring av insulin. När blodsockernivån sjunker, minskar produktionen av insulin.
Insulinet fungerar på två sätt:
- För det första stimulerar det cellerna att ta upp socker (glukos) från blodet:
- I cellen används glukosen som "bränsle" för cellernas många uppgifter
- Om inte glukosen behövs på en gång, kan det lagras genom att det ombildas till glykogen
- För det andra påverkar insulinet leverns produktion av glukos:
- När blodsockret är högt och mängden insulin i blodet stiger bromsar insulinet leverns utsöndring av glukos
- Är blodsockret lågt och insulinmängden sjunker ökar leverns utsöndring av glukos
Vem använder insulin?
Vid typ 2-diabetes används insulin när man inte uppnår behandlingsmålen med:
- Kost
- Motion
- Diabetesläkemedel
I synnerhet yngre patienter med typ 2-diabetes behöver förr eller senare börja med insulinbehandling.
God kontroll av blodsockernivån förhindrar okontrollerade och farliga blodsockerstigningar och minskar risken för skador på hjärta, blodkärl, njurar, nerver och ögon.
Vad menar läkaren egentligen?
Facktermer, förkortningar eller konstiga undersökningssvar i journalen kan vara svåra att förstå. Vi hjälper dig genom att reda ut och förklara det du behöver veta.
Insulinbehandling
Insulin ges som subkutan injektion, det vill säga en spruta direkt under huden. Många är rädda för insulinbehandling på grund av injektionsnålen men i själva verket är injektionen nästan smärtfri.
Injektionen ges oftast i:
- Låret
- Skinkan
- Magen
Det är viktigt att injicera insulinet på olika ställen för att förebygga lokala biverkningar.
Läkare (eller sköterska) och personen med typ 2-diabetes sätter tillsammans upp ett mål för behandlingen. För att minska risken för komplikationer på längre sikt siktar man på att långtidsblodsockret HbA1c ska vara lägre än 52 mmol/mol. Nivån på fasteblodsocker ska då vara mellan 4,4 och 7,2 mmol/L.
Efter en tid ska man bedöma om behandlingsmålet har nåtts. Hos vissa är det nödvändigt med tillägg av snabbverkande insulin, vanligtvis före frukost och före middag. Det finns även ultralångverkande insulin för patienter som får besvär med låga blodsockervärden och så finns det blandningar av insulin. Sjukvården kan berätta mer om de olika insulinsorterna.
Om man använder insulin är det viktigt att kontrollera sina blodsockervärden regelbundet.
Använder man insulin ska man alltid:
- Ha en blodsockermätare med rätt utrustning tillgänglig.
- Vid tecken på lågt blodsocker är det viktigt att mäta sockret så att man kan minska insulindosen nästa gång.
- Insulindosen ska i regel ökas vid febersjukdom och annan allvarlig akut sjukdom utan feber.
Insulinbehandlingen kan på olika sätt kombineras med fortsatt tablettbehandling. En vanlig kombination är metformintabletter tillsammans med långtidsverkande insulin på en gång per dag, på kvällen.
