Fakta | Diabetes

Diabetes och kost

Även små förändringar i kosten kan bidra till förbättrade blodsockernivåer.

Publicerad den: 2019-01-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Kostbehandling vid typ 2-diabetes

Vid typ 2-diabetes är kostbehandling ofta den viktigaste delen av behandlingen. Kostbehandling innebär att man anpassar energiintaget och förbättrar sina mindre bra matvanor. 

Kostbehandling kan ha följande mycket positiva effekter på diabetes:

  • Det kan påverka vikten:
    • Att gå ner i vikt kan göra att insulinresistensen minskar – kroppen blir mer känslig för insulinet man producerar vilket i sin tur leder till bättre blodsockernivåer
    • Övervikt och fetma ger högre risk för skador i hjärta och kärl
    • Övervikt och fetma kan göra det svårare att motionera, vilket är en annan viktig del av diabetesbehandlingen
  • Det kan påverka blodtrycket:
    • För högt blodtryck leder till en ökad risk för skador i hjärta och kärl
  • Det kan påverka blodfetterna:
    • Förhöjda blodfetter kan ge en ökad risk för skador i hjärta och kärl
  • Det kan minska risken för mycket höga eller mycket låga blodsockernivåer, som kan leda till symtom och i sällsynta fall vara farliga.

Genom lyckad kostbehandling kan man ofta börja senare med läkemedel. I vissa fall behövs inga läkemedel alls om man anpassar och förbättrar kosten.  

Annons
Annons

Kostråd

Eftersom sjukdomen ibland kallas för "sockersjuka" är många rädda för att inte kunna äta socker alls. Detta är ett missförstånd eftersom kroppen behöver socker för att kunna fungera. Det handlar om att kroppen har sämre förmåga att ta hand om ett stort intag av kolhydrater (sockerarter). Därför är det viktigt att med eftertanke välja att äta den föda som innehåller "långsamma" kolhydrater med lågt GI (glykemiskt index). Förslagsvis kan man minska på "snabba" kolhydrater som till exempel sackaros, glukos, fruktos, maltos och dextros, som finns i många sötade produkter omkring oss.

Man behöver dock inte helt ändra sina matvanor när man har diabetes. Ofta räcker det mycket väl med små ändringar i kosten. Det är viktigt att man tycker om det man äter, eftersom det är få som klarar av att fortsätta med en kost som man inte gillar. 

Följande saker kan vara fullt tillräckliga som kostbehandling:

Annons
Annons
  • Att äta mer frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter, nötter/jordnötter och fisk.
  • Att byta till andra fettsorter, såsom rapsolja och olivolja istället för smör. Mellan-, lätt- och minimjölk snarare än fullmjölk och grädde.
  • Att inta fler produkter som är rika på kolhydrater vilka har ett lågt GI, i stället för de med ett högt glykemiskt index. Livsmedel med högt glykemiskt index är mat som snabbt omvandlas till glukos (blodsocker). Saker som man kan minska eller byta ut är till exempel: 
    • Vitt bröd, vanlig pasta, kakor, pommes frites och potatismos
  • Att äta mer müsli (utan socker), gröt, fullkornsbröd och knäckebröd.

Andra fakta 

Det kan också vara bra att känna till följande:

  • Kaffe, mer än 2 koppar per dag utan socker, har i vissa studier visat sig ha en positiv effekt på blodsockernivån.
  • Högst måttliga mängder alkohol kan ge en positiv effekt men det kan ha en ökad risk för andra sjukdomar, såsom cancer.
  • Sötningsmedel kan minska det totala energiintaget och man har inte kunnat visa att de är farliga för hälsan.
  • Högt intag av salt kan leda till högt blodtryck och skador i hjärta och kärl. Därför rekommenderas maximalt 6–7 gram salt per dag. 
  • Extrem lågkolhydratkost (LCHF) har ingen bevisad positiv effekt vid diabetes och kan i vissa fall ge njurskador och höga blodfetter. 

Särskilda kostalternativ

Traditionell diabeteskost

Traditionell diabeteskost består av:

  • Ett dagligt intag av 500 gram frukt och grönsaker.
  • Fisk 2–3 gånger i veckan.
  • Flytande margarin eller olja till matlagningen.
  • Fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
  • Mestadels nyckelhålsmärkta livsmedel.
  • Måttlig alkoholkonsumtion.

Traditionell diabeteskost har visat sig ha positiva effekter på långtidsblodsocker, blodfetter och vikt. För de som har övervikt kan man överväga att byta till kolhydrater som innehåller mindre energi.

Traditionell diabeteskost med lågt GI

Traditionell diabeteskost med lågt GI består av:

  • Rikligt med bönor och linser.
  • Pasta, klibbfritt ris, korngryn och bulgur.
  • Brödet med hela korn och lösliga fibrer.
  • Grönsaker och frukt med lågt glykemiskt index (äpple, apelsin och päron).

Traditionell diabeteskost med lågt GI har visat sig ha positiva effekter på långtidsblodsocker och blodfetter. En nackdel kan vara att det innehåller mer energirik mat (såsom nötter, torkad frukt). Högt intag av bönor, linser och hela korn kan ge obehag/gaser i magen.

Måttlig lågkolhydratkost

Måttlig lågkolhydratkost består av:

  • Kött, fisk, skaldjur och ägg.
  • Grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner.
  • Fett från olivolja och smör.

Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

Måttlig lågkolhydratkost har visat sig ha positiva effekter på långtidsblodsocker, blodfetter och vikt. En nackdel kan vara att kosten kan innehålla en högre grad av fett, såsom ost och charkprodukter, som innehåller mycket energi. Vegetabiliska fetter medför en lägre risk för hjärt- och kärlskador än animaliska fetter (smör).

Medelhavskost

Medelhavskost består av:

  • Frukt, baljväxter och grönsaker.
  • Fisk och sparsamt med rött kött.
  • Hög andel av enkelomättade fetter från olivolja och nötter är stort.
  • Alkohol ofta dagligen.

Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

Medelhavskost har visat sig ha positiva effekter på långtidsblodsockret, blodfetter och vikt. En nackdel kan vara att det innehåller mer energi. Alkohol kan ge risk för beroende och andra sjukdomar.

Strategi

Följande strategi kan underlätta en framgångsrik förändring av kostvanorna:

  • Det är viktigt att man väljer att äta det man tycker om.
  • Det kan vara bra att pröva olika saker för att se hur det påverkar blodsockernivåerna och vikten.
  • På vårdcentralen kan man ofta få god hjälp med att hitta rätt. 

Annons
Annons
Annons