Här är nya riktlinjerna för diabetesvård

Riktlinjerna för diabetesvård är tänkta att fungera som hjälp för såväl beslutsfattare och vårdpersonal som för den diabetessjuke själv. Förra gången som riktlinjer för diabetesvård togs fram var 2010 men med ny forskning och förändrade priser på olika diabetesrelaterade produkter blev riktlinjerna ganska snabbt daterade. För drygt två år sedan bestämde man sig från Socialstyrelsens sida för att göra en genomgång av riktlinjerna. Erik Åhlin är projektledaren bakom det stora arbetet:

– I vissa fall kan det räcka att man uppdaterar vissa delar av riktlinjerna, men vi bestämde oss för att göra en komplett revidering. Med de nya riktlinjerna har vi ett tydligare fokus på tidiga preventiva åtgärder som minskar risken för att utveckla diabetes typ 2 eller olika komplikationer kring diabetes. Vi rekommenderar också individualiserade insatser som utgår från var och en. Bland våra allra sjukaste äldre är det till exempel väldigt viktigt att man ser till patientens hela bakgrund och inte bara till patientens diabetes när man väljer behandling, säger han.

Koppling mellan tandvård och diabetes

Även munhälsa ses numera som allt viktigare hos diabetiker.

– Det är allmänt känt att inflammationssjukdomar kring tandkött och tandimplantat är vanligare hos diabetiker, men det är mindre känt att de här sjukdomarna kan påverka blodsockret. Den kunskapen behöver förstås öka. Genom förebyggande behandlingar och åtgärder vid svåra tandköttsinflammationer kan man få lika bra effekt på blodsockervärdena som med vissa läkemedel.

Socialstyrelsen trycker i riktlinjerna på vikten av fler samarbeten mellan tandvård och sjukvård.

– Dessa båda grupper kan hjälpas åt mer än i dag. Många går ju till tandläkaren relativt ofta, och kanske kan tandläkarbesöken bli ett sätt för sjukvården att hitta personer som löper hög risk för att utveckla svåra komplikationer av sin diabetes, säger han.

Många diabetiker drabbas av svårläkta sår på fötterna, och för att få bukt med problemet krävs mer samarbete även på detta område, menar Erik Åhlin. 

– Studier har visat att man kan minska behovet av amputationer genom rätt fotvård för diabetiker. Därför är det jätteviktigt att man utvecklar ett samarbete mellan särskilda fotteam – med exempelvis diabetessköterskor, fotterapeuter och kärlkirurger – och primärvården.

Riktlinjerna får beröm av Diabetesförbundet

Diabetesförbundet ger myndigheten beröm för de nya riktlinjerna och ser många förbättringar. En av de punkter som förbundet tidigare har kritiserat har nu justerats. Det gäller rådet kring egenmätning av blodsocker hos patienter som har diabetes typ 2 och inte behandlas med insulin. Tidigare blev många av dessa diabetiker helt utan teststickor, hävdar Diabetesförbundet, eftersom sjukvården ogärna gav ut teststickor.

– I de förra riktlinjerna rekommenderade vi inte egentestning alls. Numera står det att sjukvården kan erbjuda stickor för egen blodsockermätning. Den formuleringen har vi valt att ändra av två skäl. Dels har mätstickorna blivit billigare, och dels har vi sett fler vetenskapliga bevis för att sådan testning har en positiv effekt på blodsockret.

Diabetesförbundet ser ändå förbättringspotential inför kommande riktlinjer. Förbundet säger sig sakna aspekten kring diabetikernas livskvalitet, och ställer sig också frågande till varför inte patientorganisationer involverats mer i arbetet med de nya riktlinjerna.

– Vi vill jättegärna väga in livskvalitetsmått i våra bedömningar, men själva har vi inte tillräckligt med resurser för att göra sådana stora vetenskapliga studier. Skulle en sådan studie genomföras skulle vi självklart ta med den i beräkningen. Vi jobbar också på att bli bättre på att involvera olika patientföreträdare, det är en av våra utvecklingsfrågor, säger Erik Åhlin. 

Här kan du ladda ner de nya riktlinjerna.