Förebyggande arbete räddar liv bland diabetiker

Förebyggande arbete räddar liv bland diabetiker

I Sverige ökar stadigt antalet personer med diabetes typ 2 – och fler diabetiker betyder högre sjukvårdskostnader. Men kan vi spara pengar och liv genom att arbeta mer förebyggande? Detta ämne diskuterade Katarina Steen-Carlsson, hälsoekonom på Institutet för hälsoekonomi, IHE, under ett seminarium i Almedalen 2015.


Publicerad den: 2015-07-03
Författare: Anna-Cajsa Torkelsson, Redaktör

Annons

– Det finns ganska många studier som visar vad diabeteskostnaden ligger på idag, men hittills har ingen riktigt vetat hur mycket det kommer att kosta framöver.

Men i en färsk rapport har Katarina Steen-Carlsson och hennes kollegor gjort en prognos för just detta.

– Om vi utgår ifrån att vi har lika stort insjuknande i diabetes typ 2 som vi har idag kommer nästan en halv miljon svenskar ha den här diagnosen år 2020. År 2030 räknar vi med ytterligare 60 000 personer. Samtidigt lever man längre med sin sjukdom idag eftersom vi har bättre behandlingar än tidigare, säger Katarina Steen-Carlsson.

Annons
Annons

Komplikationerna av diabetes kostar mest

Om vi utgår från dessa siffror kommer diabetesvården kosta 21 miljarder år 2030, enligt rapporten från IHE (en ökning med 5 miljarder från år 2013).

– Och det som kostar är till stor del komplikationerna av diabetessjukdomen, säger Katarina Steen-Carlsson.

Hon syftar på exempelvis nerv-, ögon- och njurskador, komplikationer som tillsammans står för 70 procent av de diabetesrelaterade vårdkostnaderna. Men det går att göra något åt det ökande antalet diabetiker, menar Katarina Steen-Carlsson.

Annons
Annons

– Det kan handla om små steg inom primärvården, att patienten kanske får lite tätare kontakter med sin diabetessköterska och att man tidigare sätter in blodsockersänkande behandling. Vår rapport visar att en sådan satsning idag inte skulle innebära att våra diabetiker kostar mer år 2030 – utan att satsningen på sikt blir kostnadsneutral.

Prognosen visar att en sådan satsning, eller ”en liten ambitionshöjning” som Katarina Steen-Carlsson uttrycker det, skulle innebära en stor skillnad för många diabetiker: Fram till år 2030 skulle svenskarna med diabetes typ 2 leva sammanlagt 4 000 extra levnadsår. 800 personer skulle slippa hjärtinfarkt och 500 personer skulle undvika att drabbas av stroke, 450 personer skulle slippa dialys på grund av terminal njursvikt och 200 personer skulle få behålla synen.

– Låter det som en rännil med 800 färre hjärtinfarkter? Om det var ni som slapp en hjärtinfarkt kan jag lova att ni inte skulle se det som en rännil, säger Katarina Steen-Carlsson. 

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Elisabeth 2015-07-2 11:43 (2 år sen)

    Och den billigaste och bästa behandlingen som finns mot typ 2 diabetes, talas det inte om. Med rätt kost behövs inga mediciner. När ska läkarna uppdatera sina kunskaper? Man rekommenderar inte alkohol till en alkolist, ej heller nötter till en nötallergiker, men en som blir sjuk av socker rekommenderar sjukvården att äta både mjöl,socker,frukt,mm Ta bara mer insulin!!!????

  • Avatar 2017-02-9 11:10 (8 månader sen)

    I våra studier på Kostcentrum Sabbatsberg fick våra diabetiker normala glukos, HbA1c och insulinvärden när fettintaget sjönk under 25 E% (40 E% med svensk mat) och kolhydraterna ökade motsvarande i E%. Förklaringen finns i en rad upptäckter att muskel, lever och hjärtceller har tagit upp för mycket fett och hindrar därmed glukos att tas upp som därvid stimulerar till ökad produktion av insulin, insulinresistens.


Annons
Annons