Cancer i matstrupen

Cancer i matstrupen, eller esofaguscancer, är en av de mindre vanliga cancerformerna i Sverige. Cancerformen kan botas om den upptäcks i tid.


Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen
Publicerad den: 2018-05-07
Författare: Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen

Annons

Matstrupscancer drabbar ca 400 personer i Sverige årligen, och ungefär lika många dör av det per år. Sjukdomen är tre gånger vanligare bland män än bland kvinnor och förekommer framför allt hos personer över 60 år.

Orsaker

Förekomsten av elakartade tumörer i matstrupen varierar mycket mellan olika länder. Det är till exempel 30 gånger vanligare i norra Kina än i Norden. Matvanorna har betydelse och tobaksrökning och överkonsumtion av alkohol ökar risken för utvecklingen av matstrupscancer.

Symtom vid cancer i matstrupen

Man brukar få svårigheter att svälja (dysfagi) och många anpassar efterhand sitt födointag. Tyvärr kopplar den sjuke inte symtomen i tidigt skede till just matstrupscancer och det minskade matintaget leder ofta till viktnedgång. Man kan också få ont och kanske spotta upp lite blod. Matstrupscancer och dess symtom kommer ofta smygande och det kan därför gå flera månader från de första symptomen tills en läkare kontaktas. Då mår den sjuke ofta dåligt, är trött och kan ha en betydande avmagring.

Annons
Annons

Diagnos

Vid misstanke om matstrupscancer är ofta den första undersökningen att föra ned ett gastroskop, via munnen. Ett gastroskop är en böjlig slang med en liten kamera med belysning i änden och med samtidig möjlighet att ta vävnadsprover från misstänkta områden, för undersökning i mikroskop. Utredningen kan sedan behöva kompletteras med datortomografi- eller magnetkamera-undersökning.

Behandling

Om tumören bedöms vara åtkomlig med kirurgi är det än idag den vanligaste och viktigaste behandlingen av matstrupscancer. Cirka en fjärdedel av nydiagnostiserade patienter opereras och då måste en del av matstrupen tas bort. På senare år får allt fler patienter förbehandling med en kombination av strålbehandling och cytostatika (”cellgifter”) inför operationen för att öka chansen till bot. Detta kan vara lyckosam, samtidigt som det är en jobbig cancerbehandling att gå igenom. Det finns till och med enstaka patienter som fått mycket god effekt av kombinationsbehandlingen även utan att operation kunnat genomföras.

För att minska besvären av sjukdomen kan man, även när cancern inte är botbar, ge strålbehandling eller cytostatika. Som hjälp mot sväljningssvårigheter, dysfagi, kan ett styvt rör, så kallat stent, sättas in i matstrupen så att mat och dryck lättare passerar mer till magsäcken.

Annons
Annons

Prognos

Eftersom cancer i matstrupen oftast upptäcks sent, är det än idag tämligen få som botas helt och dödligheten är tyvärr fortsatt hög. Endast cirka en tiondel av de drabbade lever och mår bra fem år, eller längre, efter behandlingen. Vid flera andra cancerformer har flera nya läkemedel kommit på senare, så kallade målstyrda behandlingar, och det är förväntat att dessa i framtiden kommer komma till nytta även för matstrupscancer.


Annons
Annons