Matstrupscancer

Matstrupscancer är resultatet av förändringar i matstrupens slemhinneceller. Sjukdomen kan behandlas med operation så att man blir helt återställd.

Håkan Mellstedt, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterad den: 2005-08-30
Författare: Håkan Mellstedt, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Annons

Förekomsten av elakartade tumörer i matstrupen, matstrupscancer, varierar mycket mellan olika länder. Matstrupscancer är till exempel 30 gånger vanligare i norra Kina än i Norden. Kanske har skillnader i matvanor betydelse. Annars tror man att bland annat tobak och alkohol kan bidra till utvecklingen av matstrupscancer. Strupcancer är en ganska ovanlig cancerform, som drabbar ca 300 personer i Sverige årligen.

Sjukdomen är tre gånger vanligare bland män än bland kvinnor och förekommer framför allt hos personer över 60 år.

Hur känns matstrupscancer?

Strupcancer brukar ofta börja med heshet. Man brukar också få svårt att svälja och ofta försöker den sjuke äta långsammare och börjar efter hand undvika fast föda i stället för att söka läkare. Vikten minskar, man spottar kanske upp lite blod och till sist börjar det göra ont. Det gör sjukdomen lömsk och det kan gå flera månader från de första symptomen tills en läkare kontaktas. Då mår den sjuke ofta mycket dåligt, är trött och har magrat.

Annons
Annons

Hur ställer läkaren diagnosen cancer i matstrupen?

Diagnosen ställs genom datortomografi, magnetkamera för att kartlägga utbredning, men framförallt genom att man tittar ner i matstrupen och tar prover från den misstänkta tumören, så kallad esofagoskopi.

Hur behandlas matstrupscancer?

Behandlingen sker främst med strålning, som vanligen är fullt tillräcklig, men även operation kan komma ifråga. Eftersom de flesta får behandling sent, är det tyvärr många som inte kan botas helt.

Framtidsutsikterna

En tredjedel av de drabbade lever och mår bra fem år, eller längre, efter behandlingen.

Annons
Annons

Annons
Annons