Fakta | Mage & tarm

Kramp i matstrupen


Uppdaterad den: 2012-11-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är kramp i matstrupen?

Man skiljer mellan två huvudtyper av kramp i matstrupen: diffusa kramper med icke koordinerade sammandragningar i matstrupens muskulatur, och nötknäpparesofagus (nutcracker esophagus), där muskelsammandragningarna breder ut sig på ett koordinerat sätt men är ovanligt kraftiga.

Kramp i matstrupen är ett svårdiagnostiserat tillstånd eftersom det är relativt okänt, ger vaga symtom och lätt kan förväxlas med andra diagnoser.

Vad är orsaken?

Den underliggande orsaken är inte känd.

Annons
Annons

Matstrupen består av två muskellager. I likhet med andra delar av matsmältningskanalen har matstrupen den egenskapen att den drar sig samman i en vågrörelse. Sammandragningen börjar högst upp i matstrupen och fortsätter nedåt mot övergången till magsäcken. På det viset förs mat och annat innehåll genom matstrupen och till magsäcken. Vid kramp i matstrupen är denna sammandragning i matstrupen störd. Diffus kramp i matstrupen ger oregelbundna och ineffektiva sammandragningar i olika delar av matstrupen. Vid nötknäpparesofagus är rörelsen till synes normal, men onormalt stark.

Diffus kramp i matstrupen märks ofta som tillfälliga svårighet att svälja och sporadiska bröstsmärtor. Patienter med nötknäpparesofagus upplever också ofta bröstsmärtor, men de har mer sällan svårt att svälja.

Vilka symtom förekommer?

Symtomen på diffus kramp i matstrupen och nötknäpparesofagus överlappar varandra. Patienten får ofta ont i bröstet då och då, svårt att svälja med eller utan upprapning av mat, eller båda delarna. En klumpkänsla i halsen är vanligt eller att det känns som om man har ett främmande föremål i halsen.

Annons
Annons

Bröstsmärtor förekommer hos cirka 80 % av patienterna. Smärtan känns vanligen bakom bröstbenet och kan stråla ut i ryggen. Smärtan kan vara värre än den som förknippas med kärlkramp, angina pectoris, men kan också vara lindrig och kan vara från några minuter till flera timmar.

Svårighet att svälja behöver inte förekomma vid samtliga fall av kramp i matstrupen, men 30–60 % av de drabbade upplever detta problem. Svårigheten att svälja är ofta värst när bröstsmärtorna är som kraftigast. Denna svårighet att svälja kommer och går, är inte konstant utan kan variera över tid och i allvarlighetsgrad.

Diagnos

Symtomen kan ge misstanke om diagnosen, men eftersom tillståndet är sällsynt är det lätt hänt att läkaren förbiser den här möjligheten. Därför finns det en risk för felaktiga diagnoser som angina pectoris, gastroesofageal refluxsjukdom eller akalasi. Läkarundersökningen ger normala resultat. EKG, eventuella blodprov och röntgen av hjärta och lungor är också normala men dessa undersökningar är ändå viktiga för att utesluta andra sjukdomar.

Gastroskopi genomförs för att utesluta sjukdomar som cancer och inflammation i matstrupen. Röntgen av matstrupen användes förr men anses inte längre vara en bra diagnosmetod för matstrupskramp. Tryckmätning i matstrupen, så kallad manometri, är den undersökning som kan fastställa diagnosen och skilja mellan diffus kramp i matstrupen och nötknäpparesofagus.

Behandling

Läkemedelsbehandling är det första alternativet. Hos många patienter behövs en kombination av olika behandlingar. Dock är ingen av behandlingarna effektiv hos alla patienter, och för en del patienter hjälper inte någon form av behandling.

Enskilda patienter kan berätta att symtomen utlöses av intag av vissa livsmedel. Återhållsamt intag av dessa livsmedel kan hos en del dämpa problemen för en tid.

Det finns flera läkemedel som kan prövas. Så kallade kalciumblockerare är förstahandsvalet vid båda typerna av kramp i matstrupen. Dessa minskar krampernas intensitet.

Nitroglycerin är en annan grupp av läkemedel som kan ha effekt. Syraneutraliserande och andra syrareducerande läkemedel kan också övervägas, men effekten på symtomen varierar.

Om inget av dessa läkemedel hjälper kan det vara aktuellt att pröva så kallade tricykliska antidepressiva, eftersom dessa läkemedel tycks kunna minska bröstsmärtornas intensitet hos en del. Injektion av botulinumtoxin finns rapporterat som tillfälligt symtomlindrande behandling.

Operation i form av muskeldelning i matstrupen, myotomi, kan ge varaktig bättring hos patienter med diffus kramp i matstrupen, medan det kan förvärra tillståndet hos patienter med nötknäpparesofagus. I mycket speciella och invalidiserande fall har det förekommit att man har opererat bort matstrupen helt.

Prognos

Kramp i matstrupen varar livet ut, tillståndet kan variera i intensitet men är vanligtvis inte tilltagande över tid.

Oavsett om det går att lindra symtomen eller inte så är prognosen god. Tillståndet leder inte till ökad dödlighet, och viktminskning är ovanligt. Livskvaliteten kan vara väsentligt minskad hos vissa på grund av mycket besvärliga bröstsmärtor.

Om symtomen tilltar bör utredningen göras om, eftersom tillståndet kan vara ett led i utvecklingen av så kallad akalasi.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons