Fakta | Mage & tarm

Cancer i bukspottkörteln

Cancer i bukspottkörteln upptäcks ofta sent i förloppet, vilket innebär att prognosen i de flesta fall är dålig.

Uppdaterad den: 2019-07-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är bukspottkörtelcancer?

Gallblåsa, bukspottkörtel och tolvfingertarm

Bukspottkörteln väger 100–150 gram, är 12–15 centimeter lång och sitter längst in i bukhålan, bakom magsäcken. Här är den nästan helt omgiven av tolvfingertarmen (duodenum). Bukspottkörteln delas in i huvud (caput), kropp (corpus) och svans (cauda). Bukspottkörteln producerar ca 1,5 l bukspott per dygn. Bukspottet neutraliserar syran från magsäcken och spjälkar proteiner, fett och kolhydrater.

Bukspottkörteln bildar också hormonet insulin. Insulin behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker. Insulinutsöndringen stimuleras i samband med måltider och är anpassad till den mängd mat man äter. När bukspottkörteln producerar för lite insulin, eller inte kan producera insulin alls, får man diabetes.

De flesta cancertumörer i bukspottkörteln är så kallade adenokarcinom, som utgår från bukspottkörtelns utförsgång. Dessa tumörer växer in i omgivande vävnad och sprider sig tidigt till lokala lymfkörtlar. Tre av fyra tumörer sitter i bukspottkörtelns huvud och resten i kroppen och svansen.

Annons
Annons

I genomsnitt har i Sverige de senaste 20 åren 1152 personer insjuknat årligen i bukspottkörtelcancer.

Symtom

En cancertumör i bukspottkörteln har goda platsförhållanden. Den kan växa länge och ostört utan att trycka på andra organ, eller medföra smärta eller obehag. Det är därför inte ovanligt att cancern både har vuxit sig stor och spridit sig i kroppen innan den upptäcks.

De vanligaste symtomen som gör att man söker vård är ofrivillig viktnedgång (mer än 10–15 % av kroppsvikten), smärtor, problem med att få i sig näring eller gulfärgad hud (gulsot). Gulsot beror på att tumören trycker på eller växer in i gallgången så att gallan inte kan komma ut i tarmen – där den normalt tömmer sig – men istället kommer den över i blodet. Detta ger gulsot, mörk urin och ljusgrå, "kittfärgad", avföring.

Annons
Annons

Orsak

I de flesta fall vet man inte varför cancern uppstått. Det finns hållpunkter för att tobaksrökning ökar risken för bukspottkörtelcancer. Man har beräknat att rökning utgör en fjärdedel av totalrisken. Det är oklart om snusanvändning ökar risken. Möjligen ger hög alkoholkonsumtion ökad risk.

Man vet att det finns ett samband mellan övervikt, diabetes typ 2 och ökad risk för cancer i bukspottkörteln. I några få fall har ärftliga faktorer betydelse. Patienter med kronisk inflammation i bukspottkörtel (kronisk pankreatit) har också ökad risk för att få cancer i bukspottkörteln.

Diagnos

Vid misstanke om cancer i bukspottkörtel görs undersökningar för att säkert kunna ställa diagnos. Den viktigaste utredningen är datortomografi (DT). Om man hittar en tumör tas ytterligare bilder av bukspottkörteln samt av övriga delar av bukhålan och bröstkorgen. Detta görs för att kartlägga tillståndet så fullständigt som möjligt. Behandlingen planeras och bestäms utifrån denna kartläggning av hur tumören växer och eventuella tecken till spridning.

Andra undersökningar kan också bli aktuella. Det kan vara ultraljud, magnetkameraundersökning (MR) eller Positronemissionstomografi (PET). Ibland undersöks också gallgångarna med MR eller invändigt ultraljud.

Behandling

Ibland väljer man att ta bort cancertumören helt med syfte att bli fri från cancern. En sådan operation är omfattande. Under operationen tas bukspottkörteln och tolvfingertarmen bort.

Radikal operation är dock bara möjlig hos drygt 20 %, eftersom sjukdomen oftast upptäcks sent. Om det inte är möjligt med radikal operation kan det ändå vara aktuellt med ingrepp som lindrar symtomen. Exempelvis kan man göra ingrepp för att dränera galla eller avlastande operationer om tarmen har kommit i kläm så att näringsupptaget förhindras.

Ibland ges cytostatika före operation för att minska storleken på tumören inför ingreppet. Det kan också vara aktuellt med strålbehandling före operation. Efter ingreppet görs en analys av tumören som tagits ut, och graden av spridning. Utifrån detta bestäms om man ska försöka med cytostatikabehandling efter operationen. Sådan behandling är inte livräddande, men kan förlänga livet och minska symtomen.

Palliativ behandling

Pankreascancer kan botas helt endast hos ett fåtal. Om cancertumören växer och ger symtom finns det många typer av lindrande behandling. Olika former av tumörminskande eller avlastande operationer kan bli aktuella. Strålbehandling och cytostatika kan också lindra smärta eller andra obehag.

Pankreascancer orsakar svåra smärtor hos 50–70 %, vilka ibland är svåra att behandla. Blockad av nervförgreningen plexus coeliacus anses som en säker och effektiv metod för att minska smärtintensiteten. Sådan blockering ger färre biverkningar än opiatbehandling.

Prognos

Prognosen vid pankreascancer är dålig. Tumören är svårtillgänglig och ligger nära andra livsviktiga organ, har ett aggressivt växtmönster, ger betydande sjuklighet och kan påverkas endast i liten grad av de flesta typer av behandling.

Treårsöverlevnad i gruppen som blir opererad i botande syfte är i Sverige cirka 35 %.

För hela gruppen med pankreascancer är medianöverlevnaden i Sverige 4–6 månader. Femårsöverlevnaden ligger på 5–6 %.


Annons
Annons
Annons