Fakta | Mage & tarm

Åderbråck i matstrupen (esofagusvaricer)


Uppdaterad den: 2012-11-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Leverkretsloppet

Blodet från benen och underkroppen strömmar genom stora blodkärl, vener, upp till hjärtat, som en del av det stora kretsloppet. Blodet från matsmältningsorganen passerar emellertid först genom levern, innan det blandar sig med det övriga blodet och når hjärtat. Det är alltså två parallella cirkulationssystem som för blodet till hjärtat: det systemiska kretsloppet och leverkretsloppet.

Levern har en livsviktig uppgift att bearbeta näringsämnen som tagits upp från mag-tarmkanalen. Leverkretsloppet för blodet genom levern till hjärtat. Innan blodet når levern har blodkärlen från matsmältningssystemet samlats i ett större blodkärl som kallas vena portae (portvenen, förkortat porta). Innan blodet passerar genom levern förgrenar sig dessa stora blodkärl så att blodet förs genom levern via små och trånga blodkärl. På så sätt kan levercellerna lättare rena blodet.

Vid kroniska leversjukdomar som leder till skrumplever, exempelvis vid långvarigt alkoholmissbruk, ökar trycket runt blodkärlen. Detta leder i sin tur till att trycket inne i blodkärlen ökar. Blodet stoppas upp framför levern och levern blir en ”flaskhals”. En del av blodet finner då nya vägar förbi levern och över i det systemiska kretsloppet. De viktigaste av dessa nya vägar är blodkärlen i nedre delen av matstrupen. Normalt är det minimalt med blod som passerar genom dessa blodkärl, men när trycket stiger i leverkretsloppet utvidgas dessa blodkärl och det bildas åderbråck, varicer.

Annons
Annons

Vad är esofagusvaricer?

Normal esofagus

Esofagusvaricer är utvidgade vener eller åderbråck som först och främst kan påvisas i de nedre 5 cm av matstrupen, esofagus. Tillståndet är ett resultat av ökat tryck i portvenkretsloppet. Åderbråcken kan lätt spricka och börja blöda, något som ofta är livshotande.

Den vanligaste orsaken till ett sådant ökat portventryck är skrumplever, beroende på långvarigt alkoholmissbruk eller kronisk hepatit, eller mer sällsynt kronisk leversjukdom av annan orsak. Var tredje person med skrumplever kan få varicerblödning.

Symtom

Varicerna i sig ger inga symtom, men om de börjar blöda ger detta ofta illamående följt av blodiga kräkningar och mörk avföring. En del upplever förvarningssymtom som svårigheter att svälja.

Annons
Annons

De flesta patienter har redan tidigare haft framträdande symtom som kan tillskrivas leversjukdomen. Sådana symtom kan vara gulsot, utslag på händerna, utvidgade blodkärl på bukens yta och ökat bukomfång till följd av vätskeansamling i bukhålan, ascites.

Diagnos

Vid kronisk leversjukdom där man kan misstänka åderbråck i matstrupen kan detta upptäckas genom kikarundersökning av matstrupen, gastroskopi. Ofta ställs dock inte diagnosen förrän sjukdomen debuterar dramatiskt med illamående och blodiga kräkningar. Vid sådana symtom rekommenderas snabb inläggning på sjukhus. Tillståndet är ofta kritiskt.

Behandling

Akuta blödningar från varicer i matstrupen är livshotande och måste behandlas akut. Det finns flera behandlingsmetoder: läkemedel, ligaturbehandling, injektionsbehandling, ballongvidgning, kirurgi.

Den viktigaste behandlingen utförs med hjälp av endoskopi. Behandling med ligatur (gummiband) är i regel att föredra. Det innebär att man placerar ett gummiband runt de blodkärl som blöder, vilket får blödningen att avstanna. Man räknar med att hela 90 % av alla blödningar kan stoppas på detta sätt. Dessutom tar ligaturbehandlingen också bort åderbråcken och reducerar därmed risken för nya blödningar.

Injektionsbehandling, skleroterapi, utförs också i samband med endoskopi och innebär att ett ämne sprutas in i de blodkärl som blöder och tätar dem. Metoden tycks ge något sämre resultat än ligaturbehandling men är ändå en tillfredsställande behandling.

Vid läkemedelsbehandling används två typer av preparat: betablockerare eller nitrater. Båda preparaten kan ha effekten att de sänker blodtrycket i leverkretsloppet och därigenom minskar risken för nya blödningar. Dessvärre är det många som inte tål dessa läkemedel. Om leversjukdomen förvärras kan det också bildas nya åderbråck.

Ballongvidgning används av och till i akutfasen som en slags nödåtgärd. En icke uppblåst ballong förs ned till området som blöder, där blåses den upp och klämmer åt om blodkärlen så att det slutar blöda. Behandlingen är i regel bara provisorisk tills man kan utföra ligatur- eller injektionsbehandling.

Ytterst sällan utförs större kirurgiska ingrepp där man anlägger nya förbindelser mellan blodkärlen. Däremot är det ganska vanligt att lägga en förbindelse mellan portaven och leverven inom levern, som säkras med en metallstent, en så kallad transjugulär intrahepatisk stent-shunt (TIPS). På så sätt kan en del av det blod som ska passera genom levern avledas, vilket gör att trycket i leverkretsloppet går ned och risken för varicerblödning minskar.

Prognos

Mellan 60 och 80 % av alla varicerblödningar upphör av sig själva, men utan behandling börjar hälften av dessa att blöda igen inom en vecka. Aktiv behandling stoppar blödningen i mer än 90 % av fallen. Även på längre sikt har forskningen visat att två av tre som har haft varicerblödning får nya blödningar.

Förebyggande behandling är helt avgörande. I de fall alkoholmissbruk är huvudorsak, är det viktigt att komma tillrätta med detta. Endoskopiska ingrepp, som beskrivs ovan, minskar risken för nya blödningar. Detsamma gäller läkemedelsbehandling.

Varicerblödning är ett allvarligt tillstånd där så många som 15–40 % dör av blödningen.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons