Hej. Jag är 168 cm lång och väger 55 kg, jag vet att jag inte är tjock, men ändå är jag helt livrädd fõr att gå upp i vikt, jag slarvar med maten och är medveten om att det jag gõr inte är bra, ändå kan jag inte fõrmå mig själv att be ngn om hjälp. Jag känner mig så lõjlig jag har alltid varit självständig och tagit itu med mina problem själv, och ifall jag ber någon om hjälp s tror jag inte att det änns skulle finnas något sätt att hjälpa mig fõr jag vill ju inte gå upp i vikt. Jag äter när mina kompisar ser det, har jag mõjlighet så spottar jag ut maten, jag pratar alltid om hur mycket jag äter (men i själva verket kanske jag åt en yougurt pá hela dagen) osv. Jag räknar kalorier som bara den och fõrsõker att inte äta mer än 1000 kcal varje dag, äter jag mer så straffar jag mig sjálv genom att äta ännu mindre dagen efter, vad ska jag gõra? Jag är åndä säker pá att jag inte skulle kunna hamna i anorexiafállan fõr jag är rätt nõjd med min vikt nu och jag skulle aldrig gå så långt att jag spyr upp mat. Men jag bõrjar bli trõtt pá min viktfixering, det är som jag har två personer inom mig, en säger till mig att jag e vacker och normal den andra säger att jag e tjock och ful.
Tidigare expert
Hej,
Du ger mig två olika budskap - å ena sidan upplever du ångest för att gå upp i vikt och spottar ut mat och "straffar" dig själv om du äter för mycket. Å andra sidan så tror du inte att du kan fastna i "anorexifällan". När jag läser ditt brev - särskilt när du beskriver hur lite du kan äta och mer eller mindre lurar din omgivning att du äter mer än vad du gör och straffar dig själv då du äter för mycket - så gissar jag att du ändå har en mycket sund oro kring ditt ätande! Än så länge har du en skör balans, men min erfarenhet är att det nog inte krävs så mycket ( t ex något jobbigt som händer i livet) som kan leda till att du ändå faller ner i "anorexifällan"
Med tanke på din sista mening där du beskriver dig som två olika personer så tror jag nog att du ändå är orolig för att falla ner i anorexifällan. Du är tack och lov själv medveten om dessa två motstridiga krafter i din själ, och läser jag mellan raderna så upplever jag att du inte vill ha ditt liv så här styrt av maten?
Om du söker hjälp nu så har du en god chans att kunna jobba med dina beteenden kring mat och få en sundare inställning till maten och vikten. De flesta som kommer ur sin matfixering upplever att de får nya liv! Det enklaste är faktiskt att söka sin vårdcentralsläkare och få en remiss till ätstörningsklinik. På många ställen i landet kan man också ringa direkt till ätstörningskliniker utan remiss från vårdcentralen.
Lycka till!
Med vänlig hälsning
Joanna Uddén
Specialistläkare
