Myter om övervikt och viktnedgång

Kan man gå upp i vikt om man äter för lite? Och hur farligt är det egentligen att äta efter klockan sex? Det finns många olika myter om övervikt och hur man kan gå ner i vikt.

Uppdaterad den: 2015-09-16
Författare: Signy Reynisdottir, överläkare, Överviktsenheten, Norrtulls sjukhus, Stockholm
Uppdaterare: Ida Berge, dietist, Södersjukhuset, Stockholm

Annons

"Det är viktigt att dricka mycket vatten om man ska lyckas gå ner i vikt!"

Lagom är bäst. Lyssna på kroppens signaler och drick vatten när du är törstig. Kroppen har en fantastisk förmåga att reglera vätskebalansen. Överskottet från intagen dryck går ut med urinen och om du kissar stora mängder ljus urin dricker du onödigt mycket. Om du kissar små mängder mörk och koncentrerad urin dricker du för lite. Kroppen förlorar i genomsnitt 1-1,5 liter vätska per dag, som måste kompenseras. Om du svettas mycket, till exempel, vid träning, kan du behöva dricka något mera. Det mesta av vätskan tar vi in via maten, resten som dryck. Vatten innehåller inga kalorier och är därför ett mycket bra val både som måltidsdryck och som törstsläckare, men det ger i sig ingen mättnadskänsla. I vissa fall kan hunger förväxlas med törst och därför kan man vid exempelvis sötsug / sockersug testa att dricka något först och se om sötsuget avtar.

Förmågan att styra salt- och vätskebalansen kan vara förändrad vid vissa sjukdomstillstånd, såsom njursjukdom, tarmsjukdom, hjärtsvikt och kan också påverkas av vissa läkemedel (exempelvis vätskedrivande och litium).

"Glass är mindre fettbildande eftersom det går åt kalorier för att värma upp den!"

Falskt. Detta är en tilltalande tanke, men tyvärr är den energi (kalorier) som går åt för att värma upp glassen helt försumbar i relation till den energi som glassen innehåller.

Annons
Annons

"Man bör inte äta efter klockan sex om man vill gå ner i vikt!"

Falskt. Det är inte något speciellt som händer med ämnesomsättningen just då. Det är summan av allt du äter under dagen och allt du förbränner som avgör om du ökar, minskar eller håller vikten. Däremot har det stor betydelse hur du fördelar matintaget över dagen. Om du hoppar över måltider eller äter mycket snålt under dagen är risken stor att du är rejält hungrig/sugen och "överäter" på kvällen. Att äta sent på natten ska du dock undvika. Under sena natten och tidiga morgontimmar mellan klockan två och sex på morgonen är kroppstemperaturen och ämnesomsättningen som lägst. Då är inte kroppen beredd att ta hand om mat. Arbetar du på natten är det bra att välja lättare maträtter och undvika sötsaker.

"Smala människor har hög ämnesomsättning och har därför lättare att hålla vikten!"

Falskt. Det går åt mera energi för att hålla i gång ämnesomsättningen när man är överviktig än när man väger mindre. Därför räcker det inte att under en begränsad period banta ner sig till en lägre vikt, man behöver minska sitt energiintag och/eller öka sin energiförbrukning (genom fysisk aktivitet) för att hålla den lägre vikten. Ett undantag är personer som tränar mycket, eftersom fysisk aktivitet ökar ämnesomsättningen något (gäller alla individer mer eller mindre).

"En del smala personer kan äta vad de vill utan att gå upp i vikt!"

Sant. Det finns personer som inte tycker om kalori tät mat. Andra håller vikten genom att vara mycket fysiskt aktiva, i sitt arbete eller på fritiden. Vissa elitidrottare förbrukar så mycket energi under sin träning att de kan ha svårt att få i sig allt de behöver för att inte gå ner i vikt. Men, för de allra flesta normalviktiga människor krävs en medveten återhållsamhet för att hålla vikten.

Annons
Annons

"Det är bättre att vara fet och vältränad än smal soffpotatis!"

Sant. Fysisk inaktivitet är en större riskfaktor för en mängd olika sjukdomstillstånd (exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar) än övervikt. Men det bästa är förstås att vara både normalviktig och fysiskt aktiv.

"Eftersom fetma är ärftligt innebär det att om alla i släkten har varit feta är det omöjligt att gå ner i vikt!"

Falskt. Vikten hos alla styrs på samma sätt av balansen mellan energiintag och utgifter, även om benägenheten att öka för mycket i vikt är till viss del ärftlig. Människans arvsmassa har dock inte förändrats så mycket de senaste 50 åren att det förklarar den snabba ökningen av övervikt och fetma. Forskarna talar om att vi lever i en "toxisk (ohälsosam) miljö", som präglas av stillasittande arbete och fritid samt ett överutbud av mer eller mindre kaloritäta livsmedel. För de som har en stark ärftlighet kan det vara svårare att klara att hålla vikten och en del kan behöva professionell hjälp, men det är absolut inte omöjligt!

"Man kan öka i vikt om man äter för lite!"

Falskt. I princip gäller det att om man äter lite går man ner i vikt och äter man mycket så går man upp i vikt. En viktminskningsprocess kan ”kickstartas” av en dietkur, men bara under kontrollerade former och under en kort period. Därför är det viktigt att inte se bantningsmetoder som en långsiktig lösning. I det långa loppet handlar det om att hitta bra mat- och motionsvanor som du kan anpassa till din vardag så att de håller livet ut. Se speciellt upp med energitäta livsmedel som godis, bakverk och söta drycker, de gör att du snabbt kommer upp i dygnsbehovet av energi. Tre stora chokladmuffins eller två stora chokladkakor (200 g) innehåller hela dagsbehovet av energi för en medelkvinna (ca 2100 kcal). Det kan jämföras med 3,5 kg äpplen eller 2,5 kg potatis (som till skillnad från muffins och choklad ger mycket vitaminer och mineraler). Att "äta för lite" kan också betyda "för sällan". Oregelbundna matvanor ökar risken för viktuppgång.

"Lightläsk som innehåller sötningsmedel ökar suget efter sötsaker!"

Falskt. Det finns inga vetenskapliga belägg för det. Läsk som är sötad med socker ger många kalorier (en liter läsk ger i snitt 400 kcal), ingen mättnadskänsla och ökar risken för karies, hål i tänderna. Vatten släcker törsten bättre och är gratis. Vill man ändå dricka läsk och hålla vikten är lightvarianter ett bättre alternativ. Men se upp, allt som kallas "light" är inte kalorifritt.

"Om man tränat mycket och slutar träna omvandlas musklerna till fett!"

Falskt. Den som tränar mycket kan äta mer utan att gå upp i vikt. Effekten sitter i ett litet tag, även om träningen avbryts, men rätt snart får matintaget minskas om inte överskottet skall lagras som fett. Muskler som inte används minskar i styrka och storlek. Slutresultatet kan alltså ge ett intryck av att musklerna förvandlats till fett, men detta är omöjligt eftersom det rör sig om två helt olika typer av vävnader.


Annons
Annons