Många vuxna vill ha neuropsykiatrisk utredning

Många vuxna vill ha neuropsykiatrisk utredning

För att få en neuropsykiatrisk diagnos som exempelvis adhd eller Aspergers syndrom krävs det att patienten genomgår en neuropsykiatrisk utredning. Personer som upplever koncentrationssvårigheter och problem att hantera vardagssysslor kan bli aktuella för den här typen av utredning, berättar psykologen David Ardler som arbetar med neuropsykiatriska utredningar hos vuxna.

erika-sjoo
Publicerad den: 2015-12-11
Författare: Erika Sjöö, Redaktör

Annons

En neuropsykiatrisk utredning görs för att undersöka om det föreligger någon neuropsykiatrisk diagnos hos en person. Det handlar främst om diagnoser som adhd, Aspergers syndrom, autism eller Tourettes syndrom. Men utredningen syftar också till att ta reda på hur pass mycket den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkar patienten menar David Adler, legitimerad psykolog och biträdande avdelningschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och som arbetar uteslutande med neuropsykiatriska utredningar och behandlingar hos vuxna.

- Allra vanligast är det att personer genomgår en neuropsykiatrisk utredning för att de eller någon anhörig vill ta reda på om de har adhd. En neuropsykiatrisk utredning syftar till att identifiera symtom som är förenliga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ta reda på hur dessa påverkar personen, kartlägga personens funktion, ställa diagnos och göra individuella behandlingsanpassningar, säger David Adler.

Neuropsykiatriska störningar ofta ärftliga 

Det var intresset för hjärnans funktioner och hur dessa påverkar
människans beteende som fick David Ardler att specialisera sig inom neuropsykiatri. Vad som egentligen orsakar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som oftast är genetiska, är man fortfarande inte helt på det klara med.

Annons
Annons

- Vi tror att signalsubstanser fungerar annorlunda hos vissa människor. Vi tänker då att hjärnfunktionerna styr långsiktigt tänkande, förmåga att hejda impulser, signalsubstanser och att nervceller kommunicerar med varandra. Här kan dopamin vara en viktig faktor. Hos människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det nämligen finnas något som är annorlunda i dopaminet, förklarar David Ardler.

Vanligt förekommande hos personer som fått neuropsykiatriska diagnoser som t ex adhd är att de på vägen utvecklat andra symtom såsom exempelvis ångest och depression. Man brukar tala om så kallad samsjuklighet menar David Ardler och förklarar vidare att dessa symtom ibland kan skymma bilden så att patienten i fråga inte alltid får rätt hjälp eller diagnos i ett första skede.

Koncentrationssvårigheter och slarvfel

Vilka personer är det egentligen som får möjligheten att genomgå en neuropsykiatrisk utredning?

Annons
Annons

- Förutom att du känner igen dig i symtom som slarvfel, koncentrationssvårigheter och har svårt att sitta still ska symtomen leda till att du inte klarar av vardagssysslor. Du har exempelvis svårt att behålla arbeten och sköta administrativa uppgifter såsom att betala räkningar och sköta post. Kanske har du dragit på dig betalningsanmärkningar fast du har pengar. Kanske upplever du att du inte får saker gjorda, säger David Ardler.

En person som önskar att få genomgå en neuropsykiatrisk utredning måste alltid göra ett första besök hos en läkare eller psykolog på vårdcentral där det görs en första bedömning. Det är dock viktigt att ha i åtanke att ovannämnda symtom kan orsakas av exempelvis hög stress.

- En annan viktig del i utredningsskedet är därför att utesluta andra sjukdomar, betonar David Ardler.

Vuxna vill utredas för adhd

Många kanske minns 90-talet som adhd-diagnosernas årtionde. Då var det barn med adhd som uppmärksammades inom vården och media. Under 2000-talet däremot har fokus flyttats till vuxna, något som kanske inte fått lika stor medial uppmärksamhet.

I dag räknar man med att cirka 2,5 procent av Sveriges vuxna befolkning uppfyller symtomen för en adhd-diagnos. Det är dock barndomen man ofta återvänder till i en neuropsykiatrisk utredning. För att kunna få diagnosen adhd ska patienten nämligen ha haft en tydlig symtombild före tolv års ålder. Det ska ha funnits tydliga tecken på exempelvis uppmärksamhetssvårigheter.

- Det kan handla om att man haft svårt att styra sin uppmärksamhet eller att bibehålla sin uppmärksamhet i längre samtal. Kanske har man haft svårt att ta in vad andra säger. Många patienter berättar om en skolgång där man haft svårt att ta till sig uppgifter och där man driver i väg någon annanstans i sina tankar. Kanske sitter man och tittar ut genom ett fönster istället för på läraren, säger David Ardler.

Man brukar, enligt David Ardler, dela in adhd i två olika delar där den ena delen består av symtom som uppmärksamhetsproblematik medan den andra delen handlar om hyperaktivitet och impulsivitet.

- Man kan ha haft svårt att sitta stilla och hejda sina impulser. Typiskt för den här delen kan också vara att man avbryter andra, pratar rakt ut och slänger ur sig svar. Man sitter och syr symaskin som vi psykiatriker brukar säga, berättar David Ardler.

Han är dock noga med att poängtera att patientgruppen kan se väldigt olika ut och att det finns oändliga variationer när det kommer till symtombilder.

”Adhd kan vara en framgångsfaktor”

I sitt arbete möter David Ardler dagligen adhd-patienter som söker efter en förklaring till varför livet inte blev som de tänkt sig.

- Man frågar sig: varför har livet gått så snett? Varför har jag inte kunnat etablera mig på arbetsmarknaden? Jag hör patienter berätta att de börjat på ett nytt arbete och gått in för det till hundra procent för att sedan tappa intresset och söka sig vidare någon annanstans.

Han berättar vidare att det är inte är ovanligt att personer med adhd råkar i konflikter med arbetsgivare, har svårt att hålla tider och riskerar att hamna i ett alkohol- eller drogmissbruk. Många som söker vård är föräldrar till barn som fått diagnosen adhd eftersom de känner igen sig i sina barn.

Men i sitt arbete träffar David Ardler också många personer som har sin adhd att tacka.

- Ja, för vissa har adhd:n fungerat som en framgångsfaktor. Vi får inte glömma att det finns yrken där det inte är så viktigt att vara i tid men där det finns andra värden. Kreativitet och spontanitet till exempel, säger han.

Aspergers syndrom och Tourettes syndrom

Aspergers syndrom är en annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som det går att utredas för. Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och påminner om autism fast utan begåvningshandikapp. Personer med Aspergers har i huvudsak svårt med det sociala samspelet men symtomen kan se lite olika ut från person till person.

- Typiskt för Aspergers syndrom kan vara att man har svårt att kommunicera, att man missförstår andra och är begränsad i det sociala samspelet. Vi brukar prata om repetitiva beteenden där personen har så intensiva intressen att de uppslukar all ens tid och påverkar livet så att det blir lidande, berättar David Ardler.

Tourettes syndrom är en ovanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en tendens att synas mer i film än i verkligheten, i alla fall om man tänker sig tourettes syndrom som ett tillstånd där människor går runt på gatan och skriker fula ord.

Personer med Tourettes syndrom är drabbade av, vad man i vardagligt tal, brukar kallas för tics. Man gör dock skillnad mellan motoriska tics, där den drabbade upprepar kroppsrörelser, och vokala tics där personen har svårt att hålla tillbaka sina ord och skriker rakt ut.

- Faktum är att personer som skriker könsord rakt ut mest figurerar på film. Det finns något spännande och uppseendeväckande över ett sådant beteende, säger David Ardler.

Neuropsykiatriska utredningar skiljer sig åt 

Tillbaka till de neuropsykiatriska utredningarna. Rent praktiskt finns det många olika sätt att genomföra en neuropsykiatrisk utredning på. Att det saknas nationella riktlinjer för hur en utredning ska gå till bidrar dock till att metoden varierar från mottagning till mottagning runt om i landet.

På den avdelning på Akademiska sjukhuset där David Ardler arbetar erbjuds patienten exempelvis multimodal behandling med inslag av medicinering, psykologiska samtal och möjlighet att träffa arbetsterapeut som kan hjälpa till att strukturera vardagscheman. Där finns också möjlighet att få träffa andra patienter med liknande problem, något som kan minimera den känsla av skam som en del patienter upplever.

- Här i Uppsala har vi har själva arbetat fram en klinisk behandling för hur en neuropsykiatrisk utredning ska genomföras. Det handlar dels om att man ska prata med patienten men standard är att en anhörig, som varit med när personen var ung och såg den som barn, också intervjuas, avslutar David Ardler.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • -
    2016-01-23 16:16 (21 månader sen)

    Ingenting om ADD som vanligt..

  • Avatar Jesper 2016-06-10 06:11 (16 månader sen)

    @krasses: Jodå, det nämns att det finns två typer av ADHD. Det som i folkmun fortfarande kallas ADD är den ena, men det är sedan mycket lång tid tillbaka en benämning som inte längre existerar som diagnos. Nu heter det ungefär ADHD, huvudsakligen ouppmärksamhet.

  • Avatar Helen 2016-09-29 02:00 (13 månader sen)

    Min stora förundran är hur ni kan lägga så stort fokus på vad någon anhörig som känt en som barn säger.
    Min mamma som stått mig närmast kan inte komma ihåg särskilt stora problem eller svårigheter jag hade... Men så konstigt då! Jag sa ju aldrig hur vidrig skolan var, hur mobbad jag var eller hur illa jag blev behandlad av lärare. Hur sjutton skulle hon kunna tillföra något mer än jag själv kan? Jag är ju faktiskt expert på hur jag fungerar så det är mig man ska tillfråga om man vill veta något, ingen annan som aldrig såg vad som hände! Irriterande!
    Och så vill jag protestera vilt mot att jag skulle ha ADHD, jag har ADD och struntar fullständigt i vad ni andra vill att diagnosen ska heta!!

  • Avatar Jane Kempe 2017-08-21 19:25 (57 dagar sen)

    Tack för en informativ sida.
    Hur kan man få göra en undersökning av felaktiga psykiska diagnoser. Jag hamnade på akuten efter skada, var utsatt för inbrott och misshandel, fick då flera diagnoser av en ung läkare. Jag bad honom läsa min journal men det behövdes inte sa han. P gr av felinformation från person jag inte känner blev min adress felaktig samt fel namn på min närstående. Läkaren skrev senare att jag var förvirrad för jag inte visste hemadress. Jag hade vanföreställning ang allergi. Paranoia för jag inte visste namnet på min närstående. Var hypoman för jag trodde jag var konstnär. De här diagnoserna ställer till mycket elände och missförstånd när jag försöker förklara att det står fel i journalen. Står även att jag inte fungerar över huvud taget i samhället. Inget arbete inga vänner, ingen bostad. Ingen vill ta i detta. Kan man anlita privat hjälp? Nu börjar jag efter 4 år med felaktig diagnos må riktigt dåligt. Orkar snart inte förklara mig.
    Kanske Du har möjlighet att ge mig info var jag kan vända mig. Jag är inte missbrukare har aldrig haft betalningsanmärkningar, äger min fastighet. Vänligen Jane


Annons
Annons