Hetsätning

Hetsätning är en central del symtomen vid bulimia nervosa och kan också förekomma vid anorexia nervosa, men det kan också vara ett eget tillstånd utan kompensatoriska beteenden.

Uppdaterad den: 2013-01-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Ätstörningar

Ätstörningar kännetecknas av en sjuklig upptagenhet av kropp och vikt som kan leda till allvarliga störningar när det gäller ätande och andra beteenden. Dessa störningar omfattar anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning.

Förhållandet mellan hetsätningsstörning och anorexia nervosa och bulimia nervosa, är inte fastställt. Hetsätning kan ses som en del av samma tillstånd som anorexia nervosa och bulimia nervosa, där de olika tillstånden representerar olika faser eller stadier av samma sjukdom. Men hetsätning kan också vara ett eget tillstånd.

Hetsätning har blivit föremål för forskning under senare, så det har börjat komma ny kunskap om tillståndet.

Annons
Annons

Vad är hetsätningsstörning?

Tillståndet kännetecknas av frekventa episoder med snabbt intag av stora mängder mat, hetsätning, utan kontroll över matintaget och utan att man kräks, vilket sker vid bulimia nervosa. Sådan episodisk hetsätning uppstår klart oftare bland personer som redan äter mycket från början.

Hetsätningsstörning förekommer hos 2–3 % av befolkningen, men under livet kan upp till 10 % uppleva perioder med sådana här besvär. Tillståndet uppträder oftast bland kvinnor, men cirka 25 % av de som drabbas är män. Hetsätning som medicinskt problem drabbar äldre åldersgrupper än övriga ätstörningar, och tillståndet tycks vara vanligast i 40-årsåldern. Man uppskattar att 5–10 % av de som är överviktiga lider av sjuklig hetsätning.

Symtom och tecken

Typiska symtom och tecken på hetsätning är:

Annons
Annons
  • Återkommande episoder, minst två gånger i veckan, med tvångsmässig hetsätning som inte följs av kräkningar.
  • Bristande kontroll över ätbeteendet.
  • Skam- och skuldkänslor.

Orsak

Det sjukliga med tillståndet är själva ätbeteendet, utlösande psykologiska motiv och förlust av kontroll samt utveckling av övervikt. Förlusten av kontroll över matintaget, hetsätningen, har ansetts som ett försök att hantera stress och känslomässiga problem. Man vet dock mycket lite om orsak, sjukdomsutveckling och sambandet med övervikt.

I många fall av sjuklig hetsätning föreligger predisponerande psykiatriska besvär som depression, berusning, ångest och personlighetsstörningar.

Komplikationer vid sjuklig hetsätning

Den vanligaste komplikationen, eller följden, är övervikt. Tillsammans med övervikt kan även andra tillstånd utvecklas, som förhöjt blodtryck, förhöjt kolesterol, hjärtsjukdom, typ-2 diabetes, belastningsbesvär i lederna och gallstenssjukdom.

Behandling av hetsätningsstörning

Behandlingen riktas både mot att uppnå viktreduktion och få ned antalet tillfällen med hetsätning. Det viktigaste är det du gör själv, men det finns även olika former av psykoterapi som kan vara till hjälp om du själv och din husläkare inte lyckas nå behandlingsmålen.

Det viktigaste är att du inför fasta matvanor som motverkar hetsätning, och som hjälper dig att stabilisera och eventuellt reducera vikten.

Möjligen kan behandling med moderna antidepressiva läkemedel (SSRI) vara gynnsamt i de fall behandlingen behöver stödåtgärder. Eventuella psykoterapeutiska åtgärder riktar sig mot att förändra ditt ätbeteende.

Prognos

Man vet inte så mycket om tillståndets naturliga förlopp. Det finns inga uppföljningsstudier som har gjorts under längre tid. Men på kort sikt ser det ut som att många återfår kontrollen över matintaget. Återfall tycks kunna komma i perioder med stress och psykisk belastning. Det är därför viktigt att vara särskilt vaksam på "utsvävningar" i matvanorna under sådana perioder.


Annons
Annons
Annons