Diagnostik av adhd
Det finns inget enkelt test för att konstatera adhd, vilket gör det svårt att ställa en säker diagnos. Men en rad olika undersökningar kan bidra till att skilja adhd från inlärningssvårigheter och stämningsstörningar. Därför är det viktigt att läkaren vet och är tränad i hur diagnosen ska ställas. Bland annat är det helt avgörande att läkaren inhämtar information både från föräldrarna och från lärarna i skolan.
Diagnostik av adhd hos barn
När man ska bedöma om ett barn har adhd börjar man vanligen med en hälsoundersökning och ett samtal om hur det går för barnet i skolan och hur hen uppför sig hemma. Hur är barnets medicinska tillstånd? Har barnet haft speciella sjukdomar? Läkaren måste utesluta andra förklaringar.
Många medicinska tillstånd kan likna adhd, till exempel:
- Inlärningssvårigheter.
- Stämningsstörningar.
- Epilepsi.
- Skador till följd av alkoholmissbruk hos mamman under graviditeten.
- syn- och hörselsproblem.
- Tourettes syndrom – en neurologisk sjukdom som karakteriseras av tvångsmässiga kroppsrörelser och vokala utbrott.
Eftersom symtomen på adhd inte alltid är uppenbara när barnet är på läkarmottagningen, kan läkaren eller andra som ansvarar för utredningen även använda sig av ett frågeformulär för att på bästa sätt kartlägga barnets problem.
Hälsoundersökningen innebär även att kontrollera om barnet har:
- Inlärningssvårigheter
- Språkproblem
- Depression
- Ångest
- Sömnstörningar
Dessa och andra åtföljande tillstånd finns hos ungefär en tredjedel av alla barn med adhd.
Om det finns starka misstankar om adhd hänvisar många läkare till en psykolog eller psykiater för ytterligare utredning eller behandling.
I de flesta fall behövs inga bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan. Även om hjärnförändringar hos barn med adhd har kunnat hittats, är detta inte något pålitligt sätt att ställa diagnos på adhd.
-
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder.
-
Multipel skleros (MS)
Ms är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Det är inte klarlagt varför man drabbas av ms men vissa gener och några miljöfaktorer kan öka risken. Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.
-
Migrän
Många människor som har migrän känner till något som ökar risken för att just deras migrän framkallas. De provocerande faktorerna varierar från person till person.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och läkare går ut och varnar om vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
2 Kommentarer -
Dålig följsamhet - därför tar inte parkinsonpatienter sin medicin
Att inte ta sin medicin enligt läkarens förskrivning eller att helt enkelt strunta i att ta sitt läkemedel kan leda till sämre behandlingseffekt och onödigt lidande. Så varför väljer vissa parkinsonpatienter att inte följa sin ordinerade behandling?
8 Kommentarer
-
Stroke (blodpropp i hjärnan)
En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.
-
Senkomplikationer till hjärnhinneinflammation
Hjärnhinneinflammation kan orsakas av några olika bakterier. Sjukdomen kan vara mycket allvarlig i vissa fall, men majoriteten tillfrisknar helt. Runt 15 % av de som tillfrisknar får dock besvär som är relaterade med nervsystemet. Dessa besvär kan komma ett tag efter in...
-
Bilkörning och demens
Ett varningstecken för demens kan vara svårigheter att köra bil. Som närstående är det viktigt att vara uppmärksam på förändringar i personens körförmåga. Om man tror att en vän eller en familjemedlem som har körkort kan ha demens bör man kontakta hans eller hennes läka...