Diagnostik av adhd
Det finns inget enkelt test för att konstatera adhd, vilket gör det svårt att ställa en säker diagnos. Men en rad olika undersökningar kan bidra till att skilja adhd från inlärningssvårigheter och stämningsstörningar. Därför är det viktigt att läkaren vet och är tränad i hur diagnosen ska ställas. Bland annat är det helt avgörande att läkaren inhämtar information både från föräldrarna och från lärarna i skolan.
Diagnostik av adhd hos barn
När man ska bedöma om ett barn har adhd börjar man vanligen med en hälsoundersökning och ett samtal om hur det går för barnet i skolan och hur hen uppför sig hemma. Hur är barnets medicinska tillstånd? Har barnet haft speciella sjukdomar? Läkaren måste utesluta andra förklaringar.
Många medicinska tillstånd kan likna adhd, till exempel:
- Inlärningssvårigheter.
- Stämningsstörningar.
- Epilepsi.
- Skador till följd av alkoholmissbruk hos mamman under graviditeten.
- syn- och hörselsproblem.
- Tourettes syndrom – en neurologisk sjukdom som karakteriseras av tvångsmässiga kroppsrörelser och vokala utbrott.
Eftersom symtomen på adhd inte alltid är uppenbara när barnet är på läkarmottagningen, kan läkaren eller andra som ansvarar för utredningen även använda sig av ett frågeformulär för att på bästa sätt kartlägga barnets problem.
Hälsoundersökningen innebär även att kontrollera om barnet har:
- Inlärningssvårigheter
- Språkproblem
- Depression
- Ångest
- Sömnstörningar
Dessa och andra åtföljande tillstånd finns hos ungefär en tredjedel av alla barn med adhd.
Om det finns starka misstankar om adhd hänvisar många läkare till en psykolog eller psykiater för ytterligare utredning eller behandling.
I de flesta fall behövs inga bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan. Även om hjärnförändringar hos barn med adhd har kunnat hittats, är detta inte något pålitligt sätt att ställa diagnos på adhd.
-
”Man kan få lunginflammation av flera olika sorters infektioner”
Vilka bör vaccinera sig mot lunginflammation? Och behöver man förnya vaccinationen någon gång? Här svarar Adam Roth, specialistläkare och enhetschef på enheten för vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten.
-
Benskörhet och kosttillskott - det behöver du veta
Experten svarar på frågor rörande benskörhet (osteoporos) och kosttillskott.
-
Smärtan i låret var höftartros
Juri Nerep, 71 trodde först att han överansträng låret under träning, men det visade sig istället vara artros i höften. Idag tränar han för att hålla artrossmärtan i schack.
-
Det behöver du veta om influensasäsongen 2019–2020
För de allra flesta är säsongsinfluensan ofarlig, men varje vinter blir flera tusen personer inlagda på sjukhus på grund av säsongsinfluensan.
-
Bör du vaccineras mot influensa? Här är riskgrupperna
Varje vintersäsong slår influensan till, vissa år hårdare än andra. För de flesta läker sjukdomen ut av sig självt, men för vissa kan influensan leda till allvarlig och livshotande sjukdom. Därför rekommenderas vissa grupper att vaccineras. Läs mer om de olika riskgrupp...