Adhd hos barn

Beteckningen adhd har använts sedan 1987. Barnen som avses har alltid funnits, men olika termer och begrepp har genom åren försökt beskriva svårigheterna. adhd förekommer hos två till fem procent av barn och ungdomar.

Orsaker till adhd

Ärftliga faktorer har i de flesta fall (hos 60-90 procent) avgörande betydelse för uppkomsten av adhd. Vissa ogynnsamma förhållanden under graviditet och förlossning, till exempel missbruk, kan öka förekomsten av olika typer av beteendestörningar, som t ex adhd, hos barn. Barn som föds mycket för tidigt (före graviditetsvecka 28) har en ökad risk att utveckla adhd. Hjärnskador (olycksfall med kraftigt våld mot huvudet, hjärntumörer, svåra hjärninfektioner) kan också ge problem med uppmärksamhet, aktivitets- och impulskontroll.

Det finns inget som talar för att svåra psykosociala förhållanden kan ge upphov till adhd. Däremot påverkar negativa familjeförhållanden och ogynnsamma pedagogiska förhållanden i skolan hur barnens svårigheter uttrycks. Omvänt kan en förstående och stödjande omgivning förhindra att adhd utvecklas till ett allvarligt funktionshinder.

Symtom på adhd

Symtomen hos barn med adhd skiljer sig både mellan olika barn och för samma barn under olika skeden av uppväxten.

Uppmärksamhetsproblem

De flesta barn med adhd har problem att styra och upprätthålla uppmärksamheten. Det kan visa sig som svårigheter att hålla kvar uppmärksamheten på en uppgift tills den är utförd. Detta gäller särskilt om barnet tycker att uppgiften är tråkig eller tjatig och om den kräver tankekraft. Vid aktiviteter som barnet valt själv och som upplevs som stimulerande märks inte uppmärksamhetsproblemen lika tydligt. Barnen distraheras lätt av ovidkommande saker, tröttnar fort och avslutar inte det som påbörjats. De hoppar hela tiden från en aktivitet till en annan och har svårt att sitta still. Barnen lyssnar inte på instruktioner och avbryter andra innan de pratat färdigt. Uppgifterna utförs snabbt och slarvigt.

För andra barn har uppmärksamhetsproblemen en annan karaktär. De sitter still i skolan, men tycks ofta försjunkna i en egen värld. Barnet lyssnar inte, har svårt att uppfatta instruktioner, kommer inte igång med arbetet och är lättstört och splittrat. Det är svårt att skifta fokus, om uppgiften kräver det, utan att tappa den röda tråden. Omgivningen kan beskriva dem som ovanligt glömska och de uppfattas ofta som slarviga.

Hyperaktivitet och bristande impulskontroll

Vissa barn med adhd är redan från tidig ålder påtagligt överaktiva. Det lilla barnet är i ständig rörelse, klänger, klättar och utsätter sig själv för fara. Hos många barn övergår detta successivt till att pilla och plocka med saker eller en inre rastlöshet med ett ständigt behov av att agera. Många barn pratar oupphörligen. Barnen svarar utan eftertanke på alla impulser. Vardagen fylls av kaotiska situationer. Problemen är mest uttalade i situationer som kräver impulskontroll, anpassning och ett strukturerat beteende som till exempel skolsituationen. Hemma och i fria aktiviteter kan barnen i större utsträckning själva välja aktivitet och då kan svårigheterna vara mindre tydliga. Motivation är avgörande för barnets fungerande vilket kan vara en bidragande orsak till att skolsituationen blir problemfylld för barn med adhd.

Barnen har ofta ett ovanligt starkt känslostyrt beteende med kraftiga reaktioner vid motgångar och glädje. Vissa barn som har adhd med huvudsakligen uppmärksamhetsproblem har en ovanligt låg aktivitetsnivå, det vill säga de ter sig snarast passiva. Denna typ kallas ibland för add (Attention Deficit Disorder).

Utredning och diagnos

Ett multiprofessionellt team utför en funktionsutredning för att allsidigt och brett kartlägga barnets svårigheter. Bedömning av barnets allmänna utvecklingsnivå är viktig för att säkerställa att man inte missar en utvecklingsstörning.

För att ställa diagnosen adhd ska barnets svårigheter vara ovanligt stora i förhållande till barnets ålder och utvecklingsnivå, uppträda i flera olika miljöer och situationer och ge betydande problem i vardagslivet, det vill säga innebära en funktionsnedsättning. En adhd-utredning innehåller också ett ställningstagande till om en medicinsk utredning ska göras för att eventuellt finna en bakomliggande orsak till svårigheterna.

Behandling av adhd

Adhd är en bestående funktionsnedsättning som inte går att bota. Rätt anpassade insatser, stöd och behandling kan dock begränsa adhd-symtomen och därmed förhindra en allvarlig problemutveckling. Barnet, föräldrarna och omgivningen behöver hjälp att förstå och hantera svårigheterna. En kombination av psykosociala och pedagogiska insatser tillsammans med medicinering används ofta vid adhd. Även tekniska hjälpmedel kan vara av värde.

Behandlingsinsatser riktas mot barnets funktionsnedsättningar. De flesta barn har flera funktionsnedsättningar och samsjukligheter, vilket gör att dessa inte strikt följer diagnoserna. De generella insatserna är viktiga för alla barn oavsett funktionsnedsättning och diagnos. Specifika insatser är riktade till en viss funktionsnedsättning.

Bemötande och förhållningssätt

Förväntningar och krav måste anpassas till barnets faktiska förmågor och inte av slentrian eller okunskap läggas på den nivå som barn i motsvarande ålder i allmänhet klarar. Föräldrar och skola har inte alltid insikt i hur barnet fungerar och tillrättalägger därför inte sina förväntningar. Funktionsnedsättningarna kan utvecklas till ett funktionshinder. Planering, god struktur och tydlighet är viktigt både hemma och i förskola/skola. Många problemsituationer kan undvikas genom att vara förutseende. Vägar förbi svårigheter och kompensatoriska förmågor behöver uppmuntras och stärkas.

Psykosociala och pedagogiska insatser

Alla föräldrar behöver grundläggande kunskap om barnets funktionsnedsättningar och vad de innebär, vilka orsaker de har, vilka insatser som finns och vilka rättigheter man har i samhälle och skola. Denna utbildning ges ofta i anslutning till att barnet får sin adhd-diagnos och med fördel i grupp så att föräldrar kan dela erfarenheter med varandra. Även andra i barnets omgivning – såsom syskon, mor- och farföräldrar, lärare, kamrater, släkt och vänner – behöver förstå vad funktionsnedsättningarna innebär så att de får möjlighet att anpassa sitt bemötande. Många föräldrar upplever sig misslyckade i sin föräldraroll. Barnen är svåra att förstå sig på och reagerar oförutsägbart och det blir ofta konflikter och aggressionsutbrott. Risken är stor att negativa samspelsmönster och ett oönskat beteende utvecklas. För barn med beteendeproblem har specifika föräldraträningsprogram utvecklats. Dessa kan vara lämpliga för de barn med adhd som också har utagerande beteende. Programmen fokuserar på att utveckla strategier för vardagsbemötande som tar hänsyn till barnens svårigheter och bygger på beteendeterapeutiska principer. Även barn och ungdomar behöver anpassad information och kunskap om sina funktionsnedsättningar. Samtalsgrupper med erfarenhetsutbyte med andra ungdomar kan vara värdefullt. En del barn och ungdomar med adhd behöver direkt träning i till exempel sociala färdigheter och impulskontroll.

De flesta barnen går i vanliga förskolegrupper och skolklasser och de barn som har behov av särskilt stöd har rätt till anpassad undervisning. Dagens skolmiljö med öppna klassrum, täta lokalbyten och självständiga arbetsuppgifter med krav på eget kunskapssökande är svår för de flesta barn med koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter. Det är viktigt att hem och skola har ett bra samarbete och att skolmiljön anpassas till barnets behov. Tydliga och väl avgränsade arbetsuppgifter, hjälp att starta, fokusera och avsluta gör det möjligt för barn med exekutiva svårigheter att fungera. Ibland behövs en extra resurs i klassrummet.

Kognitiva hjälpmedel vid adhd

Dagens avancerade och lättillgängliga teknik har möjliggjort en snabb utveckling av olika typer av kognitiva hjälpmedel. De nya mobiltelefonerna har betytt mycket eftersom de inte upplevs som stigmatiserande. Behoven handlar om olika sätt att skapa struktur i vardagen, konkretisera tid och förstå sammanhang. Träningsprogram via dator finns för många funktionsnedsättningar, exempelvis för läs- och skrivsvårigheter eller träning av arbetsminne.

Medicinering

Läkemedel ska övervägas till patienter med adhd som har så omfattande symtom att det ger en allvarlig funktionsnedsättning och då övriga insatser visat sig vara otillräckliga.

Metylfenidat (Concerta^R, Equasym^R, Medikinet^R, Ritalin^R, Ritalina^R), som tillhör gruppen centralstimulerande medel, är det mest använda läkemedlet vid adhd i Sverige. Om metylfenidat har för stora biverkningar eller av andra skäl inte fungerar används oftast atomoxetin (Strattera^R).

Prognos vid adhd

Långtidsuppföljningar visar att minst hälften har kvar betydande uppmärksamhetsproblem som unga vuxna, även om de inte alltid fullt ut uppfyller diagnoskriterierna för adhd. Överaktiviteten och impulsiviteten avtar med stigande ålder men koncentrationssvårigheterna kvarstår och försvårar vardagsfungerandet.