Fakta | Mage & tarm

Kronisk diarré, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2019-01-03
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är kronisk diarré?

  • Diarré definieras som ändring i avföringen avseende:
    • Frekvens: ≥3 dagliga avföringar
    • Konsistens: lös eller vattnig
    • Mängd:>200 g/dygn eller >200 ml/dygn
  • Vid kronisk diarré är varaktigheten >4 veckor.
  • Diarré beror på minskat upptag eller ökad utsöndring av vätska från tarmen, eller snabbare tarmpassage.

Förekomst

  • Befolkningsstudier visar att cirka 3–5 % av befolkningen har ständig eller ibland förekommande kronisk diarré.

Bedömning av kronisk diarré

  • Bland yngre misstänker man först och främst att det kan röra sig om IBS (lättretbar eller överkänslig tarm), eller kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Hos äldre kan det röra sig om mikroskopisk kolit, men man måste också vara uppmärksam på cancer i tjocktarmen.
  • Bland de äldsta är förklaringen ofta förstoppning där endast den lösa avföringen kan passera det "förstoppade" partiet i tarmen, så kallad sterkoral diarré.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker som kan kräva behandling:

  • Tarminfektion:
    • Feber, andra tecken på infektion, ofta efter utlandsresa
  • Laktosintolerans:
    • Vanligt hos människor från sydligare breddgrader. Orsakas av brist på enzymet laktas i tunntarmens slemhinna och ger känslighet mot mjölk och mjölkprodukter
    • Kan inträffa tillfälligt efter maginfektioner och vid obehandlad celiaki (glutenintolerans)
    • Symtomen är orolig mage med uppblåsthet och gaser, vattnig diarré
  • Förstoppning som orsak till diarré:
    • Förekommer hos barn och äldre
    • Endast den flytande avföringen kan passera det "förstoppade" partiet i tarmen
  • Ulcerös kolit:
    • Förekommer oftast bland ungdomar och yngre vuxna. Är en kronisk inflammation i tjocktarmen – involverar nästan alltid ändtarmen (rektum), men inflammationen kan också finnas i delar av, eller i hela tjocktarmen.
    • Ger mycket frekvent tarmtömning (5–15 gånger per dag) med blod, var och slem i avföringen, ofta krampaktiga smärtor i ändtarmen.
  • Crohns sjukdom:
    • Förekommer oftast bland ungdomar och yngre vuxna. Är en ojämn (segmentell) inflammation i tarmväggen – 25 % har bara inflammation i tjocktarmen, 50 % har inflammation i både tjocktarmen och tunntarmen och 25 % har bara inflammation i tunntarmen
    • Symtomen är varierande, men kännetecknas av oblodig diarré, buksmärtor och bildning av anal abscess (böld) och fistlar runt ändtarmen
  • Mikroskopisk kolit:
    • Förekommer framförallt hos personer över 60 år
    • Tillståndet kännetecknas av långvarig, vattnig och oblodig diarré
  • Födoämnesallergi och födoämnesintolerans:
    • Förekommer hos både barn och vuxna, ofta hos personer med kända allergier
    • Det är en onormal reaktion på mat. I samband med måltid uppstår symtom i ögon, näsa, lungor, hud och tarm. De vanligaste symtomen är diarré, buksmärtor, uppblåsthet, illamående, kräkningar och sjukdomskänsla
  • Glutenintolerans (celiaki):
    • Förekommer hos både barn och vuxna. Tunntarmen reagerar på gluten i olika spannmål
    • Typiska symtom är kraftig, illaluktande, fetglänsande avföring, uppblåsthet, problem med gaser, hos vissa barn även tillväxthämning och tecken på näringsbrist
  • Gallsaltsmalabsorption (gallsaltsdiarré):
    • Vissa har för hög koncentration av gallsalter i tjocktarmen, vilket leder till diarré
    • De vanligaste symtomen är kronisk diarré, trängningar till avföring och magont
    • Diagnosen kan ställas med provbehandling med kolestyramin, ett läkemedel som binder gallsyra
  • Cancer i tjocktarm eller rektum:
    • Cirka 6 000 nya fall i Sverige årligen
    • Tillståndet är ofta symtomfritt en längre tid. De vanligaste symtomen är nytillkommen förstoppning eller förändring i avföringen efter 45 års ålder
  • Hög ämnesomsättning, hypertyreos:
    • Ett tillstånd som uppkommer oftare bland kvinnor än män
    • Typiska symtom är skakningar, viktminskning trots god aptit, diarré, svettningar och värmeintolerans, hjärtklappning, rastlöshet, irritabilitet
  • Biverkningar av läkemedel:
    • Till exempel laxermedel, antacida, antibiotika

Vanliga orsaker som vanligtvis inte kräver behandling

  • IBS (Irritable bowel syndrom):
    • Ger återkommande problem i form av växlande avföringsmönster, knipsmärta i nedre delen av magen, besvär med gaser. Symtomen kan normalt lindras genom att släppa gaser eller avföring.
  • Missbruk av laxermedel:
    • Används av vissa som "bantningsmedel"
    • Symtomen kan omfatta muskelsvaghet, törst, buksmärtor, viktnedgång, ökad mängd vätska i kroppen, bensmärta och diarré

Sällsynta orsaker

  • Kronisk inflammation i bukspottkörteln, kronisk pankreatit:
    • Den dominerande orsaken är alkoholmissbruk
    • Ger kronisk, fettglänsande diarré och återkommande anfall av svår buksmärta, viktminskning och avmagring, en del får diabetes
  • Carcinoid tumör:
    • Kan orsaka anfall med rödflammighet och svettning ("flush"), diarré, buksmärtor

Vad kan du göra själv?

  • Loperamid (läkemedel mot diarré) har bra effekt, men undvik regelbunden användning innan diagnosen är klar. Loperamid ska inte användas av barn under 12 år.
  • Minska intag av mjölkprodukter om du misstänker laktosintolerans.
  • Fiberrik kost kan vara aktuellt vid IBS och förstoppning, men sådan behandling är dåligt motiverad som behandling när problemet är diarré.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Kronisk diarré bör undersökas av läkare. 

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistorien

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har tillståndet varat?
  • Har liknande smärta förekommit tidigare?
  • Finns allmänna symtom?
    • Viktminskning, feber, illamående, kräkningar, sjukdomskänsla?
  • Har diarré förekommit på natten?
  • Är avföringen grynig och riklig, ljus och illaluktande?
  • Flyter avföringen i toaletten?
  • Finns det blod och slem i avföringen?
  • Växlar avföringen mellan att vara fast och lös?
  • Inträffade förstoppning före diarrén?
  • Nyligen varit utomlands?
  • Magsmärtor?
  • Symtom från andra organsystem?
  • Finns misstanke om reaktion på mjölk?
  • Regelbundet intag av läkemedel?

Läkarundersökningen

  • Vid kronisk diarré, kommer läkaren att göra en grundlig undersökning och leta efter tecken på sjukdom både i magen och andra organ.

Andra undersökningar

  • Utredning av kronisk diarré kan omfatta blodprov, avföringstester, bilddiagnostik och endoskopi (undersökning av tarmen).

Annons
Annons
Annons