Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att man får symtom när man får i sig för stora mängder mjölksocker (laktos). Orolig mage, uppblåsthet, gaser och diarré är symtom som kan bero på laktosintolerans.


Uppdaterad den: 2020-05-13

Annons

Vad är laktosintolerans?

Mjölk innehåller kalcium  och har varit en viktig del av kosten i norra Europa ända sedan man började med djurhållning för 7 000–10 000 år sedan. Mjölk innehåller laktos (mjölksocker) som är en så kallad disackarid vilket betyder att den består av två sorters sockerarter – glukos och galaktos. För att laktos ska kunna tas upp av kroppen måste det brytas ned i tarmen till glukos och galaktos av enzymet laktas.

Laktosintolerans innebär att man får symtom när man får i sig för stora mängder laktos. Det beror i sin tur på att det finns för små mängder av enzymet laktas i tunntarmens slemhinnor. Man skiljer på primär laktosintolerans, som beror på en ärftlig oförmåga att bryta ned laktos efter barnaåren, och sekundär laktosintolerans, som innebär att laktasbristen beror på en annan sjukdom. 

I Sverige är cirka en på tjugo till en på tio personer laktosintoleranta. I länderna runt ekvatorn är förekomsten av laktosintolerans mycket högre och nästan ingen tål laktos i större mängder efter småbarnsåldern. 

Annons
Annons

Orsak

Laktosintolerans är inte en sjukdom i ordets rätta bemärkelse utan det vanligaste är att förmågan att bryta ned laktos försvinner när man blir vuxen. Till följd av förändringar i arvsmassan har dock vissa grupper av personer utvecklat en förmåga att bryta ned laktos även som vuxen. I Sydeuropa, Afrika och Asien är det vanligare med den genetiska variant som innebär minskad eller förlorad laktasaktivitet i vuxen ålder vilket därmed ger laktosintolerans.

Övergående brist, sekundär laktosintolerans, förekommer hos personer som har haft magsjuka, hos patienter med celiaki, andra sjukdomar i tunntarmen eller vid en överväxt av bakterier i tunntarmen (efter till exempel antibiotika).

Symtom

Typiska symtom är orolig mage, uppblåsthet, gaser och lös avföring. Besvären är kopplade till intag av laktos som finns i mjölkprodukter eller annan mat som innehåller en viss mängd laktos. Efter mjölkintag uppträder symtomen efter olika lång tid, från 15 minuter till 6 timmar, något som kan leda till att mjölken inte alltid misstänks vara orsaken.

Vid laktosintolerans varierar tröskeln för hur mycket mjölk/mjölkprodukter som kan intas från person till person. Man har sett att de allra flesta med laktosintolerans tål upp till ungefär 12 gram laktos per dag. Om denna tröskel överskrids leder det till ofarliga, men obehagliga, symtom som lös och mer frekvent avföring, magsmärtor och gaser. Laktosintolerans börjar mycket sällan före två, tre års ålder. I dessa åldrar är det vanligare med spädbarnsdiarré och komjölkallergi vanligare. 

Efter mag-tarminfektioner förekommer laktosintolerans ganska ofta som ett övergående fenomen. Vid fortsatt diarré efter en till två veckor bör andra orsaker sökas. I samband med kroniska tarmsjukdomar som obehandlad celiaki förekommer ofta laktosintolerans. Symtomen avtar då när sjukdomen behandlas på rätt sätt, till exempel glutenfri kost som är huvudbehandlingen vid celiaki.

Annons
Annons

Diagnos

Vid en läkarundersökning hittas sällan något fel, utan läkaren börjar i regel misstänka laktosintolerans utifrån personens sjukdomshistoria. Inte sällan är det föräldrar till barn som undrar om det kan föreligga laktosbrist.

För att ställa diagnosen prövar man att utesluta laktos ur kosten genom att undvika mejeriprodukter med laktos (mjölk, fil, yoghurt och glass) under ett par veckor. Därefter återintroduceras mejeriprodukter med laktos under två veckor. Om besvären försvinner för att sedan återkomma efter att man åter börjat med mejeriprodukter med laktos är diagnosen klar och någon utredning behöver inte utföras. I sällsynta fall kan man behöva göra en analys av arvsanlag för laktasbrist med hjälp av ett blodprov. Provet är dyrt och ger sällan viktig information. 

Behandling

Kostförändringar

Behandlingen går ut på att minska eller ta bort intaget av laktos. Den som har laktasbrist bör i första hand begränsa intaget av produkter med högt innehåll av laktos. Den mängd laktos personer med laktosintolerans tål utan besvär varierar. De flesta kan äta produkter med lite laktos, såsom hårdost, mjukost och majonnäs. Mjölkpulver och produkter baserade på mjölkpulver innehåller mycket laktos. 

Innehåll av laktos per 100 gram Produkter
<0,01 gram Laktosfria produkter
Hårdost
Mjukost
Mjölkfritt margarin/matfett
Ströbröd som innehåller mjölk
<0,1 gram

Knäckebröd som innehåller mjölk
Vitmögelost
Grönmögelost
Gräddersättning
Majonnäs som innehåller mjölk
Dressingar som innehåller mjölk

0,1–1 gram Låglaktosprodukter
Kaffebröd som innehåller mjölk
Smör
Margarin/matfett
Mozzarella
Grahamsbröd och franskbröd som innehåller mjölk
Leverpastej som innehåller mjölk
Fetaost
Salladsost
Potatis- och majschips som innehåller mjölk
1–3 gram Konfektyrer som innehåller mjölk
Vispgrädde
Crème fraiche
Cottage cheese
Pannkaksmix som innehåller mjölk
Majonnäs (lätt-)
Färskost
Korv som innehåller mjölk
Yoghurt
Maränger (tillverkade av skummjölk)
Mjukost med mjölkpulver
Halloumi
Chips sourcream
>3 gram Glass
Mjölk
Opastöriserad mjölk
Getmjölk
Filprodukter
Kaffegrädde
Gräddfil
Kvarg
>6 gram Mesost
Messmör
Pulver till vissa vällingar och grötar som innehåller mjölk
Mjölkchoklad
Nougat som innehåller mjölk
Vissa müslisorter som innehåller mjölk
Potatismospulver som innehåller mjölk
Kryddblandningar som innehåller mjölk
Torra såsmixer som innehåller mjölk
Yoghurtgodis

Den som inte äter mjölkprodukter på grund av laktosintolerans kan ibland behöva extra tillskott av kalcium och vitamin D. För barn under 18 år som fortfarande växer är det särskilt viktigt att få i sig tillräckligt mycket kalcium och vitamin D. Nästan alla livsmedelsbutiker har numera ett brett sortiment av produkter som inte innehåller laktos. 

Det är viktigt att inkludera några mejeriprodukter i kosten eftersom kalciumintaget kan bli för lågt om alla mejeriprodukter utesluts. Mejeriprodukter är också en viktig källa till jod. För idrottare är dessutom mejeriprodukter en viktig energikälla och en källa till protein av bra kvalitet. Om man behöver råd om kost med anledning av laktosintolerans finns ofta god hjälp att få. Eventuellt kan man ta hjälp av en dietist.

En del läkemedel innehåller laktos som tillsats. Personer med nedsatt produktion av laktas brukar inte reagera på de små mängder laktos som finns i läkemedel. Personer med svår komjölksallergi bör däremot undvika läkemedel som innehåller laktos.

Annan behandling

Enzymet laktas finns att köpa som receptfria tabletter på apotek. Det är inte helt klarlagt om alla har bra effekt av sådana produkter. Det kan vara värt att pröva dem och om de har god effekt ha till hands vid tillfällen när det kan vara besvärligt att undvika laktos.


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.