Leva med Lymfocytär kolit

– Jag har lymfocytär kolit, vilket är en vanlig form av mikroskopisk kolit, säger Monika. Det var underbart att äntligen få veta vad det var som var fel och få rätt medicinering så att mina besvär kunde lindras.

Oklar orsak om sjukdomens uppkomst

Trots att det finns forskning om sjukdomen sedan flera årtionden tillbaka är det fortfarande oklart varför sjukdomen uppkommer. Men många kommer ihåg exakt när de drabbas eftersom symtomen är så starka. För Monika kom de första besvären när hon började sina universitetsstudier i Skottland. Hon vaknade på nätterna av så stark magkramp att hon dagen efter hade träningsvärk i magen och var tvungen att planera sitt liv efter var det fanns toaletter på grund av sin kraftiga diarr&eacute.

– Jag kunde inte äta precis innan en föreläsning eftersom jag var tvungen att låta magvärken komma för att sedan sitta på toaletten i en kvart innan jag lugnt kunde sätta mig i en lektionssal. Detta pågick i tre månader innan jag sökte upp en läkare som gav mig kramphämmande medicin som gjorde att jag i princip kunde äta normalt.

Symtomen kan lätt feltolkas som irriterade tarmens syndrom (IBS), och det var även det läkarna först misstänkte att Monika hade. Symtom för lymfocytär kolit är kronisk diarr&eacute med oblodiga, vattniga avföringar och buksmärtor med gasbesvär och uppblåst buk.

– I början spydde jag ofta för att det gjorde så ont och eftersom jag hade diarr&eacute och knappt kunde behålla något efter måltiderna trodde min familj att jag hade ätstörningar då jag snabbt tappade tio kilo, säger Monika.

Efter sju år med smärtor, kramphämmande medicin och årliga besök hos olika läkare för att finna en orsak till symtomen träffade Monika sin pappas kusin som är läkare.

– Han gav mig en remiss till Ersta sjukhus där de är duktiga på mage/tarm, säger Monika. Läkarna där bokade in mig för gastroskopi och endoskopi och det var då de upptäckte inflammationen i tarmen.

Dagliga mediciner

Ända sedan diagnosen lymfocytär kolit fastställdes har Monika dagligen ätit antiinflammatoriska preparat två gånger, fiberpreparat tre gånger och tillskott av kalcium och folsyra en gång.

– Jag anpassar min diet så att jag ska må så bra som möjligt. Kosten påverkar inte min läkningsprocess, men jag kan få ont i magen av för mycket fett eller hårdsmälta köttbitar. Dessutom är jag överkänslig mot laktos även om jag inte är allergisk mot det.

Monika känner idag att hon har en sjukdom som det går att leva med. Bara hon äter medicinen som hon ska och äter någorlunda rätt mår magen bra. Men självklart hoppas Monika att inflammationen ska läka ut och hon kan leva sitt liv utan daglig medicinering.