Heshet, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2017-09-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är heshet?

  • Med heshet menar man försvagad eller svag röst. Den medicinska termen är dysfoni.
  • Orsaker till att rösten blir hes är förändringar på stämbanden eller området runt stämbanden, eller skada på nerver eller nervbanor som är nödvändiga för stämbandens normala funktion.

Förekomst

  • Heshet är vanligt, men det är inte en vanlig orsak till läkarkontakt. Det är i stort sett bara personer som är särskilt beroende av sin röst i samband med yrket, som uppsöker läkare på grund av heshet.
  • De flesta har upplevt heshet i samband med övre luftvägsinfektioner, som förkylningar eller halsinflammationer.
  • Heshet är också vanligt om rösten överanvänds eller används felaktigt.
  • Rökare som rökt sedan lång tid tillbaka blir ofta hesa.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

  • Kronisk irritation/inflammation i struphuvudet (kronisk laryngit):
    • Orsakas i de flesta fall av överanvändning av rösten, sura uppstötningar och/eller tobaksanvändning 
  • Akut inflammation i struphuvudet hos vuxna (akut laryngit):
    • Virusinfektion som leder till snabb utveckling av heshet. Ett övergående tillstånd som varar några få dagar
    • Det förekommer sällan smärtor, av och till ömhet på halsens utsida, ingen allmänpåverkan, torrhosta är vanligt
  • Akut inflammation i struphuvudet hos små barn (krupp):
    • Kan uppstå akut hos små barn i samband med förkylning
    • Barnet vaknar ofta efter några timmars sömn och har pipande andning och torr, skällande hosta. Feber är som regel måttlig med liten allmänpåverkan. Tillståndet förbättras ofta fort när barnet andas in kall luft
  • Stämbandspolyper:
    • Kallas också "stämbandsknottror" och hör samman med omfattande användning av rösten. Det är särskilt vanligt om man även är rökare
  • Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln):
    • Ses oftast bland medelålders och äldre kvinnor
    • Typiska symtom är initiativlöshet, frusenhet och köldintolerans, muskelsmärtor, ökat sömnbehov, viktökning (vanligtvis måttlig), förstoppning, yrsel, håravfall, röstförändringar såsom heshet
  • Kronisk bihåleinflammation:
    • Bihålebesvär som varar längre än tre månader
    • Kan leda till ett konstant rinnande av var från näsans bakre del och därmed skapa irritation i strupområdet
  • Läkemedel:
    • Vissa kortisonhaltiga läkemedel som inhaleras – se även astma

Mer sällsynta orsaker

  • Strupcancer:
    • Förekommer i första hand hos äldre och storrökare – är också överrepresenterat hos personer med hög alkoholkonsumtion
    • Ger långvarig och ofta ökande heshet
  • Stämbandsförlamning (recurrenspares):
    • Till exempel efter någon form av halskirurgi

Vad kan man göra själv?

  • Akut heshet går i regel över efter några dagar om stämbanden används så lite som möjligt, men används stämbanden mycket kan hesheten vara i flera veckor.
  • Att viska är ofta lika påfrestande som vanligt tal.
  • Lärare och andra som använder rösten mycket i arbetet, kan behöva sjukskriva sig i några dagar.
  • Vid långvarig heshet kan en logoped ge råd om korrekt röstanvändning.
  • Kronisk heshet är en bra anledning att sluta röka.

När ska man söka läkarhjälp?

  • Vid ökande heshet under längre tid.
  • Heshet utan klar orsak.

Vad gör läkaren?

Tar reda på sjukdomshistorien (anamnesen)

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har hesheten varat?
  • Hur har tillståndet utvecklats?
  • Var det något särskilt som utlöste hesheten?
  • Röker du?
    • Hur mycket röker du?
    • Hur länge har du rökt?

Läkarundersökningen

  • Vid oklar orsak kommer läkaren att göra en undersökning av halsen och svalget. Det innebär bland annat en spegelundersökning (indirekt laryngoskopi) där läkaren kan inspektera stämbanden.
  • Vid misstanke om allmän sjukdom gör läkaren en mer omfattande undersökning.

Andra undersökningar

  • Är inte nödvändigt i de flesta fall.
  • Blodprover har ofta litet värde.
  • Röntgen och/eller datortomografi kan bli aktuellt vid misstanke om allvarlig sjukdom.

Remiss till ÖNH-specialist

  • Om diagnosen är oklar remitteras patienten till en ÖNH-specialist.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons