Blodiga upphostningar, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2012-11-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är blodiga upphostningar?

  • Blodiga upphostningar kallas på fackspråk hemoptys.
  • Med blodiga upphostningar menas blod eller blodblandat slem som hostas eller harklas upp från de nedre luftvägarna. Kräkningar med blod kommer från mag-tarmkanalen och räknas inte som blodiga upphostningar.
  • De nedre luftvägarna omfattar lungor, större luftrör och luftstrupen. De övre luftvägarna omfattar strupområdet, svalg och näsa med bihålor.
  • Det kan ibland vara svårt att avgöra om blodiga upphostningar kommer från de övre eller de nedre luftvägarna och det kan ibland också vara svårt att särskilja en blödning från magen från en blödning från luftvägarna.
  • I normala fall ska det inte finnas blod i det som hostas upp. Men vid exempelvis kraftig förkylningshosta kan påfrestningen på slemhinnan bli så stor att det bildas små revor i slemhinnan som kan leda till blodstrimmor i det som hostas upp.
  • Slemhinnorna i luftvägarna är rika på blodkärl. Vid inflammationer blir slemhinnorna röda, irriterade och känsliga för påfrestningar. Det ska då inte så mycket till innan det kan bildas sprickor som blöder. Inflammationer i slemhinnorna är den allra vanligaste orsaken till denna typ av blödningar.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

  • Akut bronkit:
    • Luftrörskatarr – en virusinfektion som ofta medföra mycket plågsam hosta och ömhet i bröstet
    • Tillståndet misstänks vid hosta som är intensiv och som varar mer än en vecka, först torr och irriterande, senare mer slemmig. Lite feber och ett inte särskilt nedsatt allmäntillstånd
  • Sjukdomar i de övre luftvägarna:
    • Näsblod – blöder också bakåt mot svalget, så att blod hostas eller harklas upp
    • Bihåleinflammation – kan också blöda och medföra att blod harklas upp
    • Inflammationer i mun eller svalg som halsfluss eller förkylning
  • Lunginflammation:
    • Förekommer oftast bland äldre och bland personer med försvagat allmäntillstånd. Är i regel en bakterieinfektion
    • Ger slemhosta med gulgrönt eller rostbrunt slem, feber, försvagat allmäntillstånd, ofta andnöd, eventuellt smärtor vid andning
  • Kronisk bronkit (KOL):
    • Uppträder oftast hos tidigare eller nuvarande rökare och förekomsten ökar fram mot 70-årsåldern
    • Ett tillstånd som utvecklar sig över tid med perioder med andningssvårigheter och hosta
    • Tillståndet förvärras vid luftvägsinfektioner
  • Blodpropp i lungorna (lungemboli):
    • Är en komplikation efter operation, vid långvarigt sängläge, vid p-pilleranvändning, efter förlossning och vid blodpropp i vaden
    • Symtomens allvarlighetsgrad beror på blodproppens storlek – från måttliga andningssvårigheter, hosta och övergående bröstsmärtor till plötsligt insättande kraftiga bröstsmärtor, uttalade andningssvårigheter, blodiga upphostningar, blåfärgade läppar och eventuell snabb chockutveckling
  • Lungcancer:
    • Utgör en tredjedel av alla cancerfall bland män och en fjärdedel av alla cancerfall bland kvinnor. Uppträder oftast hos personer som har rökt länge
    • Tidiga symtom kan vara hosta, andningssvårigheter, bröstsmärtor, blodiga upphostningar, dålig matlust och viktminskning

Mer sällsynta orsaker

  • Utbuktningar på luftrör (bronkiektasier):
    • Är ett medfött eller förvärvat tillstånd
    • Ger tillfällig eller kronisk hosta, stora mängder upphostat slem, ökade mängder slem vid till exempel lägesändring
  • Lungtuberkulos:
    • Runt om i världen är det vanligt, men ovanligt i Sverige. Ses här oftast hos äldre och utlandsfödda
    • Symtomen är inte särskilt specifika. Tillståndet visar sig i form av kraftlöshet, viktminskning, nattliga svettningar, torr hosta och senare slemhosta
  • Hjärtsvikt:
    • Uppträder i regel hos äldre människor
    • Akut hjärtsvikt:
      • Uppstår plötsligt och oväntat, ofta i samband med akut hjärtinfarkt. Det föreligger omfattande andningsbesvär, rosslande andning, hosta och skummande upphostningar
    • Kronisk hjärtsvikt:
      • Kännetecknas av andningsbesvär vid ansträngning, hosta, kraftlöshet, andningssvårigheter när patienten ligger ned, anfall med nattliga andningsbesvär, viktökning på grund av ökad mängd vätska i kroppen
  • Användning av blodförtunnande läkemedel:
    • Warfarin
    • Acetylsalicylsyra

Alternativa orsaker

  • Det är svårt att särskilja blod från luftvägarna från blödning i matstrupe eller magsäck eftersom luftvägar och tarmkanal möts i svalget. Möjliga orsaker är:
    • Magsår med blödning
    • Åderbråck i matstrupen
    • Slemhinnesår på grund av läkemedelspåverkan (främst smärtstillande läkemedel)
    • Kraftiga kräkningar kan leda till blödande slemhinnor

När ska läkarhjälp sökas?

  • Blodiga upphostningar är ett symtom som bör undersökas av läkare. Ett undantag kan vara enstaka tillfällen där en kraftig hostattack övergående har gett blod i slemmet.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistorien

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har du märkt detta?
  • Finns det blod i slemmet hela tiden eller bara ibland?
  • Har du någon sjukdom i munhålan?
  • Har du bihålebesvär eller blöder du från näsan?
  • Kan blodet ha kommit från matstrupen eller magen? Har du kräkts?
  • Är du förkyld?
  • Har du känd KOL?
  • Hostar du upp stora mängder slem? Händer det särskilt ofta på morgonen när du går upp?
  • Har du andningssvårigheter?
  • Har du andra kända sjukdomar?

Läkarundersökningen

  • I de allra flesta fallen kommer det att vara möjligt att finna en orsak eller förklaring, som till exempel akut infektion eller tidigare känd kronisk lungsjukdom. I dessa fall kommer läkaren knappast att göra något särskilt förutom att lyssna på dina lungor.
  • Om läkaren inte kan finna eller påvisa någon bra förklaring, kommer han eller hon att göra en mer omfattande undersökning.
  • Läkaren brukar i regel rekommendera att lungorna röntgas. Detta gäller särskilt äldre rökare där risken för lungcancer är förhöjd.

Andra undersökningar:

  • Blodprover är ofta aktuella.
  • Röntgen av lungorna kommer att göras, om det råder osäkerhet om diagnosen.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Rökare över 40 år, som misstänks ha lungcancer, kan remitteras till bronkoskopi även om röntgenundersökningen är normal.
  • Upprepade episoder med blodiga upphostningar utan känd orsak remitteras i regel till bronkoskopi.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons