Hosta, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2017-06-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är hosta?

  • Hosta är en reflex, där kroppen försöker att avlägsna främmande föremål från luftvägarna. Det vill säga att om det kommer främmande element som exempelvis damm så utlöser det hosta. Även slem och var i luftvägarna eller inflammerad slemhinna utlöser hosta.
  • Flimmerhåren i luftvägarna har funktionen att de fångar upp främmande föremål och för dessa uppåt i luftvägarna. Flimmerhåren och hostan är tillsammans viktiga faktorer som skyddar luftvägarna mot sjukdom.
  • Hosta som har pågått i mer än åtta veckor kallas för kronisk, eller långvarig hosta.
  • Långvarig hosta rapporteras förekomma hos omkring 10 % av befolkningen.

Förekomst

  • Hosta är vanligt vid och efter vanliga luftvägsinfektioner. Oftast är det torrhosta, det vill säga att det inte kommer upp något slem vid hostan. Vid långvariga infektioner och även i slutet av oskyldiga kortvariga infektioner är det i regel en del slem som kommer upp då man hostar, då rör det sig om en så kallad slemhosta.
  • Vid bihåleinflammation rinner det ofta slem från näsan och bihålorna bakåt ner mot svalget. Även detta utlöser hosta, som en reflex för att rensa svalget och förhindra att slem ska rinna ner i luftröret och till lungorna.
  • Vid vissa sjukdomar är hostreflexen försvagad. Detta är vanligt hos spädbarn och hos äldre, och det är också vanligt efter stroke och vid alkoholpåverkan. Vid dessa tillstånd förekommer lunginflammation oftare än vanligt.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker till hosta

  • Förkylning:
    • Är den vanligaste orsaken
    • Förkylningssymtom som övergår i hosta, först torr och irritativ, senare mer av slemhosta. Allmäntillståndet är lite eller inte alls nedsatt. Hostan kan ibland hålla i sig i flera veckor
  • Rökning:
    • Leder ofta till hosta, särskilt morgonhosta, rökhosta
  • Akut bronkit:
    • Är ofta en del i förloppet av en förkylning
    • Misstänks vid hosta som är intensiv och varar mer än en vecka, först torr och irritativ, senare mer av slemhosta. Ömhet i hals och bröst. Lite feber och ett inte särskilt nedsatt allmäntillstånd
    • Hostan varar i genomsnitt 12 dagar, men 25 % har hosta i 17 dagar eller mer
  • Bakteriell bihåleinflammation:
    • Pågår i mindre än 30 dagar
    • Nästäppa, ensidig smärta över bihåla, varigt slem från näsan, rutten lukt eller smak. Kan också ge hosta, eftersom det "droppar" från näsan och bak mot svalget
  • Astma:
    • Ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i bronkerna som vanligtvis uppträder hos barn och unga
    • Leder till anfall med andningssvårigheter. Eventuellt återkommande perioder med plågsam och långvarig hosta, andnöd och pipljud i bröstet
    • Kronisk hosta kan vara den enda manifestationen av astma hos upp till hälften av alla med astma. Hostan förvärras ofta av kyla och ansträngning och kan förvärras nattetid
  • Kronisk bronkit (KOL):
    • Oftast hos rökare eller före detta rökare. Förekomsten ökar fram mot 70-årsåldern
    • Ett tillstånd som utvecklar sig över tid med perioder med andningssvårigheter och hosta
    • Tillståndet förvärras vid luftvägsinfektioner
  • Lunginflammation:
    • Förekommer oftast hos äldre och personer med försvagat allmäntillstånd. Är i regel en bakterieinfektion
    • Ger slemhosta med gulgrönt eller rostbrunt slem, feber, försvagat allmäntillstånd, ofta andnöd, eventuellt smärtor vid andning
  • Kikhosta:
    • Ofta som epidemier. Det tar en till två veckor från smitta tills sjukdom uppstår
    • Kännetecknas av hosta som är ihållande i flera veckors tid och hostattacker, som slutar med typisk kikning
  • Läkemedelsbiverkning:
    • Gäller särskilt så kallade ACE-hämmare, som används vid hjärtsvikt, högt blodtryck och till patienter med diabetes
  • Nervös hosta:
    • Är en ovana, utan sjukdom i luftvägarna

Mer sällsynta orsaker

  • Främmande kropp i luftvägarna:
    • Kan förekomma hos barn eller mycket försvagade personer
    • Leder vanligtvis till plötsligt uppträdande hosta, andningssvårigheter och att vederbörande kan bli blå i ansiktet. Hos vissa kan det efter de första symtomen vara ett symtomfritt intervall, som pågår i allt från dagar till veckor. Därefter tilltagande andningssvårigheter
  • Återflöde av syra från mage till matstrupe (gastroesofageal reflux):
    • Kan uppstå i alla åldersgrupper, också hos små barn, men förekomsten ökar med åldern. Vanligt hos kvinnor efter flera graviditeter
    • Leder till refluxsymtom som hals- eller bröstbränna, sura uppstötningar, svidande smärtor i övre delen av magen och ibland sväljningssvårigheter. Är en viktig orsak till kronisk hosta
  • Dammlunga (pneumonokonios):
    • Sjukdomar, bland andra asbestos och silikos, med ansamling av oorganiskt damm i lungorna med inflammation och bildning av ärrvävnad. Drabbar personer som exponeras för damm, vanligen i sitt yrke
    • Symtom är i regel bara andningssvårigheter vid ansträngning, men det kan föreligga hosta och upphostningar av blodigt slem
  • Lungtuberkulos:
    • Är vanligt runt om i världen, men ovanligt i Sverige, ses oftast hos äldre och utlandsfödda
    • Symtomen är inte särskilt specifika, och tillståndet visar sig i form av kraftlöshet, viktminskning, nattliga svettningar, torr hosta och senare slemhosta
  • Lungcancer:
    • Är en ovanlig orsak till hosta men ska misstänkas vid långvarig hosta hos framför allt rökare eller där tecken på annan diagnos saknas
    • Utgör en tredjedel av alla cancerfall bland män och en fjärdedel av alla cancerfall bland kvinnor. Uppträder oftast hos personer som har rökt länge
    • Tidiga symtom kan vara hosta, andningssvårigheter, bröstsmärtor, blodiga upphostningar, dålig matlust och viktminskning
  • Cystisk fibros:
    • Kronisk lungsjukdom med andningsbesvär hos barn och unga, ibland flera fall i familjen
    • Bör misstänkas hos barn som har nedre luftvägsinfektioner påfallande ofta. Det kan samtidigt föreligga inflammation i bukspottkörteln, något som leder till fettglänsande kronisk diarré
  • Sarkoidos:
    • Är en akut eller kronisk inflammationssjukdom i kroppen som drabbar lungorna i 90 % av fallen. Sjukdomen debuterar ofta i 30–40-årsåldern
    • Sjukdomstecken kan vara kraftlöshet, feber, långvarig hosta utan förklaring, andningssvårigheter - eller så upptäcks tillståndet av en slump. Sarkoidos kan också ge symtom från hud, ögon, nerver, lever, njurar eller hjärta
  • Hjärtsvikt:
    • Uppträder i regel hos äldre människor
    • Akut hjärtsvikt:
      • Uppstår plötsligt och oväntat, ofta i samband med akut hjärtinfarkt. Det föreligger omfattande andningsbesvär, rosslande andning, hosta och skummande upphostningar
    • Kronisk hjärtsvikt:
      • Kännetecknas av andningsbesvär vid ansträngning, hosta, kraftlöshet, andningssvårigheter när patienten vilar i liggande ställning, anfall med nattliga andningsbesvär, viktökning på grund av ökad mängd vätska i kroppen
  • Utbuktningar på luftrör, bronkiektasier:
    • Är ett medfött eller förvärvat tillstånd
    • Ger tillfällig eller kronisk hosta, stora mängder upphostat slem, ökade mängder slem vid till exempel lägesändring

Vad kan man göra själv?

  • Det finns inte någon effektiv specifik symtomatisk behandling av själva hostan, utan behandlingen är beroende av hostans orsak.
  • Läkemedelsbehandling vid kortvarig hosta har mycket begränsad effekt.
  • Hostmedicin kan ibland dämpa besvärlig nattlig hosta, men ska inte ges till barn under ett år eller till patienter med lunginflammation.
  • Honung har visat sig vara något mer effektiv än ingen behandling eller placebo för att lindra nattlig hosta hos barn. Barn yngre än ett år rekommenderas inte honung på grund av risk för botulism.
  • Förskola/dagmamma:
    • Hosta är ett vanligt symtom vid förkylning och andra luftvägsinfektioner. Vid hosta utan feber kan barnet återgå till förskolan när allmäntillståndet tillåter det
    • Vid långvarig eller kraftig hosta bör barnet undersökas för bland annat kikhosta

När ska man söka läkare?

  • Hosta och nedsatt allmäntillstånd kräver läkarundersökning.
  • Långvarig hosta (flera veckor) bör påkalla läkarundersökning:
    • Observera att hosta vid akut bronkit, som oftast ej behöver behandling, varar i genomsnitt 12 dagar, men 25 % har hosta i 17 dagar eller mer

Vad gör läkaren?

Tar reda på sjukdomshistorien (anamnesen)

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har hostan pågått?
  • Är du förkyld?
  • Har du feber?
  • Har du någon känd sjukdom som kan förklara hostan?
  • Är hostan intensiv?
  • Varierar hostan över dygnet?
  • Är det torrhosta eller hosta med slem?
    • Om du hostar upp mycket slem, är det någon färg på slemmet?
  • Har du påfallande mycket hosta efter måltid, kaffe etc?
  • Hostar du mycket på natten?
  • Hostar du mycket på morgonen?
  • Finns det faktorer som utlöser hosta?
  • Kommer hostan särskilt vid ansträngning?
  • Är du andfådd?
  • Besväras du mycket av sura uppstötningar och halsbränna?
  • Utsätts du för mycket damm och gas?
  • Använder du läkemedel regelbundet?

Läkarundersökningen

  • Läkaren kommer att utföra en grundlig undersökning av lungorna. Detta genom att bland annat:
    • Kontrollera hur snabbt man andas, hur mycket man kämpar med andningen, om benen är svullna och om blodådrorna på halsen är utspända
    • Slå på ryggen för att eventuellt kunna påvisa förtätningar i lungorna
    • Lyssna på lungorna för att upptäcka konstiga ljud som kan tyda på lungsjukdom

Andra undersökningar

  • Oftast räcker sjukdomshistorien och läkarundersökningen för att komma fram till diagnosen.
  • Blodprover är, i vissa fall, aktuella för att upptäcka infektion eller annan underliggande sjukdom.
  • Röntgen av lungorna görs ibland.

Remiss till specialistsjukvård

  • Vid oklar diagnos eller bristfällig effekt av behandling, remitteras patienten till specialistsjukvård.
  • Om det finns tecken på allvarlig sjukdom kan patienten hänvisas till akutmottagning för direkt omhändertagande.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons