Andnöd hos vuxna, patientrådgivning

Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andnöd utgör 2–4 % av alla kontaktorsaker i primärvården. I detta symtomdokument kan du läsa mer om vanliga och ovanligare orsaker till andnöd, samt om när du bör kontakta läkare.

Uppdaterad den: 2013-01-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är andnöd?

  • Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andfåddhet eller ansträngd andhämtning är andra ord för samma sak. Inom vården kallas detta dyspné.

Förekomst

  • Andnöd är en vanlig orsak till att människor uppsöker läkare. I primärvården utgör andnöd 2–4 % av alla kontaktorsaker.
  • I befolkningsundersökningar anger 2–3 % att de någon gång har besvärats av andningssvårigheter.
  • Förekomsten av besvär kopplade till andnöd ökar med åldern.

Vad utlöser andnöd?

  • Om det av någon anledning uppstår syrebrist i kroppens celler leder det till att vi upplever andnöd och försöker att kompensera detta genom att andas snabbare och djupare.
  • Om det finns för lite syre i luften som vi andas in, får vi samma känsla av andfåddhet.
  • Syretillförseln till de röda blodkropparna sker i lungorna och de röda blodkropparna transporterar runt syret till kroppens celler. Med andra ord har både lungor och blodomlopp stor betydelse för syretillförseln.
  • Den vanligaste orsaken till syrebrist är lungsjukdomar. I över 70 % av fallen är det sjukdomar i lungor eller luftvägar som orsakar problem med andnöd. I cirka 20 % av fallen är orsaken sjukdomar i hjärtat eller kretsloppet. Vid blodbrist, det vill säga lågt blodvärde, är blodets förmåga att binda och transportera syre nedsatt, och följden blir andnöd.
  • Psykiska orsaker kan också utlösa en känsla av andnöd utan att det finns någon syrebrist. Vid ångest kan det vara omöjligt för den drabbade att skilja mellan andnöd på grund av syrebrist och den lufthunger som ångesten kan utlösa.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker:

  • Astma:
    • Uppträder oftast hos barn och ungdomar och yttrar sig som anfall med andningssvårigheter och andnöd, pipande andning och eventuellt plågsam och långvarig hosta
    • Tillståndet kan utlösas av allergi, ospecifik irritation och infektioner i luftvägarna, samt ansträngning och psykiska faktorer
  • Akut bronkit:
    • Är nästan alltid orsakad av virusinfektion och kan uppträda i samband med en oskyldig förkylning
    • Karakteriseras av intensiv hosta som håller i sig i mer än en vecka. Hostan är ofta först torr och irriterande för att senare övergå till slemhosta med upphostningar. Som regel blir man öm i hals och bröst
    • Vanligen har man låg feber, relativt gott allmäntillstånd och andningssvårigheter, som bara märks vid ansträngning
  • Lunginflammation:
    • Lunginflammation är en inflammation i lungblåsorna, det område i lungorna där syre från luften går över till de röda blodkropparna. Hos vuxna orsakas lunginflammation vanligen av bakterier
    • Tillståndet präglas av hosta, feber, oftast gröna/gula upphostningar och nedsatt allmäntillstånd
    • Infektionen leder till nedsatt syreupptag och kan medföra allt från lätt ansträngd andhämtning till mycket uttalade andningssvårigheter, beroende på lunginflammationens utbredning. De svåraste fallen kräver behandling på sjukhus
  • Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL):
    • Förekommer med ökande frekvens fram mot 70-årsåldern hos människor som röker eller har rökt, eller eventuellt hos personer som har varit utsatta för luftföroreningar under lång tid
    • KOL är ett tillstånd som orsakar kronisk hosta och med tiden ökande andningssvårigheter. KOL-patienter är särskilt utsatta för episoder med bronkit eller lunginflammation och under sådana perioder blir andningen betydligt mer ansträngd
  • Hjärtsvikt, akut eller kronisk:
    • Förekommer hos patienter med känd hjärtsjukdom och nedsatt pumpfunktion hos hjärtat. Graden av andnöd varierar med graden av hjärtskada
    • Tillståndet kräver noggrann läkemedelsbehandling och kan ibland förvärras snabbt med vätskeansamling i lungorna och betydande andningssvårigheter
    • Besvären varierar från andnöd bara vid ansträngning till andnöd även i vila. En del upplever andnöd när de ligger på rygg. Svullna ben är vanligt
  • Blodpropp i lungorna, lungemboli:
    • Tillståndet uppstår oftast efter en operation, vid långvarigt sängläge eller i samband med förlossning. Risken är också något förhöjd hos kvinnor som äter p-piller. Ofta finns det samtidigt en blodpropp i ett av benen
    • Symtomens svårighetsgrad beror på blodproppens storlek – från måttlig andnöd, hosta och övergående bröstsmärta till plötsligt insättande kraftiga bröstsmärtor, uttalad andnöd, blodiga upphostningar, blåfärgade läppar och utveckling av chock
  • Lungkollaps, pneumothorax:
    • Kan uppstå efter skada eller ibland utan orsak, oftast hos unga, smala män
    • Tillståndet uppstår akut, från ena sekunden till den andra, och ger stickande, andningsberoende bröstsmärta och andnöd
  • Oregelbunden hjärtrytm:
    • Tillståndet kan bero på en rad underliggande sjukdomar, oftast förmaksflimmer
    • Ibland kan tillståndet medföra andnöd, bröstsmärtor och yrsel. En del besväras i vila medan andra bara upplever besvär vid fysisk ansträngning
  • Lågt blodvärde, anemi:
    • Kan bero på blodförlust, nedsatt produktion eller ökad förbrukning av röda blodkroppar
    • Symtomen och fynden varierar med graden av blodbrist och hur snabbt blodbristen har utvecklats
    • Lågt blodvärde kan ge symtom som kraftlöshet, trötthet, nedsatt fysisk kapacitet, öronsus, hjärtklappning, blekhet – och andnöd
  • Hyperventilation, ångestneuros:
    • Förekommer ofta vid psykiska påfrestningar, oro och ängslan
    • Upplevs som syrebrist och leder till att man gradvis ökar andningsdjupet och andningshastigheten och ofta kippar efter luft. Hyperventilation leder till förändringar i blodet som förstärker känslan av andnöd
    • Sådana anfall kan också utlösas helt akut och medför ofta förstärkt ångest och en rad kroppsliga besvär som muntorrhet, stickningar och domningar i fingrar, händer, ben och på läpparna, och kan även leda till kortvariga ryckningar och svimning
    • Anfallen är helt ofarliga men mycket skrämmande

Sällsynta orsaker:

  • Lungsäcksinflammation, pleurit:
    • Akut inflammation i lungsäcken, som oftast är en komplikation till lunginflammation
    • Ger en avgränsad, skarp och sporadisk smärta som förvärras vid hosta, nysning och inandning
  • Alfa-1-antitrypsinbrist:
    • Alfa-1-trypsin är ett protein som är nödvändigt för att behålla en normal struktur i de små lungblåsorna, alveolerna. Brist på detta enzym ökar risken för att utveckla lungemfysem
    • Emfysem, när väggarna mellan lungblåsorna förstörs och bildar större håligheter, uppträder vid KOL. Även små ansträngningar kan utlösa andnöd, och med tiden kan man besväras av andnöd även i vila. Syretransporten från lungorna till blodet försämras, vilket leder till andnöd
    • Symtomen kan uppträda redan i 30–40-årsåldern medan "vanlig" KOL ofta kommer något senare i livet
  • Lungcancer:
    • Förekommer främst hos människor som har rökt under lång tid
    • Tidiga symtom kan vara ihållande hosta, andnöd, bröstsmärtor, blodiga upphostningar, nedsatt aptit och viktminskning
  • Sarkoidos:
    • En kronisk, inflammatorisk sjukdom som främst drabbar lungorna. Sjukdomen debuterar ofta i 30–40-årsåldern
    • Kan ge symtom som kraftlöshet, feber, oförklarlig långvarig hosta och andnöd – ibland är symtomen mycket lindriga
    • Kan även angripa andra organ som hud, ögon, perifera nerver, lever, njurar eller hjärta
  • Pneumokonios:
    • En kronisk lungsjukdom som beror på inandning av koldamm och oorganiska ämnen, som exempelvis stendamm
    • Tillståndet är vanligen symtomfritt till dess att lungskadan är så utbredd att lungfunktionen försämras med hosta och andnöd som följd
  • Nedsatt rörlighet i bröstkorgen:
    • På grund av försvagad muskulatur, eventuellt stelhet och felställningar i ryggens mittparti
    • Myastenia gravis eller andra neurologiska sjukdomar kan leda till att de muskler som används vid andningen försvagas
    • Ankyloserande spondylit leder i några fall till att ryggraden och revbenen blir helt stela med försämrad andningsfunktion som följ
    • Skador eller felställningar i bröstkorgen

När bör jag kontakta läkare?

  • Andningssvårigheter som uppstår hastigt bör snarast undersökas av läkare.
  • Andningssvårigheter som tilltar över tid bör också undersökas av läkare.
  • Vid känd astma eller KOL brukar läkaren och patienten tillsammans göra upp en plan som visar vad patienten själv kan göra och när läkare bör kontaktas vid tilltagande andnöd.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Vad tror du är orsaken?
  • Kom andningssvårigheterna akut eller gradvis?
  • Hur länge har du haft problem?
  • Har du ihållande andnöd eller kommer den i form av anfall?
  • Har du andningssvårigheter på natten eller när du ligger till sängs?
  • Har du andningssvårigheter vid ansträngning?
  • Har du hosta, mycket slem i bröstet, smärta eller feber?
  • Vad utlöser besvären?
  • Röker du?
  • Har du eller har du haft ett yrke som har inneburit exponering för damm och gaser?
  • Kan det finnas något i hemmet som du reagerar på: djur, växter, damm, gaser och så vidare?
  • Finns det någon i familjen som har en lungsjukdom?

Läkarundersökningen

  • Läkaren gör en fullständig undersökning som omfattar kontroll av lungor, hjärtat, cirkulationen och blodtrycket, och ser efter om benen är svullna.

Andra undersökningar

  • Det kan vara aktuellt att ta olika blodprover, av vilka blodvärdet är det viktigaste.
  • Det kan vara aktuellt med lungfunktionsmätningar.
  • EKG kan vara till hjälp för att ta reda på om du har en hjärtsjukdom.
  • Lungröntgen är aktuellt om orsaken till andnöden är oklar.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Vid akuta anfall av andningssvårigheter är det ofta nödvändigt med inläggning på sjukhus. Det är graden av andningssvårigheter och allmäntillståndet som avgör om inläggning på sjukhus krävs eller om det går att behandla tillståndet i hemmet.
  • Du remitteras till specialist om diagnosen är oklar, om behandlingen du får inte hjälper, eller om tillståndet kräver mer omfattande undersökningar eller behandlingar.

Annons
Annons
Annons