Astma, en översikt

Vad är astma?

Astma är en sjukdom med en kronisk inflammation i luftvägarna som gör att luftvägarna reagerar genom att dra ihop musklerna i de mindre luftvägarna om de irriteras. Det kan till exempel vara allergier, kall luft eller föroreningar i luften. Till följd så blir luftrören trånga vilket den sjuke upplever som andfåddhet. Det bildas dessutom ofta onormala mängder slem, något som förstärker problemet. Typiskt för astma är att graden av trångheten i luftrören inte är konstant, utan varierar över tid. Den tilltar om luftrören blir irriterade och blir bättre när man tar bort den utlösande faktorn eller genom att tillföra mediciner.

Astma är en sjukdom som kan uppträda i alla åldrar – från spädbarnsåldern till pensionsåldern. Förekomsten av astma ökar. Astma beräknas förekomma hos en av tio personer i Sverige. Astma uppstår oftast i småbarnsåldern.

Symtom

Typiska symtom är perioder med hosta, särskilt nattlig hosta, tung andning, trånghetskänsla i bröstet och pipande ljud i bröstet. Oftast upplever personer med astma själva att graden av trångheten varierar. Under bra perioder kan man vara helt symtomfri medan trångheten kan tillta om man utsätts för kall luft, rök, luftvägsinfektioner eller saker man är allergisk mot. 

Vanliga faktorer som utlöser astma eller försämrar astma är:

• Ämnen som barnet är allergisk emot, såsom husdammskvalster, katt, hund, häst och pollen.
• Luftvägsinfektioner, såsom förkylningar, virusinfektioner som sätter sig på luftrören längre ned (såsom RSV-virus), öroninflammationer, bihåleinflammation och lunginflammation.
• Irriterande gaser/rök, ansträngning, kall och/eller varm luft och torr luft.
• Läkemedel, såsom antiinflammatoriska läkemedel
• Menstruation och perioden före menstruationen, under graviditet och under menopausen.
• Nedstämdhet, långvarig stress och fysisk våld. 

Orsak

Den precisa orsaken till astma är inte klarlagd, men man tror att det är en kombination av medfödda faktorer, miljöfaktorer och infektioner.

När slemhinnan förtjockas (som i näsan vid förkylning) och muskellagret i luftvägarna drar sig samman uppstår trånga luftrör. Samtidigt bildas det oftast för mycket slem som samlar sig i luftvägarna som försämrar luftflödet.

Risken för att utveckla astma är större om det finns tecken på allergi, eksem, om man har utsatts för tobaksprodukter under graviditet, vissa virusinfektioner, övervikt och om man kommer i kontakt med ämnen vid arbete (yrkesbetingad astma) som kan irritera luftrören, såsom byggmaterial, gaser och kemikalier. Allergi mot födoämnen är sällan orsaken till astma, men däremot kan patienter som har födoämnesallergi en högre risk för allvarliga astmaanfall. 

Diagnos

Beskrivningen av symtomen ger ofta tillräcklig information för att misstänka eller ställa diagnosen astma. Ofta hittas inga tecken på astma när man undersöks, men i vissa fall kan man höra pipande ljud i lungorna. Vid kraftig astma kan man vara allmänpåverkad med hög andningsfrekvens, svårigheter att prata i fullständiga meningar och kraftig trötthet.

Diagnosen kan bekräftas genom att försöka hitta tecken på att luftflödet är påverkat av sjukdomen. Den bästa metoden är spirometri. Man använder då med en speciell apparat som kallas spirometer som är kopplad till en dator, som mäter hur snabbt man kan andas ut och tömma lungorna. Det är en metod som inte ger smärta eller obehag, men man måste förstå instruktionerna och klara av att andas ut kraftigt och länge. Om man inte lyckas med spirometri kan man bekräfta astma genom att använda en PEF-mätare, som mäter hur snabb den maximala utandningen är. Om värdena varierar kraftigt kan man tolka det som astma. Sjukvårdspersonalen kan ge information och instruktioner på hur man utför PEF-mätning. Hos vissa är det svårt att göra spirometri eller PEF-mätning. Diagnosen bygger då på sjukhistorien, kroppsundersökning och effekt av given behandling.

Det är viktigt att tänka på andra orsaker till symtomen som kan ge hosta och andningsbesvär. Exempel kan vara andra sjukdomar i lungorna eller i halsen. Oftast ger sjukhistorien och kroppsundersökningen tillräcklig information för att utesluta andra sjukdomar.

Behandling

Målet med astmabehandlingen är att man inte har några besvär, kan vara fysiskt aktiv utan begränsningar, att man förebygger försämringar i astma och att behandlingen inte ska ge några biverkningar. Man bör få information om sjukdomen så att man själv kan styra behandlingen.

Det finns flera saker som man själv kan göra för att förbättra situationen:

• Undvika att utsätta sig för faktorer som kan utlösa ett astmaanfall. Det kan till exempel vara cigarettrök, kall luft, husdjur eller pollen.
• Fysisk aktivitet förbättrar lungfunktionen och regelbunden träning är därför viktig.
• Få en personlig behandlingsplan med instruktioner om hur man ska göra när astman blir sämre.

Läkemedelsbehandlingen av astma består huvudsakligen av två typer av läkemedel:

• Inflammationsdämpande:
  • Glukokortikoider, kortison, i pulver eller sprejform för inandning/inhalation. De har inflammationsdämpande och förebyggande effekt mot anfall. Sådana läkemedel har en långsamt insättande effekt
  • Antileukotriener som man tar via munnen hämmar effekten av leukotriener som har en betydelse vid inflammationen både vid astma. Då leukotrienproduktionen ej påverkas nämnvärt av kortisonbehandling, kan båda behandlingsprinciperna komplettera varandra
• Luftrörsvidgande:
  • Beta-2-stimulerare tas som sprej eller pulverinhalator för inandning/inhalation. De har en avslappnande effekt på musklerna i luftvägarna och därmed blir det lättare för luften att passera. Det finns kortverkande som varar några timmar samt långverkande med effekt från 12 till över 24 timmar. Effekten hos de kortverkande luftrörsvidgande kommer in några minuter medan det varierar mellan olika långverkande från snabbt insättande till mer långsamt insättande effekt
  • En annan typ av luftrörsvidgande medicin är de så kallade antikolinergiska preparaten. De används inte särskilt ofta vid astma men kan tas vid allvarlig astma

Vid mycket lindrig astma med symtom någon enstaka gång per vecka, kan det räcka med att ta läkemedel när man symtom. I så fall rekommenderas luftrörsvidgande tillsammans med kortisoninhalation som tas vid besvär. Om man har symtom oftare rekommenderas kontinuerlig behandling med inflammationsdämpande, som ofta kombineras med kort- eller långtidsverkande luftrörsvidgande eller antileukotriener. Behandling av inflammation i nässlemhinnan är viktig, och nässprej med kortison kan användas. Vid allvarliga astmaanfall ges även kortison i tablettform och i dessa fall är det ofta nödvändigt med sjukhusinläggning.

Prognos

Det är viktigt med noggrann och regelbunden uppföljning av astma. Ofta rekommenderas nya lungfunktionsmätningar varje år, och oftare om astman inte är under kontroll. 

Barn med astma

Barn med förkylningsastma har en god prognos, och hos de flesta växer astman bort. Även barn med lätt astma har en god prognos och hos de flesta finns inga eller bara lätta astmabesvär kvar i vuxen ålder. Hos barn med måttlig eller svår astma finns däremot en hög risk att astmasymtomen kvarstår i vuxen ålder. Lyckligtvis finns effektiv behandling mot astma och de flesta med astma har därmed ett liv som inte påverkas av astma.

Vuxna och ungdomar med astma

Graden av astma brukar inte ändra sig så mycket som vuxen. Med behandling kan nästan alla med astma ha ett liv som inte påverkas av astma.