Fakta | Barn

Hälta hos barn, patientrådgivning

Hälta hos barn har oftast en ofarlig orsak, men i vissa fall kan det behövas snabb behandling.

Uppdaterad den: 2019-01-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är hälta?

Hälta innebär att man vid gång minskar belastningen på ett skadat ben (nedre extremitet) så att den fas då benet belastas förkortas och den fas då benet flyttas framåt förlängs. Den vanligaste orsaken till hälta är smärta som ofta har uppstått på förhållandevis kort tid. Man kan även halta utan att det beror på smärta. Då rör det sig ofta om en muskelsvaghet eller deformitet i benet.

Hälta hos barn

De allra flesta fallen av hälta hos barn har en tillfällig och ofarlig orsak. Men hälta hos barn kan också i vissa fall bero på sjukdom som kräver snabb behandling. Hälta kan härröra från ryggen, bäckenet, höfterna, knälederna, andra leder i benen samt från muskulaturen. Tillståndet kan bero på skada, infektion, inflammation, medfödd skada, skada på nerver och muskulatur, tumör och utvecklingsstörning. Många gånger är det svårt att hitta orsaken till hältan. Detta gäller särskilt besvär i höftleden som kan ge smärta i låret eller knäet.

Viktiga orsaker till hälta hos barn

De flesta diagnoserna nedan är ovanliga, men vissa behöver snabb behandling. Därför är det viktigt att man tar kontakt med vården när ett barn haltar.

Annons
Annons

Hos barn i alla åldersgrupper

  • Höftledsinflammation (coxitis simplex):
    • Är relativt vanligt hos barn mellan 3–8 år och går ofta helt över efter 7–10 dagar
    • Är en tillfällig inflammation i höftleden, och har ofta samband med genomgången virusinfektion ("höftsnuva")
    • Barnet insjuknar relativt snabbt. Barnet kan beskriva smärta i ben, höft och knä. Höften är som regel rörlig men stelare än på den friska sidan. Barnet haltar ofta. 
  • Bakteriell ledinflammation (septisk artrit):
    • Ett relativt sällsynt tillstånd där barnet verkar sjukt, allmäntillståndet är påverkat och barnet kan oftast inte gå
    • Tillståndet kräver snabb behandling på sjukhus för att förhindra bestående skador i höftleden
  • Beninflammation (osteomyelit):
    • Är en bakterieinfektion i benvävnad och benmärg och inte helt ovanligt
    • Akut sjukdomsbild med feber, frossa, påverkat allmäntillstånd och bensmärta
    • Tillståndet kräver antibiotikabehandling på sjukhus och ofta även kirurgisk behandling, dränering
  • Stressfraktur:
    • Inte särskilt vanligt hos små barn. Vanligare hos pojkar och flickor som är mycket idrottsaktiva
    • Stressfrakturer uppstår oftast i benen och beror på långvarig och upprepad belastning
    • Smärtan debuterar relativt akut utan tidigare skada, är stark och förvärras vid belastning
  • Tumörer i ben eller bindväv:
    • Är mycket sällsynt hos barn
    • Debutsymtom kan vara smärta och hälta i de fall tumören sitter i benet
    • En sådan diagnos kan övervägas om smärta och hälta inte går över
  • Leukemi:
    • Blodcancer drabbar cirka 70–80 barn under 15 år i Sverige varje år
    • Tillståndet yttrar sig vanligtvis i form av ökad trötthet och kraftlöshet
    • Hos ett fåtal kan tidiga symtom vara smärta och svullnad i ben och leder med eventuell hälta
  • Cerebral pares:
    • Förekommer hos cirka 2 av 1 000 barn
    • Ett samlingsnamn för en rad rörelsehinder som beror på en hjärnskada som uppstått innan hjärnan är färdigutvecklad
    • Tillståndet upptäcks vanligtvis under barnets första 12–18 månader med undantag för de lindrigaste formerna

Ålder 1–3 år

  • Underbensbrott:
    • Uppträder ofta hos små barn som redan går lite ostadigt
    • Kan inträffa då barnet ramlar samtidigt som underbenet vrids så att en fraktur uppstår i nedre delen av underbenet
    • Snart därefter börjar barnet halta eller vill inte stödja på benet
  • Höftledsdysplasi:
    • Relativt sällsynt eftersom tillståndet vanligtvis uppmärksammas vid undersökningarna direkt efter förlossningen
    • Försenad utveckling, försenad gångstart, smärtfri hälta
  • Benlängdsskillnad:
    • Relativt vanligt tillstånd
    • Kan bero på att det ena benet är kortare än det andra, eventuellt snedhet i bäckenet eller höfterna

Barn 4–10 år

  • Legg-Calvé-Perthes sjukdom:
    • Inte helt ovanligt hos pojkar
    • Höftledskulan luckras upp och deformeras på grund av en tillfälligt nedsatt blodcirkulation. Tillståndet kan medföra slitage (artros) senare i livet
    • Avlastning av benet minskar smärtorna och sannolikt även risken för framtida men. Tidig läkarkontakt är viktig
  • Barnreumatism:
    • Cirka 250 barn får reumatism i Sverige varje år, något fler flickor än pojkar
    • Symtomen kan utvecklas långsamt och debuterar ofta i knäleden
    • Morgonstelhet och hälta är vanligt, smärtan är ofta mindre uttalad

Barn och ungdomar 11–16 år

  • Epifysiolys:
    • Är det vanligaste höftledsproblemet i den här åldersgruppen
    • En förskjutning, glidning, av höftledskulan (lårbenshuvudet) i förhållande till lårbenshalsen vid tillväxtzonen (epifysen)
    • Kräver snabb behandling så att skadan på höftleden kan begränsas
  • Osgood-Schlatters sjukdom:
    • Ett relativt vanligt tillstånd hos fysiskt aktiva pojkar i åldrarna 10–15 år
    • Inflammation i senfästet nedanför knäskålen
  • Överbelastningsskador:
    • Seninflammation är inte ovanligt hos barn som utsätts för ensidig belastning i någon form

När bör man kontakta läkare?

Vid förhållandevis snabbt uppkommen hälta utan någon uppenbar orsak bör barnet undersökas snarast.

Vad gör läkaren?

Anamnes

Läkaren tar en noggrann anamnes. Tänk därför igenom följande problemställningar:

  • Debut:
    • Hur och när startade det?
    • Smärtor?
  • Hur har tillståndet utvecklats:
    • Sämre, bättre, oförändrat?
  • Lokalisering av smärta:
    • Större barn kan tala om var det gör ont men "referred pain" ("överförd smärta") kan föreligga. Det vanligaste exemplet på överförd smärta är att barnet har ont i ett knä när orsaken till det onda sitter i höften
    • Föredrar det lilla barnet att krypa eller gå på knäna?
  • Feber?
    • Tyder på infektion eller inflammatoriskt tillstånd
  • Allmän sjukdomskänsla?
    • Föreligger systemsjukdom?
  • Dygnsvariation?
    • Besvär främst på morgonen tyder på reumatisk sjukdom
    • Nattliga smärtor är ett allvarligt tecken och kräver snabb utredning
  • Har barnet nyligen haft andra sjukdomar?
    • Övre luftvägsinfektion?
  • Familjeanamnes:
    • Föreligger ärftlig reumatisk eller neuromuskulär sjukdom?
  • Försenad motorisk utveckling?
    • Cerebral pares?

Fysiologisk undersökning

  • Läkaren gör en noggrann undersökning av rygg och ben.
  • Läkaren observerar barnets gång.
  • Läkaren undersöker rörligheten i lederna.
  • Läkaren kontrollerar att det inte finns tecken på neurologisk sjukdom.

Andra undersökningar

  • Blodprover kan vara aktuella.
  • Röntgenundersökning görs nästan alltid om inte smärtorna går över efter några dagar till en vecka. Ibland utförs även andra bilddiagnostiska undersökningar, såsom ultraljudsundersökning.

När remitterar läkaren till specialist/sjukhus?

  • Vid oklar diagnos.
  • Vid konstaterad sjukdom som kräver specialistbehandling.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons