Fakta | Barn

Utslag och feber hos små barn, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2018-02-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är utslag med feber hos små barn?

  • Med små barn menar vi här först och främst förskolebarn.
  • Utslag med feber beror vanligtvis på en infektionssjukdom, som oftast orsakas av virus.

Olika typer av utslag

  • Utslag med små blåsor:
    • Kallas på fackspråk vesikel.
    • Som det framgår av namnet, handlar det om små, vätskefyllda utslag. Utslagen kan vara spridda, eller de kan vara tätt grupperade tillsammans.
  • Små, röda prickar:
    • Kallas på fackspråk macula.
    • Det är små, röda prickar som ligger på samma nivå som huden i övrigt.
  • Små upphöjningar:
    • Kallas på fackspråk papel.
    • Det är små, röda prickar – upphöjningar – som höjer sig över hudens nivå.
  • Rödflammigt utslag:
    • Kallas på fackspråk erytem
    • Det är större hudområden från en centimeter och uppåt som blir likformigt röda

Vad är orsaken till utslag med feber hos små barn?

Vanliga orsaker

  • Vattkoppor:
    • Utslag som kommer i ansiktet och på kroppen först, senare på armar och ben. Utslaget är först upphöjda (papler), efter hand blir det små blåsor (vesiklar). Upphöjningar och blåsor kan förekomma samtidigt nära varandra.
    • Allmäntillståndet är i regel lite påverkat, men barnet kan besväras av klåda.
  • Höstblåsor (coxsackieinfektion):
    • Utslag med små blåsor i munnen och på tungan. Samtidigt, eller strax därefter, utvecklas i regel ömma blåsor på handryggen och eventuellt i handflatorna. Cirka en tredjedel utvecklar även utslag på fötterna och i sätesregionen.
    • Blåsorna på huden är mindre än 5 mm, omgivna av en smal, röd ring. I munnen finns det färre små blåsor, och de är ofta större.
    • Barnet har i regel nedsatt allmäntillstånd och matlust.
    • Blåsorna kan brista plötsligt och bilda små sår.
  • Herpesinfektion i munnen:
    • Utslag på läppar, tandkött och tunga, små sår eller blåsor. Ofta sveda och brännande känsla innan utslaget kommer.
    • Barnet är i regel feberfritt.
    • En variant av detta ger mycket öm hals och feber (herpangina).
  • Fjärde barnsjukdomen (exanthema subitum), kallas även tredagarsfeber:
    • Förekommer hos barn under tre år.
    • Feber, snuva, hosta, huvudvärk och magsmärtor i tre till fyra dagar innan febern försvinner. Utslaget kommer en till två dagar senare när barnet är feberfritt.
    • Utslagen består av små blekröda fläckar (makulära utslag) och försvinner inom ett till två dygn. Utslaget är ofta blekt och kan vara svårt att upptäcka.
  • Femte barnsjukdomen (erythema infectiosum):
    Rödflammig kind vid femte barnsjukdomen
    • Förekommer oftast i åldersgruppen 5–15 år.
    • Kan ibland föregås av två till tre dagar med huvudvärk, feber, öm hals, klåda och/eller hosta.
    • Börjar med rödflammiga kinder. Efter hand kan det komma ett utslag som flyter samman på kroppen. Det kan förekomma lite klåda men sällan feber.
  • Svinkoppor (impetigo):
    • Smittsam bakterieinfektion som oftast drabbar barn mellan två och sex år. Kan uppträda som epidemier i förskolor.
    • Infektionen orsakar sår som täcks med honungsgula skorpor. Om man klöser bort skorpan, sipprar gul vätska ut. Oftast lokaliserat till ansikte och händer.
    • Svinkoppor ger sällan feber.
  • Scharlakansfeber
    • Förekommer oftast bland barn i åldern 5 till 15 år.
    • Små makulopapulösa element ("upphöjda, gåshud"), "smultrontunga", halsfluss.
    • Ofta är barnet rödflammigt i ansiktet, men blek runt munnen. I övrigt är utslagen framträdande i nacken, armhålorna, skrevet och hudvecken.
    • Barnet fjällar på händer och fötter efter genomgången infektion.

Mer sällsynta orsaker

  • Mässling:
    Barn med mässling
    • På grund av att de allra flesta barn vaccineras har detta blivit en sällsynt sjukdom. Vissa föräldrar, såsom antroposofer och somalier, vägrar dock låta vaccinera sina barn vilket resulterat i svåra lokala utbrott av mässling.
    • Utslagen börjar på öron och hals, och breder sedan ut sig över hela kroppen inom två till tre dagar. Utslaget är ljust makulärt, senare mörkare och makulopapulöst som flyter samman.
    • Sjukdomen följs av ögonkatarr, hosta, snuva och allmäntillståndet är relativt dåligt.
  • Röda hund, sällsynt tack vare allmän vaccination.
    • Förekommer oftast hos större barn. Lindriga allmänsymtom, inte alltid feber.
    • Små ljusröda fläckar (makulära utslag) som börjar i ansiktet en till fyra dagar efter symtomdebuten, utslagen flyttar sig ofta från ansikte till kropp och till armar och ben.
  • Smittsam hjärnhinneinflammation:
    • Är ett sällsynt men mycket allvarligt tillstånd. Bör övervägas vid alla oklara tillstånd med akut påverkat allmäntillstånd, utslag och feber – barnet ser sjukt ut.
    • Debutsymtomen kan variera med huvudvärk, feber, påverkat allmäntillstånd, små hudblödningar och lokal smärta.
    • Fynden varierar med allvarlighetsgrad: Barnet kan verka slött, verka trögt, apatiskt. Det klarar inte att böja huvudet framåt så att hakan når ner till bröstet.
  • Henoch-Schönleins purpura:
    • Sällsynt tillstånd.
    • Den sjuka har ofta haft en övre luftvägsinfektion strax innan.
    • Tillståndet kan börja akut och utveckla sig under veckor eller månader.
    • Börjar oftast med ljusröda lätt upphöjda utslag som bleknar om man trycker på dem. Utslaget kan efterhand övergå till små hudblödningar. Utslagen visar sig oftast först på fötterna och breder sedan ut sig uppåt.

Vad kan man göra själv?

  • De flesta fall av utslag och feber beror på virusinfektioner. Det betyder att det inte finns effektiva läkemedel mot sjukdomen, och sjukdomen bör gå över av sig själv.
  • Under den kalla årstiden bör barnet hållas inne, men det kan vara uppe och leka så mycket det orkar. Vid feber och allmän obehagskänsla kan barnet få ibuprofen eller paracetamol.
  • Under sjukdomsfasen och en till tre dagar efter tillfrisknandet bör barnet hållas hemma från förskolan.

Feber

  • Om barnet plågas av febern kan man ge febernedsättande medel. Paracetamol rekommenderas i första hand. Instruktionen på förpackningen ska följas noga. Barnet blir inte snabbare friskt om det får febernedsättande medel. Om barnet mår bra är inte febernedsättande medel nödvändiga.
  • Vid hög feber är det viktigt att se till att barnet inte blir för varmt. Barn har inte samma förmåga till värmereglering som vuxna och det kan därför vara nödvändigt att klä av barnet något så att temperaturen inte blir för hög. Rumstemperaturen bör vara sval.
  • Ge barnet rikligt med dryck.
  • Vid hög feber bör barnet ses till flera gånger under natten och allmäntillståndet bör observeras om barnet har utslag och kräks.

Nackstelhet?

  • Ett mycket viktigt tecken vid hjärnhinneinflammation är stel nacke. Detta kan man undersöka på följande sätt:
    • Små barn: Kan undersökas genom att man lägger en hand bakom huvudet och lyfter när barnet ligger på rygg och slappnar av helt.
    • Större barn: Kan undersökas genom att be dem se på naveln, lägga hakan på bröstet eller sätta sig upp i sängen och lägga hakan på knäna. Om barnet är stelt i nacken ska läkare kontaktas.

När ska man söka läkarhjälp?

  • Om barnet verkar sjukt med klart nedsatt allmäntillstånd, är slappt och vill bara ligga, bör barnet undersökas av läkare.
  • Vid osäkerhet om diagnosen kan det vara bra att få en läkares diagnos.
  • Vid misstanke om hjärnhinneinflammation bör läkare kontaktas snarast.
  • Vid misstanke om scharlakansfeber bör läkare kontaktas innan sjukdomen behandlas med penicillin.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa

  • Hur länge har barnet varit sjukt?
  • Var barnet sjukt innan utslaget kom?
  • Hur snabbt kom utslaget?
  • Var började utslaget?
  • Kom utslaget efter att febern gått ner?
  • Hur är allmäntillståndet? Orkar barnet leka?
  • Vad är barnets temperatur?
  • Är barnet vaccinerat mot barnsjukdomar?

Läkarundersökningen

  • Läkaren kommer att bedöma barnets allmäntillstånd – ser barnet påfallande sjukt ut? Finns det feber eller tecken på uttorkning?
  • Läkaren kommer att undersöka utslagen. Vid misstanke om smittsam hjärnhinneinflammation kommer läkaren att kontrollera om det föreligger hudblödningar.

Andra undersökningar

  • I vissa fall tar läkaren blodprovet CRP. Starkt förhöjt CRP tyder på bakterieinfektion och kan betyda att barnet bör behandlas med antibiotika.
  • Vid misstanke om halsfluss (scharlakansfeber) tas bakterieprov från halsen.
  • Bara undantagsvis tas blodprov för att kontrollera vilket virus som är orsak till sjukdomen.

Remiss till specialist

  • Vid tecken på allvarlig sjukdom – hjärnhinneinflammation – läggs barnet in på sjukhus.

Annons
Annons
Annons