Fakta | Barn

Krampanfall hos barn, patientrådgivning

Krampanfall är en spänning i muskulaturen och är ofta ett tecken på en underliggande sjukdom.

Uppdaterad den: 2012-10-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om dina rättigheter här!

Vad är krampanfall?

  • Krampanfallen kan delas in i två olika grupper:
    • Fokala – vilket innebär att anfallen rör en viss muskelgrupp eller kroppsdel
    • Generaliserade – vilket innebär att anfallen omfattar all muskulatur samt medvetslöshet
  • Olika typer av krampanfall:
    • Toniska kramper är en ofrivillig, ihållande och kraftig muskelsammandragning
    • Kloniska kramper är ett ofrivilligt, rytmiskt växlande mellan kraftiga muskelsammandragningar och avslappning. Det finns även tillstånd som endast varar i ett par sekunder och som inte åtföljs av synliga muskelsammandragningar (frånvaroepisoder, absenser, petit mal)
  • Förekomst:
    • Ofarliga kramptillstånd som affektkramper och feberkramper är vanliga bland barn

Vad är orsaken till krampanfall?

Vanliga orsaker

  • Feberkramper:
    • Feberkramper är den vanligaste orsaken till kramper hos barn mellan sex månader och fem år
    • De uppträder efter snabbt stigande feber, varar i max tio minuter och är generaliserade
    • Det avgörande är hur snabbt febern stiger, inte hur hög febern blir
  • Affektkramper:
    • Affektkramper debuterar i regel under det första eller andra levnadsåret
    • Anfallen återkommer mer eller mindre ofta under några månader eller år fram till två- till fyraårsåldern
    • Anfallen utlöses oftast av smärta, rädsla eller upprördhet
    • Det skiljer mellan två olika typer av affektanfall:
      • Cyanotiska anfall:
        • Barnet skriker sig blå i ansiktet och blir okontaktbart i ett par sekunder. En del får kortvariga kloniska ryckningar i slutet av anfallet. Anfallen uppträder vanligtvis mellan 6 och 18 månaders ålder
      • Bleka anfall:
        • Barnet försöker att skrika, men skriket uteblir tillfälligt, barnet blir blekt, får övergående apné (andningsuppehåll) och ofta synkope (svimmning) som avslutas med kortvariga kloniska ryckningar som vid cyanotiska anfall
  • Epilepsi:
    • Epilepsi är den vanligaste orsaken efter fem års ålder
    • Anfallen utgörs av plötsliga rörelsemässiga (motoriska), känslomässiga (sensoriska) eller psykiska fenomen som orsakas av en tillfällig funktionsstörning i delar av hjärnan eller hela hjärnan
    • Anfallen varierar från person till person, men de är oftast av samma typ varje gång för en och samma patient
  • Kikhosta:
    • Barnet "kiknar", har svårt att få luft och kan uppvisa krampliknande rörelser

Sällsynta orsaker

  • Migrän:
    • Sällsynt orsak
    • Det finns migränformer som kan utlösa krampanfall
  • Hjärnhinneinflammation:
    • Förhållandevis sällsynt tillstånd
    • Karaktäriseras av hög feber, nack- och ryggstelhet, allmänpåverkan
    • Kan ge krampanfall
  • Hjärntumör:
    • Sällsynt orsak
    • Tumörer i hjärnan hos barn växer ofta långsamt
    • Symtomen är vaga under lång tid, men krampanfall kan vara ett tidigt tecken
  • Nattskräck, pavor nocturnus:
    • Nattskräck, sömnterror
    • Vanligast hos barn (yngre pojkar)
    • Ångestanfall under sömnen med uppvaknande och skrik
    • Rädsla, svettningar, snabb puls, förvirring i flera minuter – personen minns sedan ingenting av händelsen
  • Simulerade krampanfall.

Rabatter för dig som blir prenumerant på Netdoktors nyhetsbrev: Just nu 20% rabatt på värmedynan Heather. Läs mer och ta del av erbjudandet här »

Vad kan man göra själv?

  • Vid misstanke om feberkramper är det bra att klä av barnet och ge febernedsättande medicin.
  • Affektkramper är ofarliga och behöver inte behandlas.
  • Vid okontrollerade kramper är det bra att se till att barnet inte skadar sig. Försök inte att sätta något i munnen på barnet.
  • Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och framträdande symtom bör du kontakta läkare.

När ska man söka vård?

  • Affektkramper:
    • Behöver inte bedömas om diagnosen är säker
  • Feberkramper:
    • Bör kontrolleras i det akuta skedet, så att du kan få råd om hur eventuella framtida anfall ska hanteras
  • Oförklarliga krampanfall hos barn:
    • Kräver omedelbar bedömning
    • Vid krampanfall som varar i mer än fem minuter eller som kommer tillbaka är det viktigt att ta akut kontakt med sjukvården så att barnet kan få krampstillande medicin.

FÅR DU VÅRD ENLIGT PATIENTLAGEN? Svara på Netdoktors enkätundersökning här!

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

  • Hur började krampanfallet?
  • Har/hade barnet feber?
  • Har barnet ont (till exempel huvudvärk)?
  • Är barnet allvarligt påverkat?
  • Är barnet stel i nacken?
  • Har barnet utslag som inte försvinner när ett glas trycks mot utslaget?
  • Har barnet haft liknande anfall tidigare?

Undersökningar

  • Medvetandegraden.
  • Allmäntillståndet.
  • Kontrollera om det finns tecken på hudblödningar.
  • Kontrollera nackstelheten.
  • En allmän kroppsundersökning.
  • Eventuellt blodprover.
  • Eventuellt EEG (registrering av hjärnaktiviteten).
  • Röntgen görs ibland.