Krampanfall hos barn, patientrådgivning

Vad är krampanfall?

• Krampanfallen kan delas in i två olika grupper:
  • Fokala – vilket innebär att anfallen rör en viss muskelgrupp eller kroppsdel
  • Generaliserade – vilket innebär att anfallen omfattar all muskulatur samt medvetslöshet
• Olika typer av krampanfall:
  • Toniska kramper är en ofrivillig, ihållande och kraftig muskelsammandragning
  • Kloniska kramper är ett ofrivilligt, rytmiskt växlande mellan kraftiga muskelsammandragningar och avslappning. Det finns även tillstånd som endast varar i ett par sekunder och som inte åtföljs av synliga muskelsammandragningar (frånvaroepisoder, absenser, petit mal)
• Förekomst:
  • Ofarliga kramptillstånd som affektkramper och feberkramper är vanliga bland barn

Vad är orsaken till krampanfall?

Vanliga orsaker

• Feberkramper:
  • Feberkramper är den vanligaste orsaken till kramper hos barn mellan sex månader och fem år
  • De uppträder efter snabbt stigande feber, varar i max tio minuter och är generaliserade
  • Det avgörande är hur snabbt febern stiger, inte hur hög febern blir
• Affektkramper:
  • Affektkramper debuterar i regel under det första eller andra levnadsåret
  • Anfallen återkommer mer eller mindre ofta under några månader eller år fram till två- till fyraårsåldern
  • Anfallen utlöses oftast av smärta, rädsla eller upprördhet
  • Det skiljer mellan två olika typer av affektanfall:
    • Cyanotiska anfall:
      • Barnet skriker sig blå i ansiktet och blir okontaktbart i ett par sekunder. En del får kortvariga kloniska ryckningar i slutet av anfallet. Anfallen uppträder vanligtvis mellan 6 och 18 månaders ålder
    • Bleka anfall:
      • Barnet försöker att skrika, men skriket uteblir tillfälligt, barnet blir blekt, får övergående apné (andningsuppehåll) och ofta synkope (svimmning) som avslutas med kortvariga kloniska ryckningar som vid cyanotiska anfall
• Epilepsi:
  • Epilepsi är den vanligaste orsaken efter fem års ålder
  • Anfallen utgörs av plötsliga rörelsemässiga (motoriska), känslomässiga (sensoriska) eller psykiska fenomen som orsakas av en tillfällig funktionsstörning i delar av hjärnan eller hela hjärnan
  • Anfallen varierar från person till person, men de är oftast av samma typ varje gång för en och samma patient
• Kikhosta:
  • Barnet "kiknar", har svårt att få luft och kan uppvisa krampliknande rörelser

Sällsynta orsaker

• Migrän:
  • Sällsynt orsak
  • Det finns migränformer som kan utlösa krampanfall
• Hjärnhinneinflammation:
  • Förhållandevis sällsynt tillstånd
  • Karaktäriseras av hög feber, nack- och ryggstelhet, allmänpåverkan
  • Kan ge krampanfall
• Hjärntumör:
  • Sällsynt orsak
  • Tumörer i hjärnan hos barn växer ofta långsamt
  • Symtomen är vaga under lång tid, men krampanfall kan vara ett tidigt tecken
• Nattskräck, pavor nocturnus:
  • Nattskräck, sömnterror
  • Vanligast hos barn (yngre pojkar)
  • Ångestanfall under sömnen med uppvaknande och skrik
  • Rädsla, svettningar, snabb puls, förvirring i flera minuter – personen minns sedan ingenting av händelsen
• Simulerade krampanfall.

Vad kan man göra själv?

• Vid misstanke om feberkramper är det bra att klä av barnet och ge febernedsättande medicin.
• Affektkramper är ofarliga och behöver inte behandlas.
• Vid okontrollerade kramper är det bra att se till att barnet inte skadar sig. Försök inte att sätta något i munnen på barnet.
• Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och framträdande symtom bör du kontakta läkare.

När ska man söka vård?

• Affektkramper:
  • Behöver inte bedömas om diagnosen är säker
• Feberkramper:
  • Bör kontrolleras i det akuta skedet, så att du kan få råd om hur eventuella framtida anfall ska hanteras
• Oförklarliga krampanfall hos barn:
  • Kräver omedelbar bedömning
  • Vid krampanfall som varar i mer än fem minuter eller som kommer tillbaka är det viktigt att ta akut kontakt med sjukvården så att barnet kan få krampstillande medicin.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur började krampanfallet?
• Har/hade barnet feber?
• Har barnet ont (till exempel huvudvärk)?
• Är barnet allvarligt påverkat?
• Är barnet stel i nacken?
• Har barnet utslag som inte försvinner när ett glas trycks mot utslaget?
• Har barnet haft liknande anfall tidigare?

Undersökningar

• Medvetandegraden.
• Allmäntillståndet.
• Kontrollera om det finns tecken på hudblödningar.
• Kontrollera nackstelheten.
• En allmän kroppsundersökning.
• Eventuellt blodprover.
• Eventuellt EEG (registrering av hjärnaktiviteten).
• Röntgen görs ibland.