Fakta | Barn

Krampanfall hos barn, patientrådgivning

Krampanfall är en spänning i muskulaturen och är ofta ett tecken på en underliggande sjukdom.

Uppdaterad den: 2012-10-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är krampanfall?

  • Krampanfallen kan delas in i två olika grupper:
    • Fokala – vilket innebär att anfallen rör en viss muskelgrupp eller kroppsdel
    • Generaliserade – vilket innebär att anfallen omfattar all muskulatur samt medvetslöshet
  • Olika typer av krampanfall:
    • Toniska kramper är en ofrivillig, ihållande och kraftig muskelsammandragning
    • Kloniska kramper är ett ofrivilligt, rytmiskt växlande mellan kraftiga muskelsammandragningar och avslappning. Det finns även tillstånd som endast varar i ett par sekunder och som inte åtföljs av synliga muskelsammandragningar (frånvaroepisoder, absenser, petit mal)
  • Förekomst:
    • Ofarliga kramptillstånd som affektkramper och feberkramper är vanliga bland barn

Vad är orsaken till krampanfall?

Vanliga orsaker

  • Feberkramper:
    • Feberkramper är den vanligaste orsaken till kramper hos barn mellan sex månader och fem år
    • De uppträder efter snabbt stigande feber, varar i max tio minuter och är generaliserade
    • Det avgörande är hur snabbt febern stiger, inte hur hög febern blir
  • Affektkramper:
    • Affektkramper debuterar i regel under det första eller andra levnadsåret
    • Anfallen återkommer mer eller mindre ofta under några månader eller år fram till två- till fyraårsåldern
    • Anfallen utlöses oftast av smärta, rädsla eller upprördhet
    • Det skiljer mellan två olika typer av affektanfall:
      • Cyanotiska anfall:
        • Barnet skriker sig blå i ansiktet och blir okontaktbart i ett par sekunder. En del får kortvariga kloniska ryckningar i slutet av anfallet. Anfallen uppträder vanligtvis mellan 6 och 18 månaders ålder
      • Bleka anfall:
        • Barnet försöker att skrika, men skriket uteblir tillfälligt, barnet blir blekt, får övergående apné (andningsuppehåll) och ofta synkope (svimmning) som avslutas med kortvariga kloniska ryckningar som vid cyanotiska anfall
  • Epilepsi:
    • Epilepsi är den vanligaste orsaken efter fem års ålder
    • Anfallen utgörs av plötsliga rörelsemässiga (motoriska), känslomässiga (sensoriska) eller psykiska fenomen som orsakas av en tillfällig funktionsstörning i delar av hjärnan eller hela hjärnan
    • Anfallen varierar från person till person, men de är oftast av samma typ varje gång för en och samma patient
  • Kikhosta:
    • Barnet "kiknar", har svårt att få luft och kan uppvisa krampliknande rörelser

Sällsynta orsaker

  • Migrän:
    • Sällsynt orsak
    • Det finns migränformer som kan utlösa krampanfall
  • Hjärnhinneinflammation:
    • Förhållandevis sällsynt tillstånd
    • Karaktäriseras av hög feber, nack- och ryggstelhet, allmänpåverkan
    • Kan ge krampanfall
  • Hjärntumör:
    • Sällsynt orsak
    • Tumörer i hjärnan hos barn växer ofta långsamt
    • Symtomen är vaga under lång tid, men krampanfall kan vara ett tidigt tecken
  • Nattskräck, pavor nocturnus:
    • Nattskräck, sömnterror
    • Vanligast hos barn (yngre pojkar)
    • Ångestanfall under sömnen med uppvaknande och skrik
    • Rädsla, svettningar, snabb puls, förvirring i flera minuter – personen minns sedan ingenting av händelsen
  • Simulerade krampanfall.

Vad kan man göra själv?

  • Vid misstanke om feberkramper är det bra att klä av barnet och ge febernedsättande medicin.
  • Affektkramper är ofarliga och behöver inte behandlas.
  • Vid okontrollerade kramper är det bra att se till att barnet inte skadar sig. Försök inte att sätta något i munnen på barnet.
  • Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och framträdande symtom bör du kontakta läkare.

När ska man söka vård?

  • Affektkramper:
    • Behöver inte bedömas om diagnosen är säker
  • Feberkramper:
    • Bör kontrolleras i det akuta skedet, så att du kan få råd om hur eventuella framtida anfall ska hanteras
  • Oförklarliga krampanfall hos barn:
    • Kräver omedelbar bedömning
    • Vid krampanfall som varar i mer än fem minuter eller som kommer tillbaka är det viktigt att ta akut kontakt med sjukvården så att barnet kan få krampstillande medicin.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

  • Hur började krampanfallet?
  • Har/hade barnet feber?
  • Har barnet ont (till exempel huvudvärk)?
  • Är barnet allvarligt påverkat?
  • Är barnet stel i nacken?
  • Har barnet utslag som inte försvinner när ett glas trycks mot utslaget?
  • Har barnet haft liknande anfall tidigare?

Undersökningar

  • Medvetandegraden.
  • Allmäntillståndet.
  • Kontrollera om det finns tecken på hudblödningar.
  • Kontrollera nackstelheten.
  • En allmän kroppsundersökning.
  • Eventuellt blodprover.
  • Eventuellt EEG (registrering av hjärnaktiviteten).
  • Röntgen görs ibland. 

Annons
Annons
Annons