Krampanfall hos barn, patientrådgivning

Vad är krampanfall?

• Krampanfallen kan delas in i två olika grupper:
  • Fokala – vilket innebär att anfallen rör en viss muskelgrupp eller kroppsdel
  • Generaliserade – vilket innebär att anfallen omfattar all muskulatur samt medvetslöshet
• Olika typer av krampanfall:
  • Toniska kramper är en ofrivillig, ihållande och kraftig muskelsammandragning
  • Kloniska kramper är ett ofrivilligt, rytmiskt växlande mellan kraftiga muskelsammandragningar och avslappning.Det finns även tillstånd som endast varar i ett par sekunder och som inte åtföljs av synliga muskelsammandragningar (frånvaroepisoder, absenser, petit mal)
• Förekomst:
  • Ofarliga kramptillstånd som affektkramper och feberkramper är vanliga bland barn

Vad är orsaken till krampanfall?

Vanliga orsaker:

• Feberkramper:
  • Feberkramper är den vanligaste orsaken till kramper hos barn mellan sex månader och fem år
  • De uppträder efter snabbt stigande feber, varar i max tio minuter och är generaliserade
  • Det avgörande är hur snabbt febern stiger, inte hur hög febern blir
• Affektkramper:
  • Affektkramper debuterar i regel under det första eller andra levnadsåret
  • Anfallen återkommer mer eller mindre ofta under några månader eller år fram till två- till fyraårsåldern
  • Anfallen utlöses oftast av smärta, rädsla eller upprördhet
  • Det skiljer mellan två olika typer av affektanfall:
    • Cyanotiska anfall:
      • Barnet skriker sig blå i ansiktet och blir okontaktbart i ett par sekunder. En del får kortvariga kloniska ryckningar i slutet av anfallet. Anfallen uppträder vanligtvis mellan 6 och 18 månaders ålder
    • Bleka anfall:
      • Barnet försöker att skrika, men skriket uteblir tillfälligt, barnet blir blekt, får övergående apné (andningsuppehåll) och ofta synkope (svimmning) som avslutas med kortvariga kloniska ryckningar som vid cyanotiska anfall
• Epilepsi:
  • Epilepsi är den vanligaste orsaken efter fem års ålder
  • Anfallen utgörs av plötsliga rörelsemässiga (motoriska), känslomässiga (sensoriska) eller psykiska fenomen som orsakas av en tillfällig funktionsstörning i delar av hjärnan eller hela hjärnan
  • Anfallen varierar från person till person, men de är oftast av samma typ varje gång för en och samma patient
• Kikhosta:
  • Barnet "kiknar", har svårt att få luft och kan uppvisa krampliknande rörelser

Sällsynta orsaker

• Migrän:
  • Sällsynt orsak
  • Det finns migränformer som kan utlösa krampanfall
• Hjärnhinneinflammation:
  • Förhållandevis sällsynt tillstånd
  • Karaktäriseras av hög feber, nack- och ryggstelhet, allmänpåverkan
  • Kan ge krampanfall
• Hjärntumör:
  • Sällsynt orsak
  • Tumörer i hjärnan hos barn växer ofta långsamt
  • Symtomen är vaga under lång tid, men krampanfall kan vara ett tidigt tecken
• Nattskräck, pavor nocturnus:
  • Nattskräck, sömnterror
  • Vanligast hos barn (yngre pojkar)
  • Ångestanfall under sömnen med uppvaknande och skrik
  • Rädsla, svettningar, snabb puls, förvirring i flera minuter – personen minns sedan ingenting av händelsen
• Simulerade krampanfall.

Vad kan du göra själv?

• Vid misstanke om feberkramper är det bra att klä av barnet och ge febernedsättande medicin.
• Affektkramper är ofarliga och behöver inte behandlas.
• Vid okontrollerade kramper är det bra att se till att barnet inte skadar sig. Försök inte att sätta något i munnen på barnet.
• Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och framträdande symtom bör du kontakta läkare.

När ska du/ni kontakta läkare?

• Affektkramper:
  • Behöver inte bedömas av läkare om diagnosen är säker
• Feberkramper:
  • Bör kontrolleras av läkare i det akuta skedet, så att du kan få råd om hur eventuella framtida anfall ska hanteras
• Oförklarliga krampanfall hos barn:
  • Kräver omedelbar läkarkontroll
  • Vid krampanfall som varar i mer än fem minuter eller som kommer tillbaka är det viktigt att ta akut kontakt med sjukvården så att barnet kan få krampstillande medicin.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria (anamnes)

Frågor som läkaren kan ställa till dig:

• Hur började krampanfallet?
• Har/hade barnet feber?
• Har barnet ont (till exempel huvudvärk)?
• Är barnet allvarligt påverkat?
• Är barnet stel i nacken?
• Har barnet utslag som inte försvinner när ett glas trycks mot utslaget?
• Har barnet haft liknande anfall tidigare?

Läkarundersökningen

• Medvetandegraden.
• Allmäntillståndet.
• Kontrollera om det finns tecken på hudblödningar.
• Kontrollera nackstelheten.
• Gör en allmän kroppsundersökning.

Andra undersökningar

• Eventuella blodprover
• Eventuellt EEG
• Röntgen?

Remiss till specialist eller sjukhus

• Affektkramper:
  • Upprepade anfall kan påminna om epilepsi och barnet bör remitteras vid osäkerhet kring diagnosen
• Feberkramper:
  • Barn under ett år läggs vanligen in på sjukhus omedelbart för att underlätta
  • Större barn behöver vanligtvis inte läggas in, såvida barnet inte vaknar eller inte går att väcka inom 10–15 minuter. Även om barnet inte behöver läggas in, kan inläggning vara nödvändig för att möta föräldrarnas oro
• Vid misstanke om hjärnhinneinflammation eller andra allvarliga livshotande tillstånd ska barnet läggas in på sjukhus omedelbart.
• Fokala eller generaliserade krampanfall:
  • Måste utredas snarast hos specialist eller på sjukhus