Fakta | Barn

Blåsljud på hjärtat hos barn, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2014-11-04
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är blåsljud på hjärtat?

  • När man lyssnar på hjärtat med stetoskop hörs två toner (ljud) för varje hjärtslag. Dessa kallas för första och andra hjärttonen. Mellan hjärttonerna är det vanligtvis helt tyst.
  • Första hjärttonen bildas genom att klaffarna mellan hjärtkamrarna och förmaken stängs när hjärtat dras samman. (Hjärtat har två förmak och två hjärtkammare.)
  • Andra hjärttonen är ljudet när klaffarna till stora kroppspulsådern och lungpulsådern stängs efter att hjärtats sammandragning är klar.
  • Blåsljud är ljud som hörs mellan den första och andra tonen eller efter den andra tonen, det vill säga mellan den andra och den första tonen.

Vanliga benämningar

  • Systoliskt blåsljud:
    • Ett blåsljud som hörs mellan den första och andra hjärttonen
    • Uppstår i fasen när blodet pumpas ut i stora kroppspulsådern (aorta) eller lungpulsådern
  • Diastoliskt blåsljud:
    • Ett blåsljud som hörs efter den andra hjärttonen, det vill säga mellan den andra och den första tonen
    • Uppstår i fasen när blod från förmaken strömmar in i hjärtkamrarna
  • Stenos:
    • Betyder en förträngning av öppningen genom klaffarna eller inne i ett blodkärl
  • Insufficiens:
    • Betyder läckage genom otäta klaffar. Blodet kan rinna tillbaka där det kom ifrån

Varför uppstår blåsljud?

  • När blodet i hjärtat får strömma fritt, strömmar det tyst och jämnt, på samma sätt som i en stilla flod. Om blodflödet stöter på hinder, till exempel en trång öppning i hjärtat eller en förträngning i en blodåder, uppstår det virvelströmmar bakom förträngningen – som i en fors – och ljud kan höras.
  • Virvelströmmar kan uppstå som en följd av klaffskador eller förändringar av hjärtats normala utseende (onormal anatomi). Men en snabbare blodflödeshastighet än normalt, eller ett "tjockare" blod än normalt, kan även ge virvelströmmar utan att det föreligger andra fel.

Förekomst

  • Blåsljud på hjärtat är ett vanligt (50–90 %) fynd hos barn. Upp till 80 % av alla skolbarn kan ha hjärtblåsljud under vissa omständigheter. Frekvensen av medfödda hjärtfel bland levandefödda är cirka 1 %. Minst 80 % upptäcks under det första levnadsåret och de flesta av dessa diagnostiseras medan barnet är nyfött.
  • Det är låg sannolikhet (< 5 %) att ett förskolebarn med blåsljud har en hjärtsjukdom. I en norsk studie (2005) hittades medfött hjärtfel hos 10 % av barnen som var remitterade på grund av nyupptäckt hjärtblåsljud. I en tidigare studie hade dock bara 3 % medfött hjärtfel.
  • Vanligtvis kan läkaren avgöra om det är ett normalt blåsljud bara genom att lyssna på hjärtat. De godartade eller normala blåsljuden är av en karaktär som oftast är lätt att känna igen. Men i enstaka fall kan det finnas tveksamheter och i sådana situationer remitteras barnet till en specialist på hjärtsjukdomar eller barnsjukdomar.

Vad är orsaken till blåsljud på hjärtat?

Vanliga orsaker:

  • Fysiologiskt blåsljud:
    • Uppträder i perioder hos de flesta småbarn
    • Blåsljuden medför inga symtom eller besvär, men hörs oftare när barnet har ansträngt sig eller har feber
    • Blåsljuden är systoliska och hörs vanligtvis starkast när barnet ligger på rygg
    • Det är inte något fel på hjärtat

Sällsynta orsaker

  • Förmaksseptumdefekt (ASD):
    • Hål i skiljeväggen mellan de två förmaken i hjärtat. Hålet finns i hela fosterlivet, men stänger sig kort tid efter födseln. Ibland stänger sig inte hålet (Patent foramen ovale, PFO) utan blir kvar som ett litet hål. Ett större hål i väggen är en missbildning, ASD (förmaksseptumdefekt)
    • PFO förekommer hos 20–35 % av befolkningen och räknas närmast som normalfynd. Missbildningen ASD, ett större hål, finns hos ca 10 % av barnen med hjärtfel, men de allra flesta är symtomfria
    • De flesta som blir symtomgivande, diagnostiseras i barndomen och ger ökad tendens till nedre luftvägsinfektion på grund av ökad blodmängd i lungorna
  • Kammarseptumdefekt (VSD):
    • Hål i skiljeväggen mellan de två hjärtkamrarna (ventriklarna)
    • Förekommer hos 0,2 % av alla nyfödda barn. Det är få som har symtom av hålet
    • Det låter som ett systoliskt brummande
    • Ett stort hål kan leda till hjärtsvikt
  • Persisterande ductus arteriosus (PDA):
    • I fosterlivet fungerar inte lungorna. Därför är lungkretsloppet "urkopplat" i fosterlivet. Blodet passerar via en "genväg" (ductus arteriosus) från lungpulsådern till stora kroppspulsådern (aorta). Strax efter födelsen, när barnet börjar andas, stängs ductus arteriosus
    • Om ductus arteriosus inte har stängts inom två veckor efter födelsen, stänger den sig vanligtvis inte
    • Det kan ge en ökad belastning på hjärtat och ductus arteriosus behöver då slutas, med hjälp av operation eller med kateterteknik
    • Blåsljudet hörs som ett ihållande brummande ljud, ett "maskinhallsljud", i både systole och diastole
  • Coarctatio aortae:
    • Är en försnävning av stora kroppspulsådern (aorta)
    • Tillståndet är vanligare hos pojkar än hos flickor
    • Spädbarn kan ha allvarlig hjärtsvikt, medan barn och vuxna vanligtvis inte har symtom
    • Systoliskt blåsljud som strålar mot ryggen
  • Fallots tetrad:
    • Består av flera hjärtfel
    • Är den vanligaste orsaken till så kallat medfött cyanotiskt hjärtfel, det vill säga att barnet har en tendens att bli blått om läpparna och händerna
    • Barnet har en nedsatt fysisk prestationsförmåga
    • Systoliskt blåsljud

När ska du söka läkarhjälp?

  • Blåsljud påvisas ofta av läkaren vid rutinundersökning utan att barnet har symtom på hjärtsjukdom. I sådana fall bedömer läkaren om barnet har en klaffsjukdom av betydelse och remitterar eventuellt barnet till ytterligare undersökningar. Om läkaren inte misstänker hjärtsjukdom rekommenderas ofta att barnet ändå kommer tillbaka på kontroll efter ett år. Om hjärtsjukdom helt kan uteslutas behövs inga ytterligare kontroller.
  • Om du vet att barnet har ett blåsljud på hjärtat och barnet börjar bli påfallande mer andfått än andra barn, bör du kontakta läkare.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria (anamnes)

  • De flesta barn med hjärtblåsljud har inga symtom.

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Var det problem under graviditeten, under förlossningen eller tiden direkt efter födelsen?
  • Finns det tecken på hjärtsjukdom:
    • Cyanos? Blir barnet lätt blått om läpparna?
    • Funktionsnedsättning? Orkar barnet lika mycket som jämnåriga?
    • Fall i längd/vikt-percentil? Växer barnet normalt?
    • Sätter patienten sig på huk efter ansträngning?
  • Allmän trivsel, aktivitetsnivå, tillväxt och utveckling?
    • Hos spädbarn med medfödda hjärtfel är näringsproblem ofta de första tecknen på hjärtsvikt
    • Spädbarn som utvecklar hjärtsvikt har ett svagt intresse för mat, blir fort trötta under måltiden och andas snabbt när de matas
  • Andning:
    • Blir barnet påfallande andfått vid aktivitet?
  • Oförklarligt irritabelt barn?
    • Kan i vissa fall vara tecken på hjärtsjukdom
  • Tidigare medfödd hjärtsjukdom i den närmaste familjen?
  • Har barnets mamma diabetes?
  • Har barnet några andra sjukdomar?

Läkarundersökningen

  • Vid en grundlig hjärtundersökning av ett barn inspekterar läkaren bröstkorgen, känner på bröstet (palpation), lyssnar på hjärtat (auskultation), registrerar pulsen i ljumsken, känner på levern och mäter eventuellt blodtrycket.
  • Läkaren gör en allmän bedömning av barnet och lägger speciellt vikt vid allmäntillstånd, andning, om barnet är blåfärgat och om det växer och utvecklas normalt.
  • Läkaren letar efter tecken på andra missbildningar.
  • Om blåsljud upptäcks på ett febersjukt barn bör barnet lyssnas på i feberfritt tillstånd innan beslut tas om vidare diagnostisk utredning.

Andra undersökningar

  • Hos de flesta barn med blåsljud kan läkaren fastslå att det inte handlar om ett hjärtfel, utan att behöva skicka barnet till andra undersökningar.
  • Rutinundersökningar som röntgen, EKG och ekokardiografi är vanligtvis onödiga.
  • Vid misstanke eller är osäkerhet på om barnet har ett hjärtfel, kan framför allt ultraljud (ekokardiografi) användas för att diagnostisera en eventuell hjärtsjukdom.
  • Blodprover har inget värde i utredningen av hjärtsjukdomen.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Vid misstanke om hjärtfel remitteras barnet till en barnläkare, i regel på ett sjukhus.

Annons
Annons
Annons