Dålig viktutveckling hos barn, symtomguide

Vad är dålig viktutveckling hos barn?

• Dålig viktutveckling och vantrivsel/bristande trivsel förekommer hos spädbarn och småbarn.
• Tillståndet påvisas eller bekräftas genom regelbundna mätningar på barnavårdscentralen, BVC, (användning av tillväxtkurva).
• Diagnosen ställs när ett barns vikt för åldern ligger under minus två standarsdeviationer det vill säga ligger under den näst lägsta linjen på viktkurvan.

Vilka kan konsekvenserna bli?

• De här barnen befinner sig i riskzonen för att bli kortväxta, få beteendeproblem och försenad utveckling.
• Den dåliga viktökningen är inte den egentliga orsaken, men är en bidragande faktor.

Några tips om viktnedgång

• Viktnedgång hos spädbarn och småbarn är relativt vanligt i samband med akuta infektionssjukdomar.
• Dålig viktökning hos småbarn kan ofta ha ett samband med psykiska och psykosociala förhållanden.

Vad är orsaken till dålig viktutveckling hos barn?

• Otillräckligt kaloriintag:
  • Fel vid tillagningen av livsmedel
  • Otillräcklig tillförsel av mat
  • Beteendeproblem eller fysiska skador (hjärnskada) som påverkar ätandet
  • Försummat barn
  • Störningar i relationen föräldrar-barn
• Nedsatt upptagning av mat:
  • Celiaki
  • Cystisk fibros
  • Komjölksintolerans
  • Vitamin- och mineralbrist
• Ökad ämnesomsättning:
  • Hög ämnesomsättning (hypertyreos) – är ovanligt hos barn
  • Kronisk infektion, HIV, annat immunsvikttillstånd, cancersjukdom, njursjukdom, urinvägsinfektion
  • Kronisk syrebrist:
    • Medfött hjärtfel, kronisk lungsjukdom
• Hjärtfel/hjärtsvikt:
  • Medfött hjärtfel
  • Små barn med medfött hjärtfel – som är den vanligaste medfödda missbildningen
  • Cirka en av fyra med hjärtfel åker hem efter förlossningen utan att hjärtfelet upptäckts
  • Symtomen kan vara att de inte kan ammas, därmed ökar dåligt i vikt, kräks
  • De här barnen kan ha hjärtsvikt med snabb andning, de är oroliga, kallfuktiga och kallsvettiga, eventuellt cyanostiska (blå läppar)

Sällsynta orsaker:

• Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig föda:
  • Ärftliga fel
  • Medfödda infektioner (till exempel HIV)
  • Störningar i ämnesomsättningen

Vad kan man göra själv?

• De flesta fall kan hanteras genom kostråd och modifiering av hur barnet matas.
• Var framför allt uppmärksam på fruktjuice som kan ge dålig tillväxt genom att den tillför förhållandevis tomma kalorier och minskar barnets aptit på näringsrik mat.
• Föräldrarna måste se till att stämningen vid måltiden är avslappnad och trevlig och att måltiderna är regelbundna.
• Eventuellt succesiv ökning av matportionerna.
• Ge gärna mer av olika typer av mat som barnet tycker om, men inte godis.
• Se till att barnet regelbundet följs upp genom percentilmätningar på barnavårdscentralen.

När ska man söka vård?

• Vid misstanke om dålig viktökning och vantrivsel hos barnet kan det vara en bra idé att först kontakta BVC- eller distriktsköterska. Sköterskan kan väga och mäta barnet, använda tillväxtkurvan och ta reda på om barnet faktiskt har stannat i längd- och viktutveckling.
• Om misstanken på bristande viktökning bekräftas, remitteras barnet till vårdcentralens läkare eller husläkaren för närmare undersökning.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Vad får barnet för mat och får det tillräckligt med näring?
  • Ni kan föra dagbok över näringsintaget
• Får barnet tillräckligt med näring?
• Vad äter barnet?
• Vad dricker barnet?
• När äter barnet? Var? Med vem?
  • Blir barnet distraherat?
  • Är övervakningen vid matintaget otillräcklig?
• Hur äter barnet?
  • Otillräcklig förmåga att äta i förhållande till den ålder och det utvecklingsstadium barnet befinner sig i?
• Vägrar barnet äta?
  • Måste ni "kämpa" med barnet för att få det att äta?
• Intag av godis?
  • Vad och hur ofta?
  • Nedsatt intag av mat vid måltiderna som följd av godisätande?
• Förlöpte graviditeten och förlossningen normalt?
• Har barnet andra sjukdomar?
• Hur ser barnets avföring ut? Vilken konsistens har den?
• Finns det särskilda sjukdomar i släkten?

Undersökningar

• Bedömning om det finns tecken på medfödd sjukdom, allvarlighetsgraden och tecken på undernäring.
• Vanligen görs en allmän undersökning av barnet.
• Ytterligera undersökningar beror på om särskilda avvikelser hittas och om det föreligger misstanke om bakomliggande kroppslig sjukdom.
• Bortsett från urinundersökning hos spädbarn finns det inga rutinprov som ska tas.
• Eventuellt kan det bli aktuellt med blodprov.

Remiss

• Vid misstanke om bakomliggande sjukdom.
• Barn som inte blir bättre efter rekommenderade åtgärder och råd remitteras vanligtvis till barnläkare.
• Inläggning är sällan nödvändigt.