Fakta | Barn

Dålig viktutveckling hos barn, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2012-10-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är dålig viktutveckling hos barn?

  • Dålig viktutveckling och vantrivsel/bristande trivsel förekommer hos spädbarn och småbarn.
  • Tillståndet påvisas eller bekräftas genom regelbundna mätningar på barnavårdscentralen, BVC, (användning av tillväxtkurva).
  • Diagnosen ställs när ett barns vikt för åldern ligger under minus två standarsdeviationer det vill säga ligger under den näst lägsta linjen på viktkurvan.

Vilka kan konsekvenserna bli?

  • De här barnen befinner sig i riskzonen för att bli kortväxta, få beteendeproblem och försenad utveckling.
  • Den dåliga viktökningen är inte den egentliga orsaken, men är en bidragande faktor.

Några tips om viktnedgång

  • Viktnedgång hos spädbarn och småbarn är relativt vanligt i samband med akuta infektionssjukdomar.
  • Dålig viktökning hos småbarn kan ofta ha ett samband med psykiska och psykosociala förhållanden.

Vad är orsaken till dålig viktutveckling hos barn?

  • Otillräckligt kaloriintag:
    • Fel vid tillagningen av livsmedel
    • Otillräcklig tillförsel av mat
    • Beteendeproblem eller fysiska skador (hjärnskada) som påverkar ätandet
    • Försummat barn
    • Störningar i relationen föräldrar-barn
  • Nedsatt upptagning av mat:
    • Celiaki
    • Cystisk fibros
    • Komjölksintolerans
    • Vitamin- och mineralbrist
  • Ökad ämnesomsättning:
    • Hög ämnesomsättning (hypertyreos) – är ovanligt hos barn
    • Kronisk infektion, HIV, annat immunsvikttillstånd, cancersjukdom, njursjukdom, urinvägsinfektion
    • Kronisk syrebrist:
      • Medfött hjärtfel, kronisk lungsjukdom
  • Hjärtfel/hjärtsvikt:
    • Medfött hjärtfel
    • Små barn med medfött hjärtfel – som är den vanligaste medfödda missbildningen
    • Cirka en av fyra med hjärtfel åker hem efter förlossningen utan att hjärtfelet upptäckts
    • Symtomen kan vara att de inte kan ammas, därmed ökar dåligt i vikt, kräks
    • De här barnen kan ha hjärtsvikt med snabb andning, de är oroliga, kallfuktiga och kallsvettiga, eventuellt cyanostiska (blå läppar)

Sällsynta orsaker:

  • Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig föda:
    • Ärftliga fel
    • Medfödda infektioner (till exempel HIV)
    • Störningar i ämnesomsättningen

Vad kan du göra själv?

  • De flesta fall kan hanteras genom kostråd och modifiering av hur barnet matas.
  • Var framför allt uppmärksam på fruktjuice som kan ge dålig tillväxt genom att den tillför förhållandevis tomma kalorier och minskar barnets aptit på näringsrik mat.
  • Föräldrarna måste se till att stämningen vid måltiden är avslappnad och trevlig och att måltiderna är regelbundna.
  • Eventuellt succesiv ökning av matportionerna.
  • Ge gärna mer av olika typer av mat som barnet tycker om, men inte godis.
  • Se till att barnet regelbundet följs upp genom percentilmätningar på barnavårdscentralen.

När ska man kontakta läkare?

  • Vid misstanke om dålig viktökning och vantrivsel hos barnet kan det vara en bra idé att först kontakta BVC- eller distriktsköterska. Sköterskan kan väga och mäta barnet, använda tillväxtkurvan och ta reda på om barnet faktiskt har stannat i längd- och viktutveckling.
  • Om misstanken på bristande viktökning bekräftas, remitteras barnet till vårdcentralens läkare eller husläkaren för närmare undersökning.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria (anamnes)

Frågor som läkaren kan ställa till dig:

  • Vad får barnet för mat och får det tillräckligt med näring?
    • Ni kan föra dagbok över näringsintaget
  • Får barnet tillräckligt med näring?
  • Vad äter barnet?
  • Vad dricker barnet?
  • När äter barnet? Var? Med vem?
    • Blir barnet distraherat?
    • Är övervakningen vid matintaget otillräcklig?
  • Hur äter barnet?
    • Otillräcklig förmåga att äta i förhållande till den ålder och det utvecklingsstadium barnet befinner sig i?
  • Vägrar barnet äta?
    • Måste ni "kämpa" med barnet för att få det att äta?
  • Intag av godis?
    • Vad och hur ofta?
    • Nedsatt intag av mat vid måltiderna som följd av godisätande?
  • Förlöpte graviditeten och förlossningen normalt?
  • Har barnet andra sjukdomar?
  • Hur ser barnets avföring ut? Vilken konsistens har den?
  • Finns det särskilda sjukdomar i släkten?

Läkarundersökningen

  • Läkaren kommer att leta efter tecken på medfödd sjukdom.
  • Bedöma allvarlighetsgraden och tecken på undernäring.
  • Genomföra en allmän undersökning av barnet.

Andra undersökningar

  • Beroende av om särskilda avvikelser hittas och om det föreligger misstanke om bakomliggande kroppslig sjukdom.
  • Bortsett från urinundersökning hos spädbarn finns det inga rutinprov som ska tas.
  • Eventuellt kan det bli aktuellt med blodprov.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Vid misstanke om bakomliggande sjukdom.
  • Barn som inte blir bättre efter rekommenderade åtgärder och råd remitteras vanligtvis till barnläkare.
  • Inläggning är sällan nödvändigt.

Annons
Annons
Annons