Fakta | Prostata

Prostatacancer


Publicerad den: 2013-01-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är cancer?

Tumör i prostata
All kroppsvävnad genomgår förnyelseprocesser när gamla celler dör och nya bildas genom en process som kallas celledelning. Ibland ändras tillväxtmönstret så att celldelningen överstiger behovet och en tumör bildas. Oftast är tumörer godartade, men ibland blir det fel på kontrollen vid celldelningen och omogna celler kan växa snabbt och ohämmat. Detta är cancerceller och de har förmågan att växa in i närliggande vävnad och sprida sig till andra delar av kroppen via blodcirkulationen, lymfsystemet och kroppshålor. När de får fäste kan de ge upphov till dottertumörer (metastaser).

Vad är prostatacancer?

Prostatan ligger under urinblåsan och första delen av urinröret går igenom körteln. Körtelns huvuduppgift är att producera en del av det sekret som ingår i sädesvätskan, vilket bidrar till att säden håller sig flytande. 

Cancer i prostatan är den vanligaste cancerformen hos män. Antalet nya prostatacancerfall är cirka 10 000 per år i Sverige. Risken för att få prostatacancer, diagnostiserat under hela livslängden, är cirka 15 %. Risken för farlig sjukdomsutveckling är många gånger så liten att man kan leva livet ut med sjukdomen utan att få besvär eller dö för tidigt. De allra flesta, 97 %, överlever prostatacancer.  

Symtom

  • Vattenkastningsbesvär såsom att behöva kissa ofta, ha svårt att tömma hela blåsan, svårigheter att komma igång att kissa eller plötslig oförmåga att tömma blåsan är typiska symtom.
  • Trötthet, viktminskning och blod i urinen är sena symtom. 
  • Hos en del kan de första symtomen komma som en följd av att cancern spridit sig i kroppen. Allra vanligast är då symtom från skelettet i form av smärtor och nedsatt rörlighet.

Orsak

Orsakerna bakom prostatacancer är inte kända, men man har sett att det finns ett samband mellan sjukdomen och faktorerna arv, hormoner, kost och grad av fysisk aktivitet. I en skandinavisk studie fann forskarna att 42 % av fallen kunde tillskrivas arv. Man bör vara särskilt uppmärksam på ärftliga anlag om man har två eller flera nära släktingar med prostatacancer varav någon diagnostiserats före 75 års ålder. 

Annons
Annons

Animation av prostatacancer

Diagnos

Rektal undersökning av prostata

Vid en utredning av symtom som skulle kunna bero på prostatacancer görs följande:

Läkarundersökning
Läkaren för in ett finger genom ändtarmsöppningen och känner på bakre delen av prostatan för att få en uppfattning om körtelns storlek och form. Tumörer kan ibland kännas som hårda knölar i körteln.

Annons
Annons

PSA-test
PSA (prostataspecifikt antigen) är en markör som mäts i ett blodprov. Mängden PSA i blodet ökar i de flesta fall vid prostatacancer, godartad prostataförstoring samt vid infektioner i prostata och urinvägar. Vid besvär med urinvägarna kan PSA-mätning ge vägledning. 

Vid lätt förhöjt PSA-värde bör en utredning med vävnadsprover göras för att helt utesluta cancer. Högt PSA-värde ökar cancermisstanken och mycket högt värde innebär stark misstanke om cancer. Det händer också att man har prostatacancer vid normalt PSA-värde.

Dilemmat med PSA-test är att man upptäcker en del cancer som aldrig skulle ha lett till några sjukdomssymtom. Många får därför behandling som inte är nödvändig. Å andra sidan upptäcks det också några fall av cancer som har nytta av tidig behandling. Hälsomyndigheter i flera länder har räknat på detta och konkluderar att vid testning av män utan symtom, är biverkningarna större än eventuella vinster. Över hela världen är expertråden eniga om att PSA-prover endast ska tas när patienten söker hjälp och har symtom som tyder på prostatacancer.

Urinundersökning
Urinundersökning för att se om det finns blod eller tecken på infektion.

Rektal ultraljudsundersökning med biopsier
Förhöjda PSA-prover ska följas upp med biopsier (vävnadsprover) från prostatan. Proverna tas med en nål, som förs in via ändtarmen och sticks in i körteln på 8–10 olika ställen för att få bästa möjliga analysunderlag. Ultraljud används för att kunna träffa exakt rätt område och samtidigt undersöka området.

Biopsierna undersöks därefter i mikroskop.

Magnetkamera
En ny slags magnetkamera (multiparametrisk magnetkamera­tomografi, mpMRT) har börjat användas inom prostatacancerdiagnostiken. Genom att rikta vävnadsproven mot misstänkta tumörer, istället för att ta vävnadsprover på måfå, kan chansen att diagnostisera allvarlig prostatacancer ökas och risken för överdiagnostik av betydelselös cancer minskas. Med hjälp av multiparametriska magnetkameror och PSA-tester håller diagnostiseringen av prostatacancer på att revolutioneras. 

På bilderna ses prostatatcancerns fyra olika stadier:

 

  • Prostatacancer, stadie 1
  • Prostatacancer, stadie 2
  • Prostatacancer, stadie 3
  • Prostatacancer, stadie 4

Behandling

Behandlingen bestäms efter tumörens utseende i mikroskopet, sjukdomens utbredning och omfattning, uppmätt PSA-värde samt patientens ålder eller förväntade livslängd. I dagsläget finns ingen konsensus kring vilken behandling som är den bästa, varför behandlingsvalet avgörs utifrån en avvägning mellan biverkningar och förväntad effekt. Behandlingsalternativen fastställs i samråd mellan läkare och patient utefter behov och önskemål. 

Förenklat kan prostatacancer delas in i två olika grupper: en aggressiv form som växer och sprider sig till skelettet och en form som utvecklas mycket långsamt och som få dör utav. Att skilja dem åt kan vara svårt då dagens diagnostiseringsmetoder inte är tillräckligt avancerade. Konsekvensen blir att patienter med mindre aggressiv cancer överbehandlas (genom onödiga behandlingar och borttagning av prostatakörtel). Å andra sidan är detta rätt behandling för patienter med aggressiv sjukdom. 

De olika behandlingsalternativ som finns är:

  • Aktiv monitorering (istället för att operera eller strålbehandla prostatacancer direkt följs män med lågriskcancer upp, för att efter hand kunna skilja ut dem som behöver behandlas)
  • Kirurgi
  • Strålbehandling
  • Hormonbehandling
  • Cytostatika (cellgifter)
  • Kryoterapi (köldbehandling)

Botande (radikal) behandling

Kirurgiskt avlägsnande av hela prostatan, inklusive sädesblåsan och urinrörsdelen som går genom prostata, kallas radikal prostatektomi. Ingreppet kan bota cancern förutsatt att tumören är begränsad till ett visst område som kan avlägsnas. Personer som radikalbehandlas kan drabbas av impotens och inkontinens. Om tumören fortfarande befinner sig i stadie 1 eller 2 (av 4), är det möjligt att enbart en del av prostatan tas bort.

Bortopererad prostata (radikal prostatektomi)

På senare tid har nya strålningsmetoder utvecklats, både utvändig och invändig sådan. Dessa strålningsmetoder är målinriktade och effektiva, vilket gör att patienten kan botas och slippa operation. Hormonbehandling kan läggas till som ett komplement. 

Lindrande (palliativ) behandling

Om cancern inte går att bota kan hormonbehandling bromsa prostatacancern, åtminstone tillfälligt. Strålbehandling kan ha en lindrande effekt på smärtsam spridning till skelettet och kan också sättas in vid återfall efter tidigare operation. Om cancern försvårar urinavflödet från njurarna kan katetrar läggas in direkt i njurarna, så kallade pyelostomier. Kirurgiskt avlägsnande av prostatavävnad kan förbättra urinerandet för patienten. 

Egenbehandling

Enligt en observationsstudie kan hög fysisk aktivitet, efter påvisad prostatacancer, förbättra prognosen både för total dödlighet och prostataspecifik dödlighet. I studien definierades hög fysisk aktivitet som minst tre timmars energisk motion per vecka i form av snabba promenader, joggning, cykling, tennis och simning. 

Prognos

Prostatacancer är ofta ett ofarligt tillstånd som inte behöver behandlas. Många lever med prostatacancer livet ut utan att få besvär eller dö för tidigt, och de allra flesta, 97 %, överlever. Ibland kan prostatacancern dock vara aggressiv, sprida sig snabbt i kroppen och orsaka komplikationer. Cancern sprider sig i första hand till lymfkörtlar, därefter till skelett och i sällsynta fall till lungor och lever. 


Annons
Annons
Annons