Reumatism och reumatiska sjukdomar
Artros
Artros är den vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom i Sverige. Den kan uppkomma i alla kroppens leder där det finns brosk. Sjukdomen kan ge värk men behöver inte göra det. Det är inte helt klarlagt varför man får artros, men ärftliga faktorer och tidigare frakturer eller skador spelar ofta in. Artros drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Ungefär var tionde man och var femte kvinna över 60 år har artros. Träning brukar hjälpa vid artros, framför allt om man har artros i större leder, som till exempel höfter och knän.
Ledgångsreumatism/reumatoid artrit (RA)
Ledgångsreumatism eller reumatoid artrit är en sjukdom som oftast börjar med en inflammation i händer eller fötter. Man har ofta ont när man rör sig och känner sig stel och öm. Vissa har bättre och sämre sjukdomsperioder, medan andra ständigt har ont. Oftast påverkar ledgångsreumatism hela kroppen och inte enbart lederna. Man kan exempelvis få inflammationer i lungsäcken, hjärtsäcken, ögonen eller blodkärlen. Stelhet i lederna behöver dock inte vara reumatism, utan andra sjukdomar som påminner om reumatism. Det går inte att bota reumatism, men däremot att dämpa inflammationen och lindra smärtan genom mediciner och sjukgymnastik. Många personer med reumatism upplever att sjukdomen påverkas av hur de äter. Generellt sett är det bra med mycket frukt och grönsaker, se kostråd vid reumatism.
Även barn kan drabbas av reumatism, då under benämningen juvenil idiopatisk artrit (JIA). Sjukdomen är då ofta mer godartad än hos vuxna.
Gikt
Personer som har gikt får plötsliga och smärtande ledinflammationer som kommer utan förvarning. Vanligen lägger sig inflammationen något efter ett par dagar och är helt borta inom några veckor men när den är fullt utblommad gör den mycket ont. Oftast är det stortåns inre led som drabbas, men fotleder, handleder, hälar och armbågar kan också bli inflammerade. Inflammationen kommer av att halten av urinsyra har ökat. Urinsyran i kroppen kan öka om man går upp i vikt, äter proteinrik mat och dricker alkohol. Vissa läkemedel som vätskedrivande mediciner eller smärtstillande kan också öka mängden urinsyra.
Psoriasisartrit
Psoriasisartrit är en ledsjukdom som har ett samband med psoriasis, men man måste inte ha psoriasis för att få psoriasisartrit. Sjukdomen drabbar mellan 10 och 30 procent av alla psoriasissjuka. Precis som psoriasis går psoriasisartrit i skov, med bättre och sämre perioder. Om man får psoriasisartrit brukar sjukdomen debutera runt tio år efter att man fått psoriasis, men man kan också få ledbesvär innan man drabbas av hudbesvär. Psoriasisartrit är en kronisk sjukdom utan någon botande behandling, men genom att röra på sig och träna regelbundet kan man lindra sjukdomen. Ledsmärtan kan också lindras genom exempelvis olika antiinflammatoriska läkemedel eller kortisoninjektioner.
Fibromyalgi
Personer med fibromyalgi har värk i stora delar av kroppen, vanligen i nacke, axlar och ryggslut. Oftast är det kvinnor mellan 40 och 55 års ålder som drabbas av fibromyalgi. Sjukdomen kan orsakas av till exempel stress eller enformiga rörelser. Många tycker att värken blir lättare om man rör på sig, och motion är en viktig del av behandlingen mot fibromyalgi. Det finns dock inget läkemedel som helt botar fibromyalgi.
Artrit
Artrit är ett samlingsnamn för inflammationer som påverkar lederna. Inflammationen gör ofta att du blir stel och får ledvärk. Den vanligaste typen av artrit är reumatoid artrit (RA). Om du får in bakterier i leden, till exempel via ett sår eller ett nålstick kan du få en akut ledinflammation, septisk artrit. För att undvika bestående skador ska du se till att infektionen snabbt behandlas, oftast med antibiotika och renspolningar för att få bort var från såret. Man kan också få en akut ledinflammation till följd av en infektion i till exempel urinvägar, könsorgan eller tarm. Då kallas det för reaktiv artrit.