Behandling vid kroniska reumatiska sjukdomar

Det finns flera olika behandlingsalternativ vid kroniska reumatiska sjukdomar, till exempel sjukgymnastik och smärtbehandling, NSAID och paracetamol, Coxiber och Kortison.
Annons

Sjukgymnastik och smärtbehandling

Vid de kroniska ledsjukdomarna/ledgångsreumatism ingår sjukgymnastik som en grundbehandling. Rörelseträning och styrketräning samt smärtbehandling med massage, akupunktur och så kallde TENS (elektricitet) bidrar till att bibehålla och förbättra funktionerna.

NSAID och paracetamol

Mot smärtan, som ofta är en del av den reumatiska sjukdomen, räcker inte alltid sjukgymnastik. Medicinering med i första hand paracetamol (t.ex. alvedon/panodil) kan då komma ifråga. I de fall där inflammation är ett dominerande inslag, fungerar ofta salicylsyrapreparat och NSAID (uppföljare) bättre. NSAID innehåller inte salicylsyra och har ofta bättre effekt, men framförallt mindre biverkningar än salicylsyrapreparaten. Exempel på NSAID är Brufen/Ipren, Naprosyn/Naproxen/Pronaxen, Voltaren/Diklofenak samt Orudis/Siduro/Ketoprofen.

Coxiber

För fem år sedan började de så kallade coxiberna säljas. De utvecklades i syfte att ge mindre biverkningar jämfört med NSAID, som ökar risken för blödningsbenägenhet och magsår. Magsår orsakade av NSAID anses ha orsakat ca 200 dödsfall per år i Sverige. Just nu finns Celebra och Arcoxia samt Bextra registerade, medan den första medicinen Vioxx just dragits in pga en något ökad förekomst av hjärtinfarkt och stroke vid behandling. Celebra har nyligen studerats som medicinering mot s.k. tarmadenom och polyper. I den ena studien noterades en upp till trefaldigt ökad risk för stroke, hjärtinfarkt och död jämfört med placebo (verkningslös medicin). Den andra studien visade ingen ökad risk. Celebra finns fortfarande till försäljning, och studieresultaten analyseras vidare. Ett råd är att i första hand använda coxiberna vid ökad risk för magsår, och då endast i kortare behandlingsperioder. Som vid varje medicinering är det viktigt att göra individuella överväganden gällande fördelar och risker.

Annons
Annons

Kortison

Kortison, som belönades med Nobelpriset 1950, används fortfarande med god effekt. På senare tid har kortison blivit aktuellt vid behandling av bland annat artrit. Kortison är ett kroppseget hormon (producerat i binjurarna) med kraftfull antiinflammatorisk effekt. Given lokalt i svullna leder ger kortison snabbt symtomlindring. I tablettform kan kortison bidra till att minska ledskada vid ledgångsreumatism. En kortisonbiverkan är t.ex. benskörhet, som dock kan motverkas av kalk- och D-vitaminbehandling i kombination med bisfosfonatpreparat som Fosamax och Optinate. Kortison används inte enbart vid ledsvullnader, utan även vid inflammationer i inre organ, till exempel&nbspblodkärl och njurar, och bidrar då till att minimera skador på vävnader.

Andra läkemedel vid ledgångsreumatism

Vid ledgångsreumatism finns, förutom de läkemedel för symptomlindring som nämns i tidigare artiklar, ett flertal preparat som kan dämpa sjukdomen. Guldsaltinjektioner har använts i över 50 år och kan ge mycket goda resultat. Antimalariapreparat kan lindra ledsvullnad och har använts i över 40 år. Sedan 80-talet är Metotrexate förstahandsbehandlingen tillsammans med Salazopyrin, var för sig eller i kombinationer. På senare tid har det utvecklats nya mediciner, bl.a. har leflunomide (Arava) introducerats som ett alternativ till Metotrexate och Salazopyrin, med minst lika goda behandlingsresultat i studier.

Kirurgi

Ortopedkirurg kan framgångsrikt ersätta skadade leder i höfter, knän och axlar med konstgjort material. Sen- och ledskador i händer kan även behandlas av handkirurg.

Annons
Annons
Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om artros på NetdoktorPro »
Hitta ICD-10/diagnoskod för artros »

Annons
Annons