Expertsvar om reumatism och ankyloserande spondylit (AS)

Netdoktors redaktion har sammanställt några vanliga frågor och svar inom reumatism och ankyloserande spondylit (AS), tidigare kallad Bechterews sjukdom.


Uppdaterad den: 2008-10-21

Annons

Är detta början till en reumatisk sjukdom?

Hej.

För tre år sedan fick jag ont mitt under hälen. Trodde det var hälsporre. Kändes som en spik rätt upp i hälen. Smärtan gick över på ett par månader och istället började det pirra under hälen. De kändes som att det hettade och att det var inflammerat. Detta pirrandet spreds sedan till andra hälen, båda fötterna och sedan även till händerna.

Nu känns fingrarna svullna, knogarna lite vitaktiga occh resten av fingrarna lite röda. Tumleden gör lite ont och jag börjar misstänka att detta har med lederna att göra. Känner även lite i tålederna. Stel på morgonen i händerna. Känns mer om jag har en infektion i kroppen.

Annons
Annons

Jag är 37 år, 178 cm lång, väger ca 60kg. Min mormor är höftledsopererad och har mycket knotiga, svullna och krokiga fingrar. Min mamma kan inte böja pekfingrarna och har fått jätte omt i en fot och utreder nu ledsjukdom. Jag är utredd grundligt på Neurologen på Sahlgrenska och hade bra värden på allt, magnetröntgen, EEG, blodvärden mm. Ingen har fundrerat på om detta kan ha med lederna att göra. Nu tror jag själv att det är det. Har mycket dålig blodcirkulation i händer och fötter (kalla). Vad tror ni om detta? Mycket tacksam för svar!

Svar

Hej. Det viktiga är att man undersöker dina leder och om de är inflammerade, dvs om det finns sk artrit i lederna. Man kan ha ont i händer och fingrar utan att det är artrit. Morgonstelhet är ett typiskt symtom vid reumatisk sjukdom, har du svårt att knyta händerna på morgonen? om du har det talar detta för att det är en form av reumatism som behöver utredas ytterligare.

Jag tycker det är viktigt att din läkare tar ställning till om din sjukhistoria och dina ledbesvär och ledsvullnader verkar bero på reumatisk sjukdom, och att man tar blodprover för att utreda detta mer. Ev kan man röntga händerna (och fötterna) också. Vanliga blodprover behöver inte alltid vara så förändrade men det är bra om man kontrollerar prover som är mer typiska vid reumatism som reumatoid faktor (RF).

Annons
Annons

Med vänlig hälsning Johan Frostegård, professor, överläkare i reumatologi

Får min dotter rätt behandling mot sin RA?

Hej !

Min dotter 21 år har efter en cambylobactinfektion drabbats av ledgångsreumatism. Läkaren trodde först att det var reaktiv artrit men tyvärr visade det sig vara reumatoid artrit. Vi har det i min släkt ( min farfar och min kusin på pappas sida ).

Sjukdomen hade ett ilsket förlopp. På bara några veckor kunde Sofia knappt röra sig och hade jätteont. Nu fick hon börja med Methotrexate + Folacin och fick även kortisonsprutor i knäet, handleden och i axlarna. Hon fick även Orudis retard och prednisolon + Kalcipos.

Detta var i början på juni. I oktober skulle Sofia få prova en medicin till nämligen Sulfasalazin Medac och klorokinfosfat Recip. Men av denna medicinen mådde hon inte bra. Hon kunde kräkas och må illa flera dagar i sträck och gick ner mycket i vikt. Före sjukdomen vägde Sofia ca 57 kilo - nu väger hon strax under 50.

Efter att ha kontaktat Reumatologen igen så bestämdes det att hon skulle sluta med Sulfasalazinet + Recip. Detta var 13/12. Istället skulle hon äta 3 kortisontabletter + Methotrexaten. Nu vill läkaren att hon ska börja med den här medicinen som hon mår så illa av igen.

Nu undrar jag om detta är en bra ide? Sen undrar jag även varför hon inte kan få prova Remicade, Enbrel eller Humira istället. RF- faktorn har varit hög hela tiden men när hon äter kortison mår hon ganska bra . Varför kan man inte äta kortisontabletter under en längre tid ? Tacksam för svar

Svar

Hej, man brukar börja behandlingen med Metotrexate i ett fall som din dotters, precis som har gjorts. Det har kommit nya studier som visar på goda effekter av den kombinationsbehandling som du beskriver, med tre mediciner, lika goda ungefär som de nya TNF-hämmarna (Remicade Enbrel eller Humira är TNF-hämmare). Man har tydligen gjort bedömningen att försöka igen, ibland kan annat än tabletterna ha spelat in. Det är svårt att bedöma genom e mail om det är värt ett försök igen, men ofta gör man så.

Om inte Metotrexate fungerar i sig själv och sjukdomen ger allvarliga symtom, så är TNF-hämmarna aktuella. Detta kan din dotter ta upp med reumatologen och höra dennes synpunkter på när detta är aktuellt. Dessa mediciner har ofta mycket god effekt, däremot är de bara ca 5-6 år gamla (dvs kom i klinisk användning då) eller yngre och man känner därför inte till om de på längre sikt kan ge biverkningar - även om ingenting framkommit nu som talar för allvarliga sådana jämfört med de risk er som redan finns med dem. Man vill därför vara säker innan man sätter in dem, så att detta sker på rätt sätt och indikation.

Kortisontabletter i lågdos ges ofta vid ledgångsreumatism, det finns lite olika synpunkter hos olika läkare. I doser under längre tid över 7.5 mg dagligen kommer det ökade biverkningsrikser, t ex benskörhet, och effekter på blodsocker och blodtryck i vissas fall, samt en rad andra risker. man bör därför försöka komma ner i lägre doser kortison, då är biverkningsrisken mycket mindre.

Med vänlig hälsning Johan Frostegård, professor, överläkare i reumatologi

Artros?

Hej!

Jag har ett par frågor om Artros. Jag är 31 och överviktig. Jag misstänker att jag har artros i mitt högra knä. Jag har länge känt att det "knakar" i knät när jag går i trappor mm. Jag har haft känningar sedan jag överbelastade det vid slalom för ett år sedan. känningarna gick över efter ett par månader. Jag har nu börjat styrketräna för att undvika problem. Nästa omedelbart kände jag att det "hugger till" i knät, i vissa lägen, ofta när jag belastar det rakt, dock inte så mycket böjt. Det har också sedan jag började styrketräna blivit svullet runt hela benet.

Jag undrar:

  1. Är det rimligt att det är artros?
  2. Är det någon fara att träna? Läste att det är ok att det gör ont. Gäller det även "huggande" smärtor?
  3. Vad finns det för receptfri medicinsk behandling och smärtlindring. Jag kommer inte lida så mycket av smärtan om jag vet att det i sig inte är farlig.

Svar

Bästa frågeställare!

Det är inte självskrivet att det är artros som Du drabbats av. Det finns andra orsaker till knäledssmärta i Din ålder. Om problemen kvarstår mer än tre månader eller om Du försämras så skall Du låta en läkare bedöma det hela.

Nej, det är aldrig farligt att träna. Det stärka musklerna kring knäleden är bara bra för det minskar den direkta belastningen på knäleden. Det finns receptfria antiinflammatoriska läkemedel som Du kan försöka med.

Hälsningar Ulla Lindqvist överläkare, reumatolog.

Stämmer det att man ska undvika protein i stora mängder när man har reumatism?

Stämmer det att man ska undvika protein i stora mängder när man har reumatism? Som t ex kött och ägg? Blir sjukdomen bättre om man gör det?

Svar

Hej!

Det finns inga övertygande forskningsdata om detta. Däremot vet man att en person som har en inflammatorisk sjukdom har en metabolism (kroppsomsättning) som bryter ner hellre än bygger upp kroppen. Då är det särskilt viktigt att man genom kost tillför kroppen alla näringsämnen inklusive proteiner. Det bästa rådet är att man skall äta en bra balanserad näringsriktig kost och undvika det man mår dåligt av.

Hälsningar Ulla Lindqvist reumatolog, överläkare

Hur stor är chansen att vårt barn ärver min reumatiska sjukdom?

Hej!

Jag är 23 år gammal, kvinna och fick barnreumatism när jag var nio år. Är fortfarande sjuk och undrar hur stor chansen är att mitt barn kan ärva min sjukdom. Jag och min sambo har planerat att skaffa barn en längre tid men vågar inte riktigt på grund av min sjukdom. Min sambo kommer från en familj som inte har någon reumatism i släkten vad vi vet.

Hur stor är chansen att vårt barn ärver min sjukdom? Ange det gärna i procent. Sen skulle jag vilja veta hur denna sjukdom nedärvs. Vänligen ...

Svar

Hej, det är väldigt svårt att ange procentsiffror när det gäller reumatiska sjukdomar, än mer i det individuella fallet. Barnreumatism är inte någon ärftlig sjukdom i den meningen att den ärvs direkt till ett eller flera barn, vilket ju är fallet när det gäller mera ovanliga rent ärftliga sjukdomar. I stället har man i allmänhet en ökad risk för reumatiska sjukdomar om man har anhöriga som har dem, lite varierande beroende på typen. Men till övervägande del är det inte generna som styr om vi får reumatism utan faktorer som vi inte känner till, som är relaterade till omgivningen på olika sätt.

Alla har vi anlag för den ena eller den andra sjukdomen, och jag tycker inte att den här sortens reumatisk sjukdom i sig själv är ett skäl att inte skaffa barn, utan ett sådant beslut bör man basera på andra saker.

Genetiken vid denna och andra reumatiska sjukdomar är komplex och inte särskilt välkänd, men beror sannolikt på en samverkan mellan ett flertal olika faktorer och gener.

Med vänlig hälsning Johan Frostegård, professor, specialist i reumatologi.

Har jag SLE?

Hej! Jag är en kvinna på 31 år, är 174 lång och väger 67kg. För 3 år sedan fick jag röda utslag på kinder, tår, fingrar. Vissa leder svullnade(fingrar), jag hade så ont i fötterna att jag blev sjukskriven för jag kunde inte ha skor på mig på jobbet. Jag jobbade i kyla som gör att detta återkommer ibland.

Jag har gjort en del prover: Reumatoid faktor , IgM positivt 1:640, ANA antikroppar mot cellkärnor positivt 1:1600, SS-A positivt, SS-B positivt, CELL B-Eos 0,03, KEMI S-ALAT 1,02, S-Urea 3,0.

Nu till min fråga: Kan detta bryta ut och bli värre än ont i fötterna så jag behöver medicin och bör detta utredas närmare när jag får problem igen eller ska det kollas upp redan nu? Jag har varit inlagd på HIA för hjärtat, jag hade svårt med djupa andetag, hög feber och ont i bröstet. De fann att mitt EKG hade förändringar och lite vätska i hjärtsäcken. Jag har haft 6 urinvägsinfektioner på ett år och det har jag fått bukt med nu men det kanske inte har med detta att göra. Hoppas ni läser båda mina mailfrågor. Tack.

Svar

Bästa frågeställare!

Din sjukdomsbild bör definitivt utredas av specialist inom reumatologi. Det känns angeläget att Du får medicin som kan skydda Din kropp och motverka nya skov (utbrott av sjukdomen).

Hälsningar Ulla Lindqvist, överläkare, reumatolog

Ledvärk och utslag, vad kan det vara?

Hej!

Min syster har de senaste månaderna (juni-sept) besvärats av utslag över stora delar av kroppen samt ledvärk som flyttar runt mellan olika leder. Utslagen är ibland lindriga och knottriga men kan även bli mycket omfattande. Vid ett tillfälle liknade ett utslag en blodpropp (enligt en läkare). Ledbesvären flyttar runt och ibland har hon fingrar som är dubbelt så stora som normalt. Detta händer även i knäleder, fot och tåleder. Värken är väldigt ojämn men på sista tiden har det blivit värre. I perioder så är hon bättre men efter en eller ett par veckor så blossar det upp igen. Vi har märkt att hon är känslig för kyla och att hon alltid får problem när hon varit kall. Hon har nu besökt tre olika läkare (varav en hudspecialist) utan att dom kunnat ställa en diagnos. Hon är 36 år, 172 cm lång och väger ca 76 kg. Tack på förhand/

Svar

Tack för frågan

Din syster har således ledvärk och hudutslag, två ganska vanliga symtom, men det kan som du gissar möjligen tyda på en reumatologisk sjukdom. Din syster bör bli undersökt av reumatolog som får avgöra om lederna är svullna och i så fall då utreda möjliga förklaringar till ledsvullnad. Man bör ta lite prover för att se om tecken på inflammation i blodet föreligger ( t.ex sänka) och sedan se på hudutslagen och om det finns andra tecken på reumatisk eller annan sjukdom. I alla oklara fall bör infektioner övervägas såsom t.ex Borrelia. Mitt råd således ordna en tid hos reumatolog.

Med vänlig hälsning Esbjörn Larsson Reumatolog.

Bechterew eller psoriasisartrit?

Jag är 36 år och har haft ryggbesvär i ca 11år. 173cm lång och väger 59kg. Reumatolog och distriktsläkare misstänker bechterews sjukdom. Har HLAB-27, och har väldigt besvärligt med rygg och höfter. Röntgen visar sklerotiska förändringar i SI-lederna men ingen bechterew enl röntgenläkaren. Har nu väldigt besvärligt med eksem i vä. öra. Kan det vara psoriasisartrit jag har?

Svar

Om du har stelhet i ryggen, värk sedan länge, och sklerotiska förändringar i SI-lederna är detta förenligt med Bechterews sjukdom. Har du psoriasis kan det också hänga samman med detta, men det är svårt att bedöma på din beskrivning av besvären i örat om det rör sig om psoriasis.

Behandlingen av den sortens ryggbesvär som beror på reumatisk sjukdom kan ofta behandlas väl i dag, och det är viktigt att man är säker på diagnosen, från behandlande läkare. Det verkar ju som om du har kontakt med en reumatolog som i så fall kan ta ställning till om du kan vara hjälpt av starkare anti-reumatiska mediciner. Det är viktigt med sjukgymnastik när man har ryggbesvär av den här typen, bl a så att rörligheten kan förbättras och stelheten motverkas.

Vänligen Johan Frostegård, professor, specialist i reumatologi

Glukosamin

Hej. Inom hälsokostbranchen hävdas att glukosaminsulfat är bättre än glukosaminhydroklorid (Artrox). Stämmer det? (jag har r-a)

Svar

Tack för frågan.

Jag har inte funnit några stöd för detta i de studier jag läst. Glukosamin har ej bevisad effekt vid reumatoid artrit utan de studier som är gjorda är på knäledsartros där man efter 2 års behandling fann aningen mer brosk kvar hos behandlad grupp jämfört med placebobehandling. Viss effekt på smärta noterades även. Jag kan således ej rekommendera glukosaminbehandling vid reumatoid artrit för närvarande.

Med vänlig hälsning Esbjörn Larsson Reumatolog

Sjögrens syndrom

Hur yttrar sig denna sjukdom och vad finns det för hjälp att få?

Svar

Sjögrens syndrom har som typiska symtom torra slemhinnor, mest påtagligt är detta i munnen och i ögonen, i munnen ökar risken för karies rejält, man blir torr och kan ha mycket besvär till följd av detta i ögonen får man skavkänsla och obehagskänsla. Vid sjögrens syndrom har man också immunologiska förändringar. Typiskt är s k autoantikroppar, dvs antikroppar som riktas mot den egna vävnaden och inte mot bakterier och virus, som det egentligen är "tänkt". I sällsynta fall kan man också få mer allvarliga symtom från inre organ, t ex njurarna. Har man tydliga tecken på inflammation och på en mer aktiv sjukdom, kan immundämpande och -hämmande medel bli aktuella. Någon specifik behandling som fungerar mot just Sjögrens syndrom finns inte. Däremot kan man behandla muntorrheten och ögontorrheten med sugtabletter, ögondroppar, och även salivstimulerande medel. Torrhet i mun men även ögon är rätt vanligt och ökar med åldern men då behöver det inte vara frågan om Sjögrens syndrom utan är mer ospecifikt.

Med vänlig hälsning Johan Frostegård, professor, specialist i reumatologi


Annons
Annons